Kommer RagnSells att åtalas för miljöbrott?

RagnSells har sig själva att tacka för att slippa dömas för miljöbrott. Reglerna är så finurliga att det misstänkta företaget själv får ta markprover för analys. Läs Hallandsposten här. Det är som att få blåsa i sin egen alkometer efter bilkörning och ringa in resultatet till polisen.

Principen är att verksamhetsutövaren ansvarar för kontrollen. Det kallas egenkontroll i miljöbalken. Även om ett företag har dömts för miljöbrott gäller reglerna för egenkontroll. Även för RagnSells.

Men nu får vi veta att polisens förundersökning pågår fortfarande. Är det någon som tror att RagnSells kommer att åtalas? Någon?

Splittrade byar p.g.a. vindkraft

Vindkraftmotståndet i Ångermanland har på sin hemsida samlat ett stort material sedan 2011. Så här informeras besökarna till hemsidan:

Sollefteå kommun säger ja till att förvandla orörd natur till gigantiska industriområden med hundratals jättelika vindkraftsverk. Det kommer att innebära en naturförstörelse av vårt vackra landskap som saknar motstycke i kommunens/landskapets historia.

Vi vill att den här hemsidan ska vara ett forum för information om den planerade massiva vindkraftexploateringen i Sollefteå kommun och i Ångermanland.

Vi vill sprida kunskap om de konsekvenser som vindkraften kommer att innebära för naturen, människor och djur.

Vi kan inte stillatigande se att vår natur och livsmiljö förstörs. Vi vill bevara vår vackra natur och miljö till kommande generationer. Den här hemsidan vill vara en röst för det ökade motståndet mot vindkraft i Ångermanland.

Programförklaringar behövs och blir så mäktiga att budskapet inte når ända fram till känslorna. En artikel i tidningen Allers om en drabbad familj är en levd erfarenhet, det som vi brukar kalla verklighet. Läs här ”Om att leva nära vindkraftverk”. Yvonne och hennes familj berättar hur de upplever sin situation. ”Fågelkvittret och grannarnas gemytliga samtal har tystnat i byn. I stället hörs ett monotont surr både ute och inne. Att bo intill ett vindkraftverk är inte enbart miljövänligt och positivt. Det vet Yvonne och hennes familj. Vindkraften har splittrat vår by.  Yvonne och hennes man tyckte att de funnit sitt drömhus, men sedan vindkraftverket byggdes har livet förändrats.”

Överallt, ja överallt där vindkraftverk byggs eller planeras uppstår splittring mellan byinvånarna/ kommuninvånarna. Konsekvenserna av denna storskaliga nedbrytning av personrelationer är inte kartlagda. Splittring och nedbrutna personrelationer är svåra att göra operationella, dvs mätbara. Begreppen finns inte i miljöbalken eller i miljökonsekvensbeskrivningar.  Effekterna kommer aldrig (?) att ta sig samma uttryck som i länder med terror och inbördeskrig, men effekterna kommer att bli – är på sina håll – djupgående och dramatiska. Vad kommer till exempel att hända på Holmön i Bottenviken där en strid utan vapen utkämpas? Just nu ser det ut som att det inte kommer att byggas vindkraftverk på Holmön. Kommer markägare som missar en affär att kunna tala med vindkraftmotståndare i framtiden? Eller omvänt om det byggs vindkraftverk, kommer vindkraftmotståndare att kunna tala med markägare? Kommer markägare som ingår arrendeavtal att kunna bo kvar på en ö som redan är åderlåten på folk. Kommer husägare och naturvänner vilja vistas på ön?

Liknande scenarier kan beskrivas i 60 kommuner i Sverige, de som har minst 15 vindkraftverk. Läs här. Om vi räknar alla orter i Sverige som har vindkraftverk blir det hundratals lokalsamhällen som antingen redan brutits ned eller är på väg att brytas ned på grund av splittring i vindkraftfrågan.

Olaglig diskriminering vid Luleå tekniska universitet

Luleå Tekniska Universitet är för oss en mycket viktig anstalt för forskning och utbildning. Av särskilt stort intresse är geovetenskap och miljöteknik samt juridik/rättsvetenskap. Vi har riktat kritik mot dessa institutioner beroende på deras roll i stora projekt för avfall och farligt avfall i Västerbotten.

Det är därför vi med oro ser på rektors agerande i samband med tillsättning av en professur i media och kommunikationsvetenskap.

Detta fall är allvarligt nog för att ifrågasätta rektor Johan Stertes fortsatta innehav av sin tjänst.Vi föreslår att en utredning görs för att se på Stertes lämplighet som rektor och beslutsfattare. SäkraMiljön kan tillhandahålla graverande information om bedömning av en kandidatuppsats i rättsvetenskap, där ett motiv var att ifrågasätta laglig klagorätt för sakägare i konkreta miljömål. Sterte tog handledaren och uppsatsförfattaren i försvar, vilket enligt vår uppfattning är ett tjänstefel.

Luleå Tekniska Universitet behöver en rektor som behärskar regelverk och besitter kunskaper i etik.

Folkkära Lotta Gröning med starka åsikter

Lotta Gröning kan tala och skriva om angelägna samhällsfrågor så att folk förstår. Var och en kan jämföra med sin egen uppfattning.

Hon har lång erfarenhet som journalist och debattör. Hon är filosofie doktor i historia.

På senare tid har hon tagit stark ställning i energipolitiken, mot vindkraft, för den moderna typen av kärnkraft.

Tack vare att hon varit aktiv så många år i stora media får man nog kalla henne folkkär. Det medför också att hennes ord väger tungt, så tungt att hon kan bli tungan på vågen!

PS Du som vill ifrågasätta vår ordlek med ”tunga” och ”ord som väger tungt” läs Den omtvistade tungan. En mer komplicerad härledningän man skulle tro pdf och Björkman, Jenny & Fjæstad, Björn (red.), Tungan på vågen: vågmästare och balanspartier, Makadam, Göteborg, 2012

Planeten Kepler–452–b

Nu är det dags igen. Feta rubriker, stort mediaintresse: NASA presenterar planeten Kepler–452–b.

Aftonbladet skriver idag: Den kretsar kring en stjärna 1 400 ljusår från jorden. Ett år på planeten är 385 dagar långt. Förhållandena är väldigt lika vår egen planets. Nu spekuleras det om den kan innehålla liv. Nasa presenterar nu planeten Kepler-452-b. Läs här.

Slutmeningen i reportaget andas en sedan länge upplevd erfarenhet att en nyhet om liv i rymden väcker stort intresse, men nyheten har ändlig varaktighet. Det är inte första gången som forskare skapar världssensation om olika grader av liv i rymden. Varje gång har det spruckit, men NU…

Det tycks finnas en mänsklig och orubblig tro att det måste finnas mänskligt liv någonstans i rymden eftersom det finns så oerhört många universa, galaxer och planeter. Oändligt och det vääääääääxer. Liknande argument användes idag av idéhistorikern David Dunér i en intervju i Studio Ett, SR P1. Frågan som han och många andra tycks anse vara giltig är: ”Where Is Everybody?” Vi rekommenderar David Dunér att läsa om en annan briljant person, nämligen fysikern och nobelpristagaren Enrico Fermi (1901-1954). Fermi har satt sitt namn på den s.k. The Fermi Paradox som avhandlas i boken: Webb, Stephen, If the universe is teeming with aliens…where is everybody?: Fifty solutions to the Fermi paradox and the problem of extraterrestrial life, Copernicus Books, New York, 2002.

Det vore att förstöra läsningen att referera innehållet i boken. 50 lösningar presenteras, varav 8 lösningar som handlar om They are here, 22 lösningar som handlar om They Exist But Have Not Yet Communicated, 20 lösningar som handlar om They Do Not Exist. Sist och slutligen presenteras den femtionde lösningen, nämligen The Fermi Paradox Resolved…

När Du käre läsare tagit dig igenom boken, tror vi att frågan ”Where Is Everybody?” inte kommer att ställas ånyo av Dig. Inte ens denna gång när amerikanska NASA väckt uppmärksamhet på hela vår glob. För att låta sig förbryllas ytterligare kan vi tänka på vad visionären och formgivaren Buckminster Fuller (1895-1983) yttrade: ”Sometimes I think we’re alone. Sometimes I think we’re not. In either case, the thought is staggering.”

Översikt över påven Franciskus encyklika Laudato si’

Denna text är en guide för läsningen av encyklikan. Den kommer att hjälpa dig att förstå dess grundläggande teman och den övergripande tanken. Först ges här en översikt över Laudato si’ (ordagrant: ”Lovad vare” eller bättre ”Lovad vare du”) i dess helhet. Sedan följer en sammanfattning av vart och ett av encyklikans sex kapitel, med huvudpunkterna och några viktiga passager. Siffrorna inom parentes hänvisar till punkter i encyklikan, vars innehållsförteckning presenteras sist i denna översikt. Läs här (pdf).

Bevara Tåänget i Umeå!

Kan det sägas bättre? Läs här!

Västra länken ska byggas i Umeå för att leda trafiken väster om staden. Efter alla byggorgier i centrala Umeå med Galleria och Kulturväven är det dags att tänka på naturens skönhet och friluftslivet. Det finns också nostalgiska skäl att bevara Tåänget nära Backens kyrka och Umeälven. Här ett av många – området som är omvittnat naturskönt ägdes och brukades en gång i tiden av Oscar och Ida Zingmark med tio barn. Oscar och Ida är farföräldrar till författaren av detta blogginlägg.

Bevara Slussen med Kolingsborg

Kolingsborg har ett starkt och särskilt symbolvärde för hela Slussenområdet. Det tycks beslutsfattare i Stockholms stad som vill riva Slussen insett. Nu genomför de en kuppartadaktion. Kuppen består i att bereda plats för grafittikonstnärer som får utföra sina konstverk på hela väggytan på den runda byggnaden Kolingsborg. Först har byggnaden målats vit. Är syftet att ge bakgrund till konstverken eller är det också ett tarvligt försök att visa en sorts vit fredsflagga? Med rivningsivrare kan man aldrig veta.

Konstnärerna som fått chansen kan knappast  tacka nej till ett erbjudande som kan göra dem odödliga genom exponering under sommaren och publicitet som följer i media. Vad konstnärerna inte tänker på är att de gör sig till nyttiga idioter, till redskap för de illmariga rivningsivrarna i staden.

Här på denna sajt är uppfattningen den att rivningsivrarna i Stockholms stad kommer att avslöjas som falskspelare. Bevara Kolingsborg!

Lästips om Norrland

Arne Müller har kommit med ytterligare en bok.

Müller, Arne, Norrlandsparadoxen: [en utvecklingsdröm med problem], Ord&visor förlag, Skellefteå, 2015

Po Tidholm som själv skrivit om Norrland recenserar Müllers bok i Dagens Nyheter. Läs här.

Debutboken var: Müller, Arne, Smutsiga miljarder: den svenska gruvboomens baksida, Ord & visor, Skellefteå, 2013