Pragmatism eller rödgrön röra?

Valet av statsminister har gjorts idag som medför att Stefan Löven tillåts ta nya tag utan att veta hur det blir med budgeten. Varför råskälla på varandra i riksdagen? När argumenten tryter kommer tillvitelser fram. En sådan är ”rödgrön röra”. KD:s Ebba Busch råskällde med rödgrön röra som tillvitelse från talarstolen innan omröstningen. Men borde inte tillvitelsen också gälla för för oppositionen? Men med andra färger. Flytande färger i varandra – ljusblå/mörkblå. Partierna i den borgerliga oppositionen har kompromissat för att utgöra ett alternativ vid omröstningen om valet av regering. Röran blir inte mindre rörig genom att dra till med parollen ”ansvar för Sverige” när man talar om sig själv och sitt eget parti, en floskel som ofta tas till med darr på rösten.

Det kan inte vara förkastligt att söka pragmatiska lösningar, dvs. söka genomförbara lösningar:

”Någon som hellre ser till att få saker gjorda än att bry sig om t.ex prestige eller oskrivna regler. En klassisk beskrivning av en pragmatisk person är någon som när kartan visar en sak och verkligheten visar en annan, alltid anpassar sig till de verkliga förhållanden som råder och agerar därefter.”

Det skulle vara en lisa för oss med rösträtt att begreppet och uttrycket pragmatism används. Uttrycket rödgrön röra är alltför belastat och söndertjatat. Och det kunde också vara till fördel om talarna i riksdagen förklarar valet av uttryck. Carl Bildts bevingade ord ”rödgrön röra” har gjort sitt för länge sedan.

Lågintensivkriget mot etiska veganer i Uppsala, Matikum

Intresse för vegankost har ökat och diversifierats under 2000-talet. I samband med klimatfrågans överordnade roll i samhällsdebatten blev vegankost en boom i västvärlden, från 2006 när Sternrapporten blev en tidsmarkör och urkund för idéer i klimateran. För att försöka undvika det kontroversiella veganbegreppet har ”växtbaserat” fått stor spridning. De överordnade begreppen har varit uthållighet (sustainability) och klimat (climate change). Jämsides med denna utveckling fick vegankost ökat intresse, både som hälsoargument, klimatargument och djurrättsargument. De tre aspekterna fanns åtskilda men kom att korsa varandra mer och mer. Det rena djurrättsargumentet har tappat i relativ betydelse, medan hälsoargumentet har vunnit i relativ betydelse. För den breda publiken har djurrättsargumentet blivit en bisak och kopplas knappast längre till andra argument. Men djurplågeriskandaler t.ex i transport och slakt kan göra att debatten om djurrätt blossar upp under några veckor i media.

Till denna utveckling bidrar en rad beteenden hos konsumenter, butiker, restauranger och storhushåll. Det gäller de som är starkt beroende av förändringar i marknaden, men även marginella intressenter som ser effekter på sin egen marknad, trots att det handlar om indirekt påverkan och ofta renommésnyltning. En sorts symbios, en parasitism inom kommersialismen.

Här ett lokalt exempel som visar på komplexiteten och där analysen brister. Universitetets restaurang i Uppsala, Matikum är ett exempel. Där serverades tre varianter före pandemin, t.ex torsdagar på temat ”ärter med fläsk”. Då serverades varianter med följande benämningar;

  • vegansk – ärtor (utan fläsk), tunna pannkakor, tillagade med ”havremjölk” men utan ägg eller komjölk. Serverades med ”havregrädde” och sylt.
  • vegetarisk – ärtor (utan fläsk), tunna pannkakor, tillagade med ägg och komjölk
  • animalisk – ärtor med fläsk, tunna pannkakor tillagade med ägg och komjölk. Serverades med vispgrädde och sylt

I alla tre fall användes vetemjöl icke närmare deklarerad med ursprung. Tunn pannkaka kunde även vara förstärkt med rivna morötter i smeten för vegansk och vegetarisk variant. (Reservation för enskilda ingredienser, men principen framgår ändå.)

Gästerna får info på en menytavla, även svar på muntliga frågor från serveringspersonal. En majoritet äter i restauranglokalen där viss valfrihet finns för val av bordsgrannar, stora runda bord och små bord för fyra personer, med möjlighet att skjuta ihop eller flytta isär borden.

Några tar hämtmat som äts någon annanstans, i tjänsterum, i lokaler med sittgrupper eller utomhus den varma årstiden. De styrande, oklart vilka, menar att full valfrihet erbjudits. De styrande vet inte, eller låtsas att inte veta om de strikta gränser, som etiska veganer har gentemot alla de andra kategorierna. Med varierande styrka kan en obehagskänsla hos etiska veganer finnas gentemot de övriga. Dessa gränser förnekas eller hånas av allätarna. För en strikt vegan är utbudet så komplext i alla sina delar att det kan liknas med ett minfält som ska passeras. Detta läggs till den studiestress som redan topprider studenter och lärare. De som inte väljer något av alternativen har egen, ofta påver mat som äts kall eller uppvärmd. Andra hoppar över lunchen. Allätarna väljer sällan det veganska eller det vegetariska alternativet, i så fall sker detta med hälsoargumentet, knappast med etiska argument. En rätt som tilltalar både vegetarianer och allätare är t.ex lasagne med spenat och andra grönsaker. Men inte veganer om pastan är gjord med ägg, vilken den nästan alltid är.

Denna ordning gällde innan pandemin. Det återstår att se om förhållanden förändras efter pandemin med avseende på alternativ på menyn och hänsyn till etiska ”röda linjer”. Ingen skugga faller på personalen som är mycket kunnig och vänlig och som lyssnar lyhört på varje beställning för att tillmötesgå gästernas önskemål. Ursäkta kollektiv behandling av personal. Den personliga kontakten kan bli ett bra medel att komma vidare. Problemet är: Ska de röda linjerna för etiska veganer respekteras och tillmötesgås? Det skulle kräva stora förändringar som dessutom skulle påverka kostnaderna. Det handlar om att inrätta en separat restaurang för etiska veganer. Debatten kan bli mycket inflammerad. Inspiration kan hämtas från Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm som kommit ut med en bok om betydelsen av god kunskapsmiljö: Kunskap som känns: en lovsång till att lära sig något nytt, Mondial, Stockholm, 2021.

Burförbud senast 2027, men mycket återstår

Det är en skam att bursystem tillåts ända till 2027. Risken finns också att dispenser kan komma att ges. I Sverige finns fortfarande 500.000 värphöns i bursystem efter burstopp.

Vad får djur i bur istället? Vi kan utgå från att ekonomiska motiv kommer att styra. Det innebär att producenterna även efter 2027 kommer att sätta in så många djur som möjligt i begränsade utrymmen. Detaljreglering kommer att finnas även i fortsättningen med starkt inflytande från animalieproducenterna.

De organisationer som arbetar för sk. djurskydd och djurvälfärd har alldeles för låga ambitioner. Det låter bättre än vad det är i praktiken. Hoppet står till djurrättsorganisationer som har en annan filosofi, att animalieproduktionen med allt sitt lidande för djuren ska avskaffas.

Arla visar 411 midsommarrecept. Puffar för piff.

Arlas recept är en orgie i onyttiga och etiskt dubiösa maträtter med mejeriprodukter som huvudråvara.

Det stora företaget tycks tro att det är möjligt att runda etiken genom piffiga recept i stort antal, 411 recept! Det är som prästen som i sitt manuskript skrev en påminnelse till sig själv: Svagt underbyggt, höj rösten. Under vintern har vi sett reportage ”Uppdrag granskning” som visar djurplågeri i besättningar med mjölkkor. Reportaget visar Kravgårdar som utges för att hålla bättre standard och djuromsorg. Vad vi får se är djurplågeri och snusk. Kor som trampar i sin egen avföring och med ett pansar av gödsel på delar av kroppen.

Men inte bara djurplågeri finns i Arlas verksamhet. Slutsteget i verksamheten är tillverkning och marknadsföring av produkter. Midsommarhelgen som är en av våra fyra stora mathelger, toppas med en orgie i reklam för användning av grädde, ost och keso. Mejeriprodukterna kombineras med nötkött, griskött, fisk och kyckling som nästan uteslutande är industriellt producerade under vidriga förhållanden. Men av det visas inga spår i de piffiga pajrecepten och salladerna.

Institutionaliserad förgiftning

I rättan tid berättar Rune Lanestrand om ansvarslöst handlande genom bedrägeri mot konsumenter och förstöring av naturen. Det gäller de heliga jordgubbarna. Jakten på lönsamhet för odlarna och det föreställda lyckoruset för folket är inte som det kunde vara. Midsommar kunde vara ett fantastiskt tillfälle att bekymmerslöst utforska naturen under de ljusa dygnen. Men utforskandet leder människor till upptäckten av institutionaliserad förgiftning. Detta komplex är uppbyggt av företag som tillverkar gifter och myndigheter som befäster användningen av gifter i trädgårdsodling och lantbruk. Läs Rune Lanestrands blogg!

Vitalisering av politiken med hjälp av kris

Det som händer i politiken kallas ofta för kris. Ordet kris tillhör listan av överanvända ord. Det finns många ord som överanvänds, t.ex kränkning. I skolans värld är ordet kränkning många gånger ett vapen för elever som på oklara grunder reagerar mot lärare och skolledning. Istället för många små lokala kriser i skolan behöver också skolan erkännas som ett krisområde. Då motsvarar ordet kris allvaret för skolans framtid. Då ökar hoppet om radikala förbättringar.

Den så kallade regeringskrisen antas av de flesta användarna av ordet vara något skadligt. Det är svårt att argumentera emot ett påstående om kris. Att peka på möjliga fördelar med regeringskrisen är sällsynt men fullt möjligt och välmotiverat. Att V tagit strid med motiveringen om stopp för marknadshyra är något som visat sig ha brett intresse. Den möjliga stridsåtgärden var misstroendevotum som sammanföll med intresset hos flera partier för sina respektive profilfrågor inför kommande val 2022. Den så kallade krisen kan ses som bygget av nya politiska plattformar för Sveriges framtid. Det återstår att se hur det kommer att lyckas både på politisk nivå och – ännu viktigare – på medborgarnas nivå. Det är hemskt hur lågt anseendet för politikerklasen sjunkit. Om den så kallade regeringskrisen kan öka intresset för politik och politiker, då får kris ett nytt innehåll som kan bejakas av medborgarna..

Får vem som helst lägga vad som helst i en brevlåda?

– Vem som helst kan lägga vad som helst i en brevlåda, och i de flesta fall når det mottagaren. Många myndigheter har ett bra säkerhetsfokus – men post och gods trillar ofta mellan stolarna. Hur bra skalskydd vi än bygger så kommer paketen alltid in, säger Oskar Snell produktionschef på CIP Checkport.

Om detta kan man läsa på en blogg, i en artikel av Kalle Martinsson 2020-05-08

Frågan kan bli aktuell för vem som helst, privatperson, företag, institution av alla slag. Häromdagen vecka 24 låg två folders i min brevlåda bland all annan post, SvD, Mitti och mängder av flygblad. När jag var på väg att slänga all reklam i soptunnan upptäckte jag två foldrar som väckte mitt intresse. Det visade sig vara från ISLAMS AHMADIYYAFÖRSAMLING, Sverige. I båda fanns budskapet ”MESSIAS HAR KOMMIT”. Här återges den ena foldern som innehåller ett budskap som leder tanken till Abrahamistiska religioner.

I foldern ges motsägelsefull information om vilka religioner som ingår för denna riktning av Islam: Kristendomen, Hinduismen, Islam, Sikhismen. Här ingår således inte judendomen. Här är inte platsen att jämföra olika religioner. Vad som nu är viktigt för mig är att reflektera över vad som läggs i min brevlåda. Frågan om oönskat innehåll i brevlådan är inte ny. Inte så sällan finns flygblad om insamling av kläder vars mottagare kan vara oseriösa och kriminella företag. När det gäller religiöst material dyker ibland upp en tidning från Svenska Kyrkan, men som till sin karaktär knappast är missionerande.

Jag ser inget bra sätt att hindra ISLAMS AHMADIYYAFÖRSAMLING att lägga missionerande material i min brevlåda. Det skulle kunna väcka obehaglig uppmärksamhet om jag personligen skulle göra försök att stoppa delgivning till mig i min brevlåda. Denna församling har inte såvitt känt den möjlighet som är vanligt förekommande på Internet, nämligen att avprenumerera. Detta exempel på tryckfrihet skapar ett tidigare okänt problem som kan kallas ”mottagningstvång” eftersom jag i praktiken inte kan värja mig. Fenomenet har likheter med utropen från minareter som icke-muslimer inte kan värja sig mot. Det kan tyckas att slutsatserna av mitt exempel går lite väl långt, men då kan man för ett ögonblick tänka på ”droppen som urholkar stenen”.

Källa: Wikipedia 2021-05-20: Ahmadiyya-rörelsen har i organiserad form funnits i Sverige åtminstone sedan 1956, då Kamal Yousuf kom till Sverige från Pakistan. Aktiv mission bedrivs sedan mitten av 1970-talet och de har fått en del svenska konvertiter. Medlemsantalet ökade under 1970-talet då åtskilliga Ahmadiyya-muslimer flydde förföljelser i Pakistan. Fem församlingar finns i Sverige och de driver två moskéer: Nasirmoskén i Göteborg och Mahmoodmoskén i Malmö. Antalet anhängare varierar från 500 till 1100.

Tidningen ATL redovisar undersökning om intrång hos animalieproducenter

En intervju-undersökning hos 4000 djurproducenter gjordes 2020.

– Jag har aldrig någonsin mött ett sådant stort engagemang för någon typ av forskningsfråga som för den vi har tittat på nu, säger Peter Lundqvist. Han är professor vid Institutionen för Människa och samhälle vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Han har lett studien, som har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Resultatet visar att djurbönder pressas från flera olika håll. Ett utdrag från rapporten visar:
Olika för olika djurslag
Andel per djurslag som uppger att de utsatt för intrång, utsläpp av djur, trakasserier etc.

  • Gris: 38%
  • Mjölk: 26%
  • Mink: 100%
  • Fågel: 26%
  • Getter: 17%
  • Dikor: 15%
  • Uppgift för kanin, får och nötkött saknas.
    Totalt anger 17 procent av de svarande att de själva drabbats. 41 procent känner någon som drabbats.

Minkuppfödarna intar en särställning där 100% uppger sig ha blivit utsatta för intrång. För grisuppfödare, kycklinguppfödare och mjölkbönder uppges att en hög andel har haft intrång.

Det är svårt att förstå att djurbönder och slakteriföretag blir förvånade över de höga siffrorna. Djurrättsrörelsen i västvärlden uppstod redan på 1970-talet och har vuxit sig stark i många länder bl a i de nordiska länderna. Djurens Rätt och Djurrättsalliansen i Sverige tar avstånd från våld och intrång.

Slakteriföretagen har inte uttalat någon policy om djurrätt. Däremot talar alla varmt för ”djurskydd”. Hur kommer det sig då att djurplågeri i animalieproduktionen förekommer utan att slakteriföretagen träder fram för att förklara hur man en gång för alla ska komma tillrätta med problemen? Är vegansk livsstil med växtbaserad kost lösningen? Mycket talar för det. Utveckling och produktion av växtbaserade livsmedel går framåt i hög takt.

Statsvetare vid högskolan, sköt jobbet istället!

Så här skriver Aftonbladet idag fredagen den 18 juni:

Marja Lemne, S-märkt statsvetare vid Södertörns högskola, tror att regeringen kommer att hitta en lösning som innebär att Centerpartiet och Liberalerna backar från förslaget om fri hyressättning i nyproduktion.

– Den här situationen innebär ett dilemma för flera partier. Mitt grundtips är man löser det och att Annie Lööf får bita i det sura äpplet, samtidigt som hon kommer att visa sig ädel och statsbärande, säger hon.

Har Marja Lemne uppdrag för S som hon redovisat för sin arbetsgivare Södertörns Högskola? Kanske inte. Om så är fallet vore det oacceptabelt ur etisk synpunkt. Nu har Marja Lemne använt sin arbetstid och position för diskussion om storpolitik via media som kan orsaka samhällskostnader som inte skulle uppkomma om demokratins spelregler respekterades.

Administrativt djurplågeri

Ett bevis för samhällets och politikerans uppgivenhet är ropen på lägre straff för allvarliga fall av djurplågeri. Enligt lagrådsremiss ska grovt djurplågeri ge fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Den nya lagstiftningen föreslås införas första juli 2022.

Redan i motion 2018/19:2846 av Richard Jomshof m.fl. (SD) föreslogs skärpta straff för djurplågeri.

Vad ingen tycks ha tänkt på är det system som finns i animalieproduktionen som kan samlas under en beteckning administrativt djurplågeri. Den föreslagna straffskärpningen tar sikte på symptom istället för orsaker till djurplågeri. Inom animalieproduktionen eftersträvas högre produktivitet. Där används mätbara faktorer i produktionskedjan t.ex i slakten, slaktbandet för kycklingar och grisar. De fall som rapporterats på senare tid med skållning av levande kycklingar och skållning av levande grisar kan idag inte anmälas till åtal. Till bakomliggande orsaker räknas hastighet på slaktbandet, som ger en lägre slaktkostnad per kyckling eller gris. Denna hastighet har drivits fram av lönsamhetsskäl. Lönsamhet är något som den administrativa företagsledningen sätter upp mål för. Där ligger ansvaret för det djurplågeri som avslöjats av media, i programmets 200 minuter som producerats av Robert Aschberg, Expressen.

Här kan man gå vidare för att kartlägga administrativt djurplågeri. I princip är möjligheterna goda för kartläggning på många områden. Straffmätningen kommer att bli ett problem. Det paradoxala är att många administrativt ansvariga saknar kontakt med djuruppfödning och slakt. Många administrativt ansvariga har tillgång till resurser att bestrida åtal. Straffen bör bli mycket högre än de som föreslås i lagrådets remiss enligt ovan. Men först av allt måste en ny kategori för djurplågeri erkännas, nämligen administrativt djurplågeri.