Förhalning av ny djurskyddslag

Ett av hindren för beslut om ny djurskyddslag tycks vara sekretessfrågor. En känslig fråga är den om sekretessbrytning. Läs ATL.

Media värnar om sekretess för den misstänkte brottslingen, vilket är förståeligt så länge som inte vederbörande fått fällande dom. Efter beslut är det inte svårt att få information från länsveterinären eller domstolen. Motstånd finns hos media. Västerbottens-Kuriren rapporterar fall som rör djurplågeri utan att uppge namnet på djurhållaren, inte heller efter fällande dom. I de korta notiserna – ofta på undanskymd plats i tidningen – omnämns vederbörande med stor hänsyn. Platsen brukar anges luddigt  som ”i norra länsdelen” eller ”i södra länsdelen”. Dessutom brukar reportern vara någon som inte bor nära platsen för det misstänkta brottet. Vi har varit i kontakt med VK vid flera tillfällen, där vi efterlyst ökad transparens. Det har inte lett till bättring.

Nu får vi hoppas att behandlingen av ny djurskyddslag påskyndas. Det är oacceptabelt med ytterligare förhalning. Sekretess är en av frågorna. Det finns många fler frågor. Läs Djurens Rätt.

FB ökar inte yttrandefriheten, den förminskar

Att förklara varför man inte ska använda Facebook är inte lätt. Här kommer ett av många skäl att ta avstånd. FB minskar yttrandefriheten och kan förminska deltagarna. Det djävulska i detta fall är att både Aftenposten, Facebook och alla vi andra når ökad uppmärksamhet på bekostnad av barnet i Vietnam.

Läs mer i Dagens Media.

Bland ”celebrities” och kulturpersonligheter finns veganer

Sedan många år har kända personer i USA trätt fram med sitt val av livsstil som vegan eller vegetarian.

Huffington Post uppvisade 15 vegan celebrities med bild och korta berättelser. Artikeln kom 2013. Expresident Bill Clinton och hans exvicepresident Al Gore kan sägas ligga högst i kändisskap. Bland de andra finns Mike Tyson, Morrisey och andra som kanske är mer kända i USA än i Sverige. Viktigt för en jämförelse mellan USA och Sverige är graden av öppenhet från kändisarna ifråga och mediastrategi för exponering.

Huffington Post sammanfattar de här uppvisade kändisarna: ”Many celebrities have adopted the diet for personal, health, or environmental reasons, and are speaking up for this lifestyle.”

Denna slutsats får stå för tidningen. I vissa fall, t.ex Al Gore, kan tvivel uppstå beträffande graden av öppenhet. Här sägs att han nyligen (dvs året 2013) bytte till att bli vegan. Från vad sägs inte i artikeln. Här blir det också en fråga om exponering. Har Gores påstådda byte att göra med Clintons livsstilsval? Så här kan man fortsätta att ställa frågor utifrån artikeln i Huffington Post. Viktigt att minnas är att artikeln i Huffington Post bara utgör ett enda exempel från världens mest mediaintensiva miljöer – USA hemma och USA globalt.

PETA – People for the Ethical Treatment of Animals – har under många är publicerat namn på celebrities, som vegetarianer eller veganer. PETA arbetar internationellt och publicerar namn från flera länder. Wikipedia har en lista, delvis baserad på PETA, med ca 500 namn där bara fyra namn finns med på personer födda i Sverige.

Någon motsvarande lista finns såvitt känt inte publicerad av svenska media eller ideella organisationer. Förmodligen finns listor, men utan att ha fått spridning. Frågan kan ställas varför inte svenska kulturpersonligheter aktivt medverkar till att offentliggöra sin livsstil som vegetarian och vegan. Att vara vegetarian som kulturpersonlighet har knappast något stort nyhetsvärde.

Att vara vegan har förmodligen större laddning och nyhetsvärde. Fortfarande kan det vara kontroversiellt, inte minst för en kulturpersonlighet som har ett kulturellt kapital att vårda i en granskande offentlighet. Om denna självcensur får råda medför det också uteblivna möjligheter att vidga debatten om hälsa, djurrätt och klimatfrågor som kan kopplas till val av livsstil som vegetarian eller vegan.

I det här djävla landet (ett numera vedertaget uttryck i den slappa vardagsdiskursen) är det bara SÄPO som möjligen har listor på veganer… Medias och kulturpersonligheternas mediastrategi kan med fördel följa USA:s goda exempel på öppenhet!

”Komma som ett brev på posten”

Talesättet har gradvis fått ny innebörd. Det som förut betydde ett resultat med hög grad av säkerhet av en tidigare utförd handling, kan nu omvärderas. Min gode vän arkitekten som närmar sig de nittio har fortsatt att arbeta. Han håller på invanda arbetssätt, där pappersbrevet och det gamla goda korrespondenskortet ingår i arsenalen. Han sände brev med bygglovshandlingar igår torsdag som han lade i en blå brevlåda på Nybrogatan i Stockholm före sista tömning. Jag, adressaten, har boxadress i Täby. Försändelsen har inte kommit idag fredag.

En av konsekvenserna är att mottagaren inte kan ägna helgen åt att studera bygglovshandlingarna för vidare befordran till stadsbyggnadskontoret i kommunen. Vis av skadan kommer befordran med cykel från Lahäll till Täby C att ske. Arkitekten och jag har på telefon kommit överens om att ”komma som ett brev på posten” numera måste ses som liktydigt med beslutsteorins begrepp uncertainty.

De senaste åren har tillförlitligheten i postgången kunnat ifrågasättas. Incidenterna har kommit smygande. Först med räkningar som inte kommit fram. Betalningspåminnelser har förekommit utan att originalet kommit fram. Irritation, extrakostnader och merarbete har blivit följden utan att någon har kunnat ställas till svars. Originalet har sedan efter begäran kommit som e-post och/eller pappersbrev. Många kan förmodligen känna igen sig. Postnord har dragits i smutsen, och det med rätta, för alla försämringar och fallissemang. Senast kom chefen för Postnord med en pudel i media gällande paket. Men vad med brevförsändelserna? Pappersbrev är för somliga – kanske även för Postnord – stumma lämningar från en gången tid men för användarna vibrerande gemenskap mellan levande människor.

Hur arbeta för fossilfritt?

Frågan om hur man ska arbeta för ett fossilfritt Sverige ligger nu hos Svante Axelsson enligt ett regeringsuppdrag. I en intervju delger han sina funderingar. Läs Aktuellhållbarhet här.

Han är inne på att arbeta med begreppet hälsa. Att arbeta med begreppet klimat anses mer eller mindre ogripbart. Vi har framför oss en spännande pragmatisk diskussion i motsats till den ofta teoretiska diskussionen om klimatet.

Belackarna får nu också mer bränsle till debatten. Hånfulla kommentarer från klimatförnekare med skiftande bakgrund är att vänta, inte minst från Klimatupplysningen. De har inte spytt sin galla ännu, men det lär komma…

Eftersom bloggarna säkramiljön.nu och skyddsmiljön.nu har sitt huvudfokus på drabbade – människor, djur och natur, snarare än en gränslös diskussion, ska det bli intressant om klimatrågan med sitt ovanifrånperspektiv ska ge upphov till nya kategorier av drabbade. Ytterst kan det gälla frågan om världsregering som bl.a professor Folke Tersman framfört i en bok och i ett TED-talk arrangemang 2013.

Klimatet är drabbande på alla upptänkliga sätt!

SVT:s rapporter om djurtransporter

Som så många gånger tidigare har SVT visat filmmaterial om plågsamma djurtransporter. I vanlig ordning intervjuas veterinär Johan Beck- Friis som är Sveriges främste auktoritet på området. En radda politiker dras fram för kommentarer som så många gånger tidigare. Politikerna orkar knappt anstränga sig att utnyttja språkets möjligheter. V:s kommentator par preference i djurskyddsvågor Jens Holm säger: detta är absolut inte acceptabelt. Har Jens Holm verkligen inte mer att komma med? Han har ju för fan saftigt betalt för att representera sina väljare! M.s kommentator hade åtminstone kraftuttryck och menade att företagen i EU ”skiter i reglerna”. Landsbygdsminister Bucht använder ett verserat språk. Han har ju en bror som är chef för ett slakteriföretag och då får man inte balla ur och använda kraftuttryck i djurskyddsfrågor. Exemplen på mesiga svekfulla politiker kan göras lång.

Nu ska man inte glömma att det är inte vad någon säger som är det viktigaste. Det är handlingarna som kan betyda något. Men där verkar det vara helt blankt. Politikerna verkar inte göra något för att stoppa plågsamma djurtransporter. Snart somnar de in igen. När SVT kommer med nya reportage kommer de vanemässigt att uttrycka sitt avståndstagande. Utan att GÖRA något för djuren.

Fältarbeten 2016 Norrbotniabanan, Dåva – Skellefteå

Arbetet med järnvägsplaner för sträckan Dåva- Skellefteå fortsätter. Något beslut att bygga finns ännu inte. Projektet är ett löfte för många och ett hot för andra.Under barmarksperioden 2016 sker fältinventeringar.

Allmänhetens och lokalpolitikernas möjligheter att värdera projektet är begränsade. Läs här.

Berörda medborgare och representanter tycks värdera främst utifrån sina egna intressen. Det är vårt intryck efter flera års bevakning. Lokalpolitikerna ser på etablering av företag och arbetstillfällen som ger ökat skatteunderlag. Hushållen ser på ökad persontrafik. Markägare ser på möjliga negativa eller positiva effekter av ägandet. Samhällsintresserade har ett vidare perspektiv, som vad Norrbotniabanan på sikt betyder för hela Nordkalotten och exploateringen av natur- och råvaruresurser.

Den obligatoriska annonsen i Norran och Västerbottens Kuriren, juli 2016 om fältarbeten är bara en liten detalj i en gigantisk plan, som är ett löfte för många och ett hot för andra.

alt

Höger/vänster i klimatfrågan

Klimatfrågan har vuxit den senaste 10-årsperioden bl a tack vare stora utspel internationellt av FN och Al Gore med sin film ”En obekväm sanning”. Debatten har rasat i världens media och i andra sammanhang. I Sverige har klimatdebatten förts av engagerade personer med varierande hemvist inom forskning, politik men även kultur i vid bemärkelse. Politisk höger/vänsterskala har inte varit tydlig i debatten, i vart fall har traditionell höger/vänsterskala inte varit tydlig för allmänheten. Detta förhållande är inte något exceptionellt för klimatfrågan. Stora frågor skär ofta över de traditionella höger/vänstergränserna. Se bara på flyktingfrågan alltsedan förra året fram till idag!

Kjell Vowles gör ett försök att sätta klimatfrågan i ett politiskt perspektiv, med nationalism och vetenskap som överordnade begrepp. Läs DN här.

Artikeln öppnar nya samband genom att undersöka höger/vänster i klimatfrågan. Redan en skevande rubrik i förhållande till ingressen signalerar att författaren tycks ha påbörjat något som kräver långt mycket mer av politisk och sociologisk analys. Rubriken – som Vowles förmodligen inte har satt själv – talar om nationalism och vetenskap. Avses både god och dålig nationalism? Andra debattörer vill ju peka på att det finns grader,som i tidningen Axess nr 1 februari 2016 som har temat ”Nationalism på gott och ont”. Avser Vowles att diskutera både klimatvetenskap särskilt och vetenskap allmänt? Svaren på dessa frågor finns inte i artikeln. Diskussionen är mycket lovvärd. Dock är empirin ganska tunn för diskussion och slutledningar.

Mycket mer vore önskvärt att undersöka beträffande opinioner. Men vem har pengar och vem tar initiativ till relevanta opinionsundersökningar som kan besvara frågor eller hjälpligt belysa frågor som sammanfaller med DN-rubrikens påstående? Som så ofta är fallet står oberoende kritiker i underläge gentemot staten och näringslivet i möjligheten att bekosta opinionsundersökningar. Den typen av undersökningar kostar ganska mycket pengar. Exempelvis rider Energimyndigheten på sina resurser genom skattemedel i sina beställningar till SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Energimyndigheten beställer vad som är i linje med mål och verksamheter. Detta medför att kontroversiella frågeställningar uteblir. Kritikerna kan inte, eller har hittills inte haft medel att undersöka hur de drabbade av vindkraft upplever sin situation och framtid. Detta är djupt beklagligt, inte minst därför att vindkraft har utnyttjats som symbolfråga och slagträ i klimatdebatten.

SOM:s årliga undersökning ger inte direkta svar men ger ändå ett visst underlag för att skissera opinionsläget och förändringar på energiområdet. Läs pdf här. Detta kan i sin tur relateras till klimatopinionen, men bara på ett indirekt sätt.

Våra rekommendationer är följande:

  • Läs artikeln i DN av Kjell Vowles som introduktion till tänkbara samband mellan dagspolitiken och klimatfrågan
  • Se kritiskt på den empiri, eller brist  på empiri, som vidlåder artikeln
  • Reflektera över den diskriminering som präglar debatten, där kritiker saknar medel att skapa empiri för vetenskapliga undersökningar, främst då i genomförandet av opinionsundersökningar

Detta hindrar inte att Vowles artikel är välskriven och mycket intressant. Men visst borde det kännas futtigt att behöva använda skvaller om vem som äter middag med vem i så viktiga frågor som ”vår tids ödesfråga, klimatfrågan”. Empiri i vetenskap är så mycket mer.