Recension ”Smutsiga Miljarder”

altArne Müller har släppt en bok ”Smutsiga miljarder – Den svenska gruvboomens baksida”. Han är programredaktör och journalist hos SVT i Umeå. Han har växt upp i Jokkmokk och levt större delen av sitt liv i Norr- och Västerbotten. Gruvorna har gradvis fått större uppmärksamhet hos allmänheten.

Protesterna mot Nordkalks anläggningar 2012 kan komma att framstå som en vändpunkt, skriver Müller. Han påpekar också att miljöproblemen inte medför att han i allmänhet är emot etablering av nya gruvor.

Branschen själv gör bedömningen att produktionen kan komma att tredubblas fram till 2025. Antalet personer som jobbar inom branschen skulle fördubblas. Det handlar om allt mellan återstart av små nedlagda gruvor i Bergslagen till jätteprojekt som Rönnbäcken i Västerbotten eller Kallak i Norrbotten. 19 av de 29 gruvprojekten finns i de båda nordligaste länen.

Hans berättelser om gruvverksamhet förutsätter ett tidsperspektiv. Gruvor har ett tidsförlopp som ofta inte varit känt eller erkänt hos vare sig gruvbolag, myndigheter eller domstolar. ”Gruvorna har nämligen ofta den obehagliga egenskapen att ställa till riktigt stora problem när verksamheten har lagt ned, men där läckaget av metaller fortsätter och till och med kan öka.” Hornträskets död är ett skrämmande exempel där Boliden som ägare och länsstyrelsen i Västerbotten som tillsynsmyndighet bär skulden till katastrofen. En tidsödande och dyrbar sanering av sjön Hornträsket på 670 hektar har sedemera inletts. Müller och medarbetare har grävt i samtliga miljörapporter som svenska gruvor enligt lag har att lämna varje år. Syftet var att se i vilken mån gruvorna klarar att följa upp de svenska miljökraven. Den bild som kom fram överensstämde inte med den bild som branschen gett av verksamheten. Detta har i sin tur utmynnat i frågor. ”Om miljökrav överskrids, i vissa fall med allvarliga miljöskador som följd, borde inte det leda till polisutredningar, åtal och domar? Kommer de gamla problemen att återkomma i alla de nya projekten?

Müllers grundliga research och levande framställningssätt av gruvboomen gör läsningen spännande. Som journalist väver han samman aspekter av näringspolitik, lokalsamhällen, ekonomi i en personlig ton och redovisning. Som läsare och engagerad person skulle du kunna förvänta klara ställningstaganden från Müller för eller mot konkreta projekt. Denna förväntan kommer på skam. Inte heller intervjun med branschorganisationen Svemin leder till ställningstaganden. Tonen är försonlig och kritiken får utläsas mellan raderna, vilket är frustrerande för läsaren. Han tycks vara medveten om att förväntningar om ställningstaganden kan finnas hos läsarna. Författaren skisserar tre olika politiska färdriktningar som försöker visa att olika slutsatser kan dras på grundval av tillgängliga fakta. Han hänvisar till krav från sin arbetsgivare: ”Till saken hör att SVT påbjuder stor återhållsamhet för sina anställda när det gäller att offentligt ta ställning i politiska och samhällsfrågor.” Till Müllers försvar kan ändå sägas att han ställer avgörande frågor om ansvar för verksamhetsutövare, tillsynsmyndighet, polis och åklagare. Om miljökrav överskrids, borde inte det leda till polisutredningar, åtal och domar?

Om du är intresserad av en översiktlig berättelse om gruvbranschen och gruvboomen i Sverige, i personlig ton men med stor försiktighet i ställningstaganden, då är denna bok ett måste. Boken fyller en kunskapslucka för dem som berörs av gruvboomen, och det är nästan varenda en!

Almedalen 2013 och miljöfrågorna, hemifrån

Åsa Domeij är för många ikonen för miljöfrågorna i svensk politik och debatt. Hon är sedan 2008 miljöchef i Axfood som behärskar en stor del av svensk matmarknad. I ett blogginlägg skriver Domeij: Miljöfrågan dominerar Almedalen. Hon är aktiv bloggare där hon för ut budskap i Axfoods intressen, delvis genom det så kallade Hagainitiativet – företag för aktivt klimatansvar. Vilken cynisk benämning för storskalig miljöförstöring!

Hagainitiativet har initierats av åtta välkända företag; Axfood, Coca-Cola Enterprises Sverige, Fortum Värme, JM, Procter & Gamble Sverige, Stena Recycling, Statoil Fuel & Retail Sverige och Vasakronan. Tillkommande nya företag är Lantmännen, HKScan Sweden, Löfbergs och McDonald’s. Läs mer här.

Här marknadsförs ”Hagainitiativet” och de bakomliggande företagen. Det innebär att några av miljöns största hot kuppat in sig i Almedalen och den stora good-will som här finns både nationellt och internationellt. De ingående företagen i Hagainitiativet representerar dagligvaruhandel och import av livsmedel som förstör miljön i en global skala. Bland de inhemska företagen finns de största slakteriföretagen som vill bevara och öka animalieproduktionen. I blogginlägget skriver Domeij pliktskyldigast om Axfoods seminarium ”Vaccinera dig mot pessimismen – för en hållbar framtid”. Här handlar det om Axfoods investering i solceller.

Hur kan jag som enskild person utan makt och kapitalintressen orientera mig i allt detta, frågar man sig. Företagen i Hagainitiativet och en lång rad andra företag snyltar på Almendalens goda rykte. ”Snylta” är ett alldeles för snällt ord, det borde heta blodsuga! Ett annat företag i raden är RagnSells som har seminarium i tre dagar med inbjudna deltagare från bl.a Naturvårdsverket. Det är ett ödets ironi att företaget dömts för miljöbrott just på Gotland.
En numera vanlig metod att möta kritiken är att skylta med investeringar med förment goda effekter på miljön. Almedalen är en torgplats där åthävor är vanliga och förs ut till media. Axfood gör reklam för sitt företag genom att tala om en investering i solceller, som tycks ha ytterst marginell betydelse för miljön och företaget. RagnSells gör reklam för sitt företag genom paneldebatter ”öka takten på klimatarbetet”, som kan bedömas ha stor betydelse för miljön, ja faktiskt, och företaget.

Här har exempel getts på diskussioner som har koppling till Almedalen. Här på denna blogg kan vi se många tänkbara fördelar för miljön i alla de 500 seminarier som handlar om miljö. Vi kan också se hur många stora och små företag ägnar sig åt att blodsuga varumärket Almedalen. Vi kan också se hur många stora och små företag försöker bikta sig, köpa sig fria för sina stora och små miljöbrott genom att lova investeringar i miljön.

Är det tillräckligt att studera Almedalen indirekt genom media och internet? Nej, kanske inte. Det kan vara effektivare att göra studiebesök i den så kallade Verkligheten. Besök den typ av vindkraftverk som Polarbageriet i Älsbyn avser att bygga, hör bullret som grannarna kommer att få leva med 25 år framåt! Besök någon av RagnSells anläggningar för farligt avfall, fråga grannarna om utsläppet av farliga gifter men som inte syns för blotta ögat! Eller, något som du kan göra redan idag – besök någon av Axfoods butiker, Willys och se kritiskt på vad som finns i diskarna och hyllorna! Vilka produkter kan du konsumera med gott miljösamvete? Har du några frågor så maila till både oss och Åsa Domeij.

Vad göra när PRISM är avslöjat?

altMånga har reagerat och fördömt övervakningssamhället som visat sitt nya ansikte efter avslöjanden av Edward Snowden. PRISM är ett hemligt system för övervakning som drivs av NSA – National Security Agency – som ingår i USA:s försvarsdepartement.

Om de organisatoriska sambanden har det skrivits mycket den senaste tiden. De stora bolag som nämns i de läckta dokumenten är främst Microsoft, Yahoo, Facebook, Google, Apple och Dropbox. Dessa bolag har gjort uttalanden som försöker dämpa kritiken. Att granska dessa och andra uttalanden är förstås en viktig fråga, men här finns också ett annat fokus som har med det egna personliga ställningstagandet att göra.

I vilken mån är vi villiga att dra konsekvenser av läckan som avslöjar Microsoft, Facebook, Google och de andra? Vilka konsekvenser finns för oss i konsumentrollen och i andra roller som anställd eller leverantör? Vilka konsekvenser finns för forskare och affärsutvecklare som direkt eller indirekt arbetar åt bolagen ifråga? Den senaste tiden har vi på nära håll erfarit de etiska problem som finns i Telia Sonera och bolagets universum. Efter dessa avslöjanden, har du bytt abonnemang? Har du överhuvud taget tänkt mer på saken efter ”Uppdrag granskning” i SVT?

Som konsument har man makt. Det brukar kallas för att ”rösta med fötterna”. Med massverkan kan världens gång rubbas! Om jag ser till mig själv kommer jag att fortsätta vägra använda Facebook. Nu har argumenten att vägra stärkts ytterligare. Nu kan jag förmodligen finna förståelse hos alla de personer som under den tid Facebook funnits aldrig fått svar från mig. Jag valde att registrera mig med avsikten att vara passiv och att inte svara, för att på detta långsamt verkande sätt visa var jag står. Jag kommer heller inte att skaffa Instagram eller andra alternativ. Jag kommer inte att använda Twitter där jag har registrerat en adress. Jag kommer att fortsätta vara lika njugg med alla sociala media som StayFriends som kan tyckas vara en oförarglig företeelse, men är ändå är en del i en sjuk kultur – sociala medier under övervakning av NSA. Jag kommer aldrig att gå omkring med värkande nacke, stirrande i en smartphone. Men dessa avståndstaganden är ändå en blygsam del. Google används flera gånger per dag. Och min användning av mail är pyramidal. Jag vet inte hur jag ska kunna leva utan alla dessa kommunikationsmedel. Den chockverkan som läckan från Snowden har skapat är ännu ganska ny. Därför kan jag inte utesluta fler åtgärder från mig själv.

Jag ser framför mig historiens fördömande som en förlängning av SSSR, Sovjetunionen med KGB och DDR, Tyska demokratiska republiken med Stasi. Handen på hjärtat – vill du bli medlöpare till NSA- National Security Agency med alla sina trådar in i våra liv?

Djurförsök och medicinsk forskning – seminarium

alt
Klicka för större

En rad intressenter hade enats om att hålla ett seminarium ”Djurförsök och medicinsk forskning – alltid lika omdebatterat, fortfarande lika viktigt”. Läs inbjudan och program.

Föredragshållare representerade Vetenskapsrådet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Reumatikerförbundet, Jordbruksverket som i många stycken visade på en uppgiven och konservativ syn. Alla dessa förutsåg en fortsatt användning av försöksdjur i medicinsk forskning, i oförändrad eller kanske ökande omfattning i ett perspektiv på 10 till 15 år. Annars finns risken att dessa försök flyttas ut till andra länder. Föredragshållarna talade om 3R-forskningen, som står för R-replacement, R-refinement och R-reduction. Begreppet myntades 1959 av två brittiska forskare. Läs mer här.

Representanter för Forska Utan Djurförsök, Djurens Rätt och Sveriges Lantbruksuniversitet omfattar synen att utveckla praktikerna för 3R och är i hög grad pådrivande i utvecklingen att försöka ersätta, förfina och minska användningen av djurförsök. Stiftelsen Forska Utan Djurförsök har visioner om fundamentala förändringar och hämtar styrka från teknikområden som IT och kommunikation. Vem trodde på 1950-talet att dagens utveckling med IT och internet var möjlig? Varför ska inte medicinsk forskning kunna förändras i grunden med forskning in vitro med cellkulturer och stamceller, in silico med datormodeller? Om detta talar även etablissemanget inom forskningen, men hur allvarligt menat är det egentligen? Djurens Rätt arbetar även för bättre lagstiftning och att stävja missbruket hos de forskande företagen att inte specifikt redovisa syftet med användningen av försöksdjur. Sveriges Lantbruksuniversitet bidrar genom att hålla ett lektorat i djuretik.

I kaffepausen ställde jag frågan om fritt tänkande till en professor i zoologi som säger sig tänka på djuren i första hand, snarare än forskningen. Han hävdade att alla kunde känna att det var högt i tak. Om detta tillät jag mig tvivla. På sätt och vis kan man säga att jag frågade en person som var både djurens vårdare och domare. Och domen kan endast bli lidande och död… En lärdom denna dag är trots allt: Alla medverkande har en policy för sin huvudman/institution att följa och talar i egen sak. Att förväxla självlegitimering med fritt tänkande är ett misstag.

Kommer Stiftelsen Forska Utan Djurförsök att kunna dra till sig donationer som kan förmedlas till forskning? Spännande fortsättning följer…

Djurens Rätt, riksstämma i Umeå

altDjurens Rätt har riksstämma 2013 i Umeå under tre dagar med start fredagen den 10 maj.

Valet av Umeå har att göra med att det var här som veganrörelsen växte fram under1990-talet med spridningseffekter över hela Sverige. Striden eller konkurrensen är ständigt pågående mellan radikaler och reformister. Detta har satt tydliga spår i förbundsstyrelsens sammansättning. Vid årets stämma föreslås strykning av kravet att ange matvanor i kandidaternas presentationer. Enligt ett tidigare stämmobeslut ska kandidaterna till förbundsstyrelsen i sin presentation ange om de äter veganskt. Om stämman beslutar att kandidaterna inte behöver ange matval faller därmed det tidigare stämmobeslutet. Detta kan då tolkas som en framgång för reformisterna.

En annan stridsfråga gäller förbundets tidning Djurens Rätt. Tidningen har outsourcats, något som lett till särskilt yttrande från enskild verksamhetsrevisor. Redaktör och övrig på tidningen anställd personal entledigades, och kontrakt upprättades med kundtidningsbolaget Tidningsmakarna. Detta beslut ifrågasätts med motiveringen att riksstämman äger frågan.

Djurens Rätt har mer än 30 000 medlemmar med ett brett spektrum av åsikter. Vid sidan finns Djurrättsalliansen som är ett nätverk med tydlig inriktning på aktivism. Nyligen har en aktion genomförts i Stockholm mot kalkonuppfödningens grymheter i företaget Ingelsta Kalkon. Den närmaste tiden tycks det bli en konkurrens, eller om man så vill en arbetsfördelning mellan Djurens Rätt och Djurrättsalliansen och även med andra nätverk.

Urban Zingmark deltog, läs summeringar och tankar nedan, ordnade dagsvis.

[@more@]

Fredagen 2013-05-10

Riksstämman inleddes med formalia som för en oerfaren kan ge träsmak och trötthet redan från första början. En innovation som höll vakenheten uppe var presentationen av ”påverkanstorget”. Tanken är att stimulera debatt för alla dem som känner sig obekväma med att tala inför ett stort auditorium.

Avpoletteringen 2012 av redaktör och personal för förbundstidningen ”Djurens Rätt” togs upp av verksamhetsrevisor, frimodigt och skoningslöst. Förre redaktören tog upp detta med att lova komma med ett formellt yrkande om att sekretessen ska hävas för avtalet som reglerar utköpet av berörda personer. Förbundsstyrelsens ordförande och en av ledamöterna argumenterade och stretade emot, men på lördag kan ett yrkande komma till omröstning. Ska en ideell organisation som Djurens Rätt kunna mörka ett avtal om utköp av personal?

Dagen innehöll även presentation av kandidater tlll ordförandeposten och till valberedning. Det rörde sig om ett 20-tal personer som konkurrerar om ett fåtal platser. Alla framhöll sina personliga förtjänster, men endast en kandidat berörde kärnfrågor för Djurens Rätt i sin tre-minuters-självpresentation. Detta gällde Karin Gabrielson Morton, som är valberedningens förslag till förbundsordförande. På lördag kommer bl.a. personvalen att förrättas. På söndag kommer beslutsfattande om motioner, propositioner och om förslaget till reviderad verksamhetsinriktning 2013-2015 Djurens Rätt- för ett samhälle fritt från djurförtryck.


Lördagen 2013-05-12

I morgon på tredje dagen för riksstämman eller längre fram kan det – kanske – avgöras vad som varit formalia, personkonkurrens och kärnfrågor inom Djurens rätt. Hittills har djurrätt knappast diskuterats. Veganism har diskuterats som principfråga för valet till ledande poster i organisationen. Djurens rätt kan sägas redan ha genomfört en feministisk mognadsprocess, ja revolt. Nästa process handlar om självupplevd identitet, där juridiskt kön underordnas eller utplånas. I umgänget kommer det att märkas med införandet av ett nytt pronomen – hen, det könsneutrala ordet som är på väg i språklig praktik. Här handlar det om värderingar som både diskuteras i stämmoförhandlingar och som kommer att få praktiskt tillämpning, till exempel i talarordning där underrepresentation för kvinnor och andra ska leda till företräde enligt vissa bestämda regler. Djurens rätt med omvald förbundsordförande Camilla Björkbom, delvis ny styrelse och andra förtroendevalda har därmed också valt att fortsätta använda nya idéer från omvärlden i egna organisatoriska processer.

Frågor om kärnverksamhet och djurrättsideologi har hittills under riksstämman inte diskuterats annat än som förberedelser till ”påverkanstorg”. Därför känns morgondagen, tredje och sista dagen särskilt viktig som prövning. Kommer ambitiösa processer med förändringar i organisationsarbetet att få relevans och utslag för djuren??? Eller stannar nyttan med mental förnyelse av ledande personer och organisationskadrar?

Djurrättsalliansen, som kan ses som ideologisk konkurrent till Djurens rätt, beskriver sig som ”öppet nätverk”. Tidigare framhölls gärna anarkism som idé. I fortsättningen kommer jämförelsen mellan dessa idériktningar att få mer uppmärksamhet på denna blogg!


 

Söndag 2013-05-12

Pengar räcker inte för att driva framgångsrik ideell verksamhet. Frågan om förbundstidningen satte djupa spår under riksstämmans alla tre dagar. Ett yrkande om att häva sekretessen för utköpet av redaktör och redaktionsmedlemmar förlorade i omröstningen 23 mot 24 röster. Styrelseledamöterna stödde sin ordförande, men om deras röster räknas bort hade resultatet blivit 23 för och 15 röster mot ett hävande av sekretessen. Risken är nu att denna långdragna konflikt om förbundstidningen dröjer sig kvar under obestämd tid framöver.

Den tredje dagen genomfördes en lång rad beslut om verksamhetsinriktningen två år framåt. Profilfrågan om pälsdjursfarmningens avskaffande fick total uppslutning bland närvarande ombud och medlemmar som enades i ett officiellt uttalande. För andra året i följd beslutades att kandidater till förtroendeuppdrag måste informera om sitt förhållande till veganism. Mer om riksstämman kan läsas på www.djurensratt.se

Den mötestekniska innovationen med ”påverkanstorg” gav upphov till allmän och aktiv medverkan med yrkanden i en rad frågor som gäller djuren. Yrkandena visar också på att det finns mycket arbete som behövs för att gå från teori till praktik för att avskaffa djurförtrycket. Ideologi och politik togs upp och diskuterades på bland andra ordförandens initiativ. Feminism och kampen mot artförtryck, dvs förtrycket av andra arter har mycket gemensamt. I sitt slutanförande beskrev ordföranden sin vision om djurens frigörelse. Under vår livstid ska vi kunna uppleva en förändring för djuren som blir en samhällsförändring som kan jämföras med slaveriets avskaffande.

Uppföljning av vattenprivatisering

altVetenskapsradion SR1 hade på Valborgs morgon en uppföljning till den debattstorm som Nestléchefen gav upphov till. Läs vår förra artikel.

Frågan om privatisering avvisas inte av Gustaf Olsson, professor emeritus, Lund, författaren till boken Water and Energy. Men han anser att frågan om privatiseringär en sekundär fråga och att prissättning kan ske oberoende av ägare. Alla bör ha rätt till dricksvatten och vatten för personliga behov, gratis eller till mycket låg kostnad. Annan användning måste påverkas av priset. Det är ingen mänsklig rättighet att fylla poolen, tvätta bilen, vattna trädgården om man bor i öknen vid Las Vegas. Gustav Olsson har också studerat vattnet som en strategisk resurs. Ett fall är Kina som vill ha makten över Tibet för att därigenom kontrollera vattenförsörjningen i Sydostasien.

Medicinrester i avloppsvatten och avloppsslam

Lena Ek, Sveriges miljöminister har i intervju idag fått stå till svars för regeringens dubbelspel när det gäller krav på rening med avseende på medicinrester. Sverige har ställt krav att EU ska införa strängare lagstiftning men utan framgång. Ändå är regeringen inte beredd att leva som man lär här hemma. Lagstiftningen förändras nämligen inte i Sverige, vilket innebär att medicinrester fortsätter att skada fisken och miljön. Det har man forskat om i Umeå. Läs här.

Även de senaste turerna om RagnSells Fagerliden, Robertsfors har berört frågan om medicinrester i den s.k. skitjorden som i stora volymer har förts till anläggningen och den deponicell som sluttäckts. Länsstyrelsen har trots anmodan vägrat att begära analysprotokoll på skitjorden som bl.a påstås innehålla medicinrester som riskerar att läcka ut i recipienten av lakvatten.