Släng inte skinkan! Köp den inte!

Julen är den tid på året som ger dig chansen att tänka om. Sill, lax. Skinka, revbensspjäll, köttbullar, julkorv, sylta. Och skinka igen. Lutfisk. En stor del kommer att slängas, bli matsvinn.

När du tagit in siffror på svinn, då kan du ta del av följande om djurens outsägliga lidande.

Du kommer att reagera, men hur? Ett bra sätt att återfå hoppet om sin egen moral är att låta sig inspireras av god veganskoch lakto-ovo-vegetarisk mat. Eller, se här vad vänner i München kan laga till. Varför inte laga till något av detta som bilderna från München visar?

Jordbävning i världens gastronomi

Bocuse d’Or kallas ofta för Kock- VM. Tävlingen kom till genom den franske stjärnkocken Paul Bocuse,första gången 1987 i samband med den gigantiska matmässan i Lyon. Inför tävlingen i januari 2017 har en ny utmaning getts genom att deltagarna ska laga en vegetabilisk (végétale) rätt.  I föreskrifterna anges att endast vegetabiliska ingredienser får användas,Smör, ost eller andra mjölkprodukter tillåts ej.

I det franska språket har inte ordet vegan, från engelska språket 1944, fått någon heltäckande motsvarighet. Det kommer inte att hindra media att välja ordet vegan i kommande rapportering från tävlingen 2017, i vart fall inte i engelska, tyska och svenska texter. Ordvalet har stor betydelse för att kommunicera etiska värden. Eftersom tävlingen berör ett stort antal länder och flera språkområden kommer språkanalys av evenemang och rapportering ha viktig kunskap att förmedla om bl.a etiska värden.

För den som sökt veganska restauranger i Frankrike, eller försökt beställa en vegansk rätt vet hur laddad denna fråga är. Vi har under många år kämpat med detta. Ofta har frågan efter veganskt mötts med förakt från personalen. I värsta fall har frågan inte ens besvarats. Av flera skäl är detta permafrostliknande tillstånd i den franska matkulturen på väg att tina upp. Arrangörerna för Bocuse d’Or har fattat ett mycket framsynt beslut genom att profilera tävlingen 2017 som ”végétale”.

Sedan får vi se vilka svallvågor som uppstår av denna kulturella jordbävning i Frankrike och i all världens gastronomi.En realistisk bedömning är att Bocuse d’Or kommer att ge viss påverkan, men att det också sker omfattandestrukturförändringar i matkonsumtionen av en lång rad orsaker, bl a på grund av klimatfrågan. Även i Frankrike…

Viktigt tillägg: Utvecklingen har gått snabbt. Det franska språket har fått sin motsvarighet med végane som är en förfranskning av engelskans vegan. Ordet kom in i franska ordboken Larousse 2015.

Vegonormen contra köttnormen i skolan

En köttfri dag är nu standard i majoriteten av länets kommuner och vissa planerar för fler. Stockholms stad går emot trenden och flera skolor har själva rensat kött från menyn. På Globala gymnasiet på Södermalm är alla dagar köttfria. Läs DN.

Dagens Nyheter rapporterar om vegonormens mottagande i skolan. Som vanligt släpar de rikaste kommunerna efter. De har råd med kött och är också obenägna till förändring på flera områden, som t ex flyktingmottagning.

Globala gymnasiet har valt en kost som passar ett brett spektrum av elever och lärare med olika etnisk bakgrund och matpreferenser. Övergången till köttfri kost är därför logisk. Vi tror att Globala gymnasiet kommer att bli stilbildande för vegonorm i skolan. Som en av eleverna säger i DN:s reportage så kan köttätandet fortsätta vid andra måltider än skollunchen för den som vill. Så något tvång kan man inte tala om.

Gränser utmanas i animalieproduktionens etik

Internationella vegandagen den 1 november manifesterades bl a med demonstrationer vid slakterier. Det får inte utrymme i media som SVT som vill undvika konflikt med viktiga politiska intressen

Därför kan programmet Korrespondenterna med ett oantastligt fokus fylla ett tomrum. Programmet rymmer övergripande frågor om jordbruket inom EU.

Genom att belysa konkreta fall ges tittarna möjlighet att själva ta ställning med större räckvidd än bara i de konkreta fallen. Produktionen av griskött har förändrats på ett sätt som få konsumenter eller aktörer i dagligvaruhandeln har kunskap om. I jakten på kostnadsfördelar tar de stora producentintressena till vilka metoder som helst. Grishotell i Polen är ett fenomen som visas i programmet. Danska grisar förs i långa transporter till djuruppfödare i Polen som håller med djurstallar och foder. När grisarna uppnått lämplig slaktvikt transporteras grisarna till något slakteri i Polen, Danmark eller annat EU-land. Efter slakt går slaktkropparna vidare där styckning och charktillverkning är företagsekonomiskt optimal. Djurens lidande finns inte med i kalkylerna.

Fåruppfödning med flockar i tusental  visas genom ett reportage i Transsylvanien, Rumänien. Tillgången på betesmark minskar genom landgrabbing och inflyttade kapitalstarka markägare som satsar på växtodling. Konflikter uppstår och riskerar att förvärras. Den starkes rätt styr utvecklingen, något som troligen inte är långsiktigt hållbart. Från Frankrike visas hur mjölkproducenter pressas av marknaden i jakt på lägre priser och högre vinster för förädlingsledet och handeln.

Det intressanta är att programmet Korrespondenterna gjort reportage som berör baslivsmedel. Konflikterna blir kända för åtminstone en del av publiken och som kan tänkas reagera på något sätt. Det sätt att skildra problemen i jordbruket som används i Korrespondenterna särskilt animalieproduktion, torde vara oantastligt av de intressen som dominerar SVT:s verksamhet. Här är grejen att folk ges möjlighet att tänka självständigt. De senaste åren har stora och små mediala krig utbrutit med julskinkan i centrum. Polska grishotell och plågsamma transporter lär inte gynna försäljningen i Sverige. 

Rätten till miljöinformation kan väga tyngre är affärshemligheter

Av Göran Bergström

Avvägningen mellan miljöinformation och affärshemligheter har gjorts av EU-domstolen i målen C-673/13 P och C-442/14.

I det första målet var det två miljöorganisationer som med stöd av Århuskonventionen begärt tillgång till dokument om utsläppande av växtskyddsmedel och biocider.

I det andra målet var det en biskyddsförening som begärde tillgång till dokument som rörde växtskyddsmedel och biocider som lämnats in för godkännande.

I det första fallet konstaterar domstolen att invändning om kommersiella hemligheter inte är skäl att neka tillgång till handlingar. I det andra fallet fick föreningen tillgång till ca. 40 procent av de begärda handlingarna.

Vetenskapsjournalistik utan spärrar

Hur luktar egentligen en mammut frågar sig Torill Kornfeldt i sin bok Mammutens återkomst. Hon har träffat forskare i olika delar av världen som försöker återskapa utdöda djur och rädda utdöende. När Torill Kornfeldt förstod att det inte är någon omöjlig uppgift att med genforskning återuppväcka mammuten eller dinosarien tycker hon vi ska försöka.

Lästips – Kornfeldt, Torill, Mammutens återkomst: de utdöda arternas andra chans, Fri tanke, Lidingö, 2016

Se intervju som Lotta Gröning gjorde med Torill Kornfeldt på Bokmässan i Göteborg 2016

Vi lät frågan gå vidare till en man med perspektiv som svarade så här:
–”Ok, man kanske skall säga återbud till kremeringen och frysa ner en bit av sig själv för framtida återupplivning. Risken är bara man inte passar in i framtiden. Vi är alla barn av vår tid.”

Lästips om Nya Karolinska

Två journalister som är väl förankrade i Svenska Dagbladet har kommit med en bok, som även finns som e-bok.

Ennart, Henrik & Mellgren, Fredrik, Sjukt hus: globala miljardsvindlerier : från Lesotho till Nya Karolinska, Ordfront, Stockholm, 2016

Boken handlar om beslutsprocessen för Nya Karolinska. Författarna har visat på stor förmåga att nå ut med sin undersökande bok.De har fått Guldspaden 2016, de har varit nominerade till Augustpriset  och de har haft en presentation 2016-11-29 av boken på biografen Grand i Stockholm.Presentationen drog en stor publik av kvalificerade personer, där en stor del i publiken har professionella relationer till landstinget i Stockholm. Ennart och Mellgren var taggade och visade på stora kunskaper om Nya Karolinska och många andra sjukhusprojekt i Sverige och EU. Sjukdomsbilden är så omfattande och komplicerad att uppräkningar inte duger. Genom att läsa boken eller att höra en presentation av författarna får man början till en förståelse av systemfelen i landstinget, anbudsprocessen och konsultbolagens dominanta roll.

Det ska bli intressant att se om Nya Karolinska kommer att bli stort samtalsämne. Betalningen med skattemedel på 22 miljarder SEK kommer att bli betungande och sträcka sig långt in i framtiden.

Vetenskapsredaktionens i SVT perspektiv på råttor

Det finns många perspektiv på historien om råttor i dåtid och i nutid, men stora begränsningar i programmet den 28 november 2016 kunde göra tittare med historieanspråk besvikna.

I programmet gavs Anticimex stort utrymme att demonstrera sina metoder, bl a med en apparat som kan anslutas till avloppsrör för att med knivar massakrera råttor som rör sig i rören. Anticimex visade också på att ansvaret på offentliga platser är splittrat på en räcka kommunala och statliga myndigheter. Ingen myndighet ansågs ha ett samlat ansvar för vad Anticimex benämnde råttproblemet.I programmet intervjuades en professor i  infektionsmedicin. Han förklarade att de stora smittospridningarna har orsakats av människor, inte av råttor. En idéhistoriker spekulerade om människans avsky för råttor och om deras vägran att överge kulturen för att stanna i naturen. Denna utsaga blev desto mer besynnerlig för tittare med anspråk eftersom kultur/natur numera ses som en helhet av historiker som erkänner ”människans tidsålder” – Antropocen. En djurskyddsforskare på SLU fick visa hur råttor föds upp och hålls för forskningsändamål. På så sätt fick programansvariga in en politiskt korrekt passus om djurskyddet som påstods ha tagit fart från 1960- talet och framåt. Att djurskydd kan innebära djurplågeri gavs inte någon kommentar.

Även om programmet hade en tidsram att hålla sig till är det märkligt att inte Djurens Rätt fick delta med sin mer än hundraåriga erfarenhet.Det är också märkligt att vetenskapsredaktionen inte förmådde anlägga ett samhällskritiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Följande fråga hade kunnat stimulera den fortsatta debatten: Vem fan tror att Anticimex vill utrota sig själv genom att utrota råttan?

Alla problem har inte en lösning. Det budskapet kunde Vetenskapsredaktionen hjälpa till att förmedla.

Miljonböter är nålpengar

På grund av olagliga anbudskarteller mellan Ragn-Sells AB och Bothnia Bilfrakt AB har dessa ålagts att betala straffavgifter 2 450 000 kronor respektive 2 060 000 kronor.Företagen försökte redan vid Konkurrensverkets tillslag 2014 spela ovetande om sina avtal med olagligt innehåll. Efter beslut från Konkurrensverket den 9 november 2016 försöker företagen återigen bortförklara, nu med att det är mindre kostsamt att betala straffavgifterna än att föra en rättsprocess. Hänvisningen till att nya bolagschefer tillträtt efter avtalens ingående 2010 är också ett försök att bortförklara.

Vår uppfattning är att företagen har varit fullt medvetna om vad man gjort och vad de ekonomiska motiven har varit, dvs att höja priserna på sina tjänster genom att sätta konkurrensen ur spel, i strid med gällande lag. Det är också viktigt att tänka på att böterna är relativt små. Ragn-Sells hade 2013 en årsomsåttning på ca 3 miljarder, med en årsvinst på ca 48 miljoner. Bilfrakt hade 2013 en årsomsättning på ca 900 miljoner kronor, med en årsvinst på ca 25 miljoner.Årsvinsten har från och med 2014 sjunkit.

Straffavgifterna är ringa jämfört med omsättning och vinst. Sammantaget har företagen tjänat stora pengar med med hjälp av olagliga anbudskarteller i Västerbotten. Hur Ragn-Sells agerar i övriga Sverige är inte känt. Vi kan bara hoppas att Konkurrensverket går vidare med sina undersökningar.

Vad som nu allmänheten och kunderna kan fundera på är huruvida det kan ske en uppföljning från de som sköter upphandlingarna och från de myndigheter,kommun och länsstyrelse som utövar tillsyn över verksamheten. Ett rimligt krav vore att verkställande direktörerna i Ragn-Sells AB och Bilfrakt Bothnia AB inkallas för ett allvarligt samtal. Landshövdingen kan börja med att bjuda in, kommuncheferna kan fortsätta att läxa upp tjuvarna. Vi befarar dock att myndigheterna är så sammanvuxna med avfallsbolagen att de varken vågar eller kan.