Säkramiljön.nu

ÖB har uttalat att han kan komma att använda försvarsmaktens hela potential i en kommande konflikt. Väntan på konflikt kan vara mer betungande än en konflikt som lett till mobilisering. Osäkerheten måste vara stor även om man inte tillstår att det kan förhålla sig så. Väntan kan också leda till ökad spänning som kan leda till oavsiktlig urladdning som påverkar scenariot på ett icke förutsebart sätt. Så här kan man resonera hart när i det oändliga. Det borde vara centralt att låta väntan på konflikt vara en integrerad del. Det märks på media med feta rubriker att konfliktläge är ett faktum. Men hur har allmänheten uppfattat hotet? Vilka ändringar i attityder och beteenden kan spåras genom de frekvent förekommande opinionsundersökningarna. Vill beställarna av undersökningarna publicera resultaten eller hålls de hemliga?  

Putin ska ha uttalat att han inte kan föreställa sig ett anfall mot Nato.

Inget av vad jag läst eller hört kan oroa mig mer. Uttalandet passar Putins stil att dölja sanningen.

Djurrätt och veganism rönte ökad uppmärksamhet under 1970-talet och framåt i västvärlden. Ett sätt att identifiera och kvantifiera var beräkningar av andelen veganer och vegetarianer. Det kunde röra sig om ett par procent av befolkningen upp till tvåsiffriga tal för studentpopulationer i USA, England och Australien. Detta sätt att följa utvecklingen upphörde när allt såg ut att stå still eller rent av gå tillbaka. Konsekvenser kunde ses på företagsnivå. Nya specialiserade företag växte fram för att möta nya möjligheter på marknaden. Gamla företag såg sin framtid hotad. Omfattande försök gjordes att ta en del av ny efterfrågan. Scan lanserade ett sortiment av charkprodukter med extremt låg fetthalt. Det blev snart en flopp. Det var ju inte bara fettinnehållet som var viktigt. Att förändra utbudet kan inte göras genom att ändra endast en av många egenskaper hos produkten. Företag som Dafgårds har lanserat färdiglagade imitationsprodukter med texturerat protein som liknar animalisk köttfärs. Det nya sortimentet har integrerats med det animaliska sortimentet. ”Alla” livsmedelsproducenter har velat ta en del av det växande intresset för veganska och vegetariska produkter. Dafgårds ”Köttfria köttbullar” är ett extremt grepp i produktutvecklingen. Ett företag med ett renodlat sortiment av produkter som är köttfria men som efterliknar det enorma utbudet av köttbaserade produkter är Anamma, numera ägt av Orkla.  

Det som till en början varit exploatering av veganism med växtbaserade produkter har på olika sätt kopplats till den dominanta köttbaserade produktionen. Företagen har inte skyggat för att lösa upp den strikta indelningen i kategorier, där en kategori har varit växtbaserade produkter för veganer och vegetarianer. 

Å andra sidan har veganer och vegetarianer gått marknaden tillmötes genom att inte inta en strikt livsföring och val av födoämnen. Vi har fått nya kategorier med blandveganer och blandvegetarianer. Den kategoriska indelningen i veganer och vegetarianer contra andra har minskat i relevans. Det blir snarare relevant att tala om veganism eller vegetarianism som delar i individernas tillvaro. 

”Flexitarianer” blev en benämning för konsumenter som påverkats av nya strömningar för animaliskt och veganskt/vegetariskt.  Från mitten av 10-talet finns en lista på uppkomna konsumentstilar, bl.a Kurera. I praktiken suddades gränserna bort. Intresset för matlagning har ökat under åren med mattävlingar i TV, påverkan från sociala medier och det kraftigt ökade utbudet från restauranger i Sverige. Denna utveckling med gastronomi tycks ha konkurrerat med intresset för veganism/vegetarianism. Två linjer kan urskiljas, etik som grundas på djurrätt respektive etik och estetik som grundas på gastronomi. I mellanfältet finns det kvantitativt dominerande kosthållet med husmanskost som har vidgats betydligt under internationell påverkan.

Redan de allmänt förmodade ryska drönarna som upptäcktes i luftrummet över Polen benämndes ”inte bekräftade”. Drönare över Danmark har också benämnts som ”inte bekräftade”, idag av Martin Kragh, FOI och rysslandsforskare i Sveriges radio P1 i programmet Godmorgon världen. Det inger respekt att försvarsmakten vill ha absolut säkerhet för sina uppgifter. Det skapar emellertid också ett antagande att det finns skäl för försvarsmakten att konsekvent uppge ”inte bekräftat” även om man skulle kunna ta gift på att drönarna varit ryska. Motivet för min hypotes är att ”bekräftat” skapar en förväntan om motåtgärder från NATO enligt paragraf 4 eller i värsta fall paragraf 5. 

Hur ryssen tänker om detta kan man undra. Och hur blir det i fortsättningen? Eskalerande drönarsvärmar över hela linjen till Europa väntas. Att fortsätta med benämningen ”inte bekräftade” kan kännas absurt. Likväl kommer absolut säkerhet att vara nödvändig, i vart fall enligt svensk tradition. En fördel är att NATO kan skaffa rådrum i avvaktan på eventuell bekräftelse. En annan fördel är att ryssen inte får full info.

Ryssland har utökat sina drönaranfall vilket har framkallat en reaktion; Eastern Sentry. En ömsesidig eskalering sker från Ryssland och Nato. Vad Nato och Sverige kommer att göra är under intensiv prövning. En högst påtaglig risk är att eskalering kommer att fortsätta. Vi kommer att få höra förslag om militära motåtgärder som är långtgående och farliga. Hybridkrig är också en trolig fortsättning.

Frågan är nu också till vilka länder som Ryssland kommer att sprida aggressionen genom drönaranfall. Danmark har fått ökad påverkan. Sverige tillhör de länder som arbetar på stärkta motåtgärder. Händelseutvecklingen kan komma att synas dag-för-dag, vilket gör det svårare för den operationella ledningen liksom för civilsamhället.

Går det att skapa RETURN TO SENDER? Det skulle vara bra och vi skulle spara pengar. Bumerangdrönare, och vi slipper söka mål & position. Kan inte vår ambassadör kontakta ryska dröneriministeriet för att lägga fram ett förslag om bumerangdrönare att sända mot valfritt NATO-land? Putin kan få äran att ställa sig i skottgluggen vid första sändningen.

Svenska media tycks inte ha förmedlat den bärande idé som kan ligga till grund för Ryssland. Idén har blivit allt synligare genom de drönarövningar med inträngningar i luftrummet över en rad länder, Polen, Danmark, Norge, Estland, Rumänien. Det vore förhastat att se inträffade händelser som finala. Om vi i stället ser händelserna som delar i ett testskede uppstår intressanta och skrämmande konsekvenser. Drönarkrig är något nytt i och med anfallskriget mot Ukraina och drönarförsvar mot Ryssland. Ryssland är den stormakt som ligger främst i planering av fjärde världskriget genom en omfattande testverksamhet som ger datafångst som operationsanalytiker kan använda i sina matematiska och statistiska modeller för att optimera krigsframgång och resursanvändning.

Sverige som brukar kallas det ”öppna samhället” har genom okunskap i media lyckats dölja förmodad pågående forskning vid Försvarshögskolan. Det torde vara självklart att man i Sverige, liksom i en rad andra länder, inte minst elituniversiteten i USA, redan omsatt teknisk utveckling av krigsmedel i operationsanalytiska modeller. Man skulle önska att hemsökta länder kunde sabotera Rysslands datafångst för att minska möjligheterna för analys.

Håller ryssen på att skjuta in sig på de nordiska länderna? Idag rapporteras drönare över Danmark och deras flygplatser. Skadeverkningarna är begränsade men stängning av flygplatser kan vara kännbara. Många frågar sig vad ryssen håller på med överhuvudtaget. Forskare vid försvaret och personal vid polismyndigheten gör undersökningar och bedömningar som, fullt naturligt, inte offentliggörs i alla delar. Ett antagande som gjordes redan vid drönaröverflygning mot Polen och Rumänien var att ryssen vill testa reaktionsförmåga hos landet ifråga och hos Nato. Tidigare har man spekulerat i om ryssen vill skrämmas, men det finns anledning att utröna ryssens strategier längre än så för att försöka bygga ett proaktivt försvar i Norden, Baltikum och Västeuropa i sin helhet.