Förankringsprocesser – för vem?

Förankringsprocesser kallas det när det i politiska sammanhang är viktigt att ge intryck av att man engagerar kommunmedlemmar i beslut som i ansenlig grad påverkar deras miljö. Ofta påbörjas dessa processer efter att företag, kommuner och myndigheter i intressesfären redan gjort planer för etableringar av verksamheter.

Med anledning av etableringar av vindkraftverk, har vi tidigare beskrivit hur kommunmedlemmar som deltagit i dessa förankringsprocesser presenterats färdiga "förslag" och planer, och kommunmedlemmar har sällan eller aldrig någon egentlig möjlighet att påverka, framför allt inte när det gäller att motsätta sig det planerade.

Här har vi i sak behandlat problemet under fem år, dock utan att använda termen "förankringsprocess", som tycks vara vedertaget i statsvetenskap och i den planeringsforskning som Claes-Erik Simonsbacka hänvisar till nedan. Termen förankringsprocess är partsneutral och används i många sammanhang och forskningsrapporter. Urban Zingmark har för vår diskussion på denna sajt, om Västerbotten och farligt avfall, tillskapat termen "intressentblock" och även använt den folkliga termen "överkörning". Syftet med dessa termer är att tydligt visa på motsättningen mellan myndigheter och kommersiella intressen å ena sidan och medborgarna å andra sidan. Termen "intressentblock" indikerar att deltagarna har gemensamma intressen som kan sabotera demokratiska intressen och sätta Miljöbalkens anda och bokstav ur spel. Här behöver man inte fråga: Förankringsprocesser – för vem? 

Om förankringsprocesser skrev fil.dr Thomas Johansson i sin rapport "Studie av förankringsprocesser i samband med vindkraftsetableringar i Piteå kommun" från maj 2010.

Claes-Erik Simonsbacka har läst den och meddelar nedanstående kommentarer. Hans slutsats lyder:

Rapportens slutsatser ligger i linje med erfarenheterna från planeringsforskningen. Forskningen menar att den svenska samhällsplaneringen knappast motsvarar någon demokratisk idealbild. Den så kallade förhandlingsplanering som äger rum innebär att centralt placerade politiker och tjänstemän prioriterar samverkan med kommersiella intressen. Förhandlingsplaneringen sker genom informella överläggningar som drivs av ett ömsesidigt utbyte av prestationer och motprestationer. De lösningar som aktörerna slutligen fastnar för kan av dessa skäl vara mycket svåra att revidera.

Läs hela kommentaren, klicka på Läs mer, och ladda ner både rapporten och protokoll från Miljö- och byggnämnden i Piteå kommun som tydligt visar på att slutsaten beskriver verkligheten av ett synnerligen odemokratiskt förfarande. Piteå kommun lade rapporten till handlingarna utan åtgärd…

[@more@]Claes-Erik Simonsbacka fortsätter:

Några utdrag ur fil.dr Thomas Johanssons "Studie av förankringsprocesser i samband med vindkraftsetableringar i Piteå kommun" av maj 2010. ISBN 978-91-628-8137-5.

Figur 13. Inflytandemönstret – miljötillstånd visar att vissa aktörer hade högre inflytande över länsstyrelsens beslut än andra. Bolaget Markbygdens Vind AB noteras för ett mycket högt inflytande eftersom länsstyrelsens beslut överensstämmer med bolagets intentioner och förorsakades dessutom av bolagets handlande. Kommunala aktörer noterades för ett högt och distinkt inflytande. De aktörer som avstyrkte verksamheten hade inget inflytande över länsstyrelsens beslut. Myndigheten underkände exempelvis samebyns ståndpunkt att planerna på vindkraftverk kolliderade med rennäringen i området.

Dialog och förankring

Enligt bolaget har arbetet med att skapa samförståndslösningar varit framgångsrik. Förankringsprocesserna har resulterat i en genuin uppslutning kring planerna för Markbygden. Samförståndsprocessen kring projektet påbörjades 2006 och har sedan dess skett i en bred och öppen dialog med lokalbefolkningen och näringslivet. Projektet har i dag en god lokal och regional förankring. Bolagets redogörelse av det medborgerliga deltagandet är missvisande. Avsnittet visar att deltagandet omgärdades av komplikationer som i själva verket försvårade en genuin folklig förankring av bolagets planer. 

Bygglovsprövning av pilotprojektet Dragaliden 

Piteå kommun bestämde tillsammans med länsstyrelsen, Boverket, Naturvårdsverket och bolaget att projektet skulle prövas med planläggning. Beslutet ansågs befogat eftersom plan- och bygglagen slog fast en ny sammanhållen bebyggelse och nya enstaka byggnader som har stor omgivningspåverkan skall prövas genom planläggning. Prövningen ledde fram till att en planbeskrivning upprättades i slutet av april 2007. Detaljplanearbetet fick dock ett abrupt slut efter att miljö- och byggkontoret hade informerat sig om villkoren för jakt i Dragaliden. Polismyndigheten upplyste att det krävdes särskilt tillstånd för jakt i Dragaliden. Bolaget tog då initiativ till ett prövningsförfarende som undvek allvarliga förseningar av pilotprojektet. Bolaget föreslog att pilotprojektet skulle genomgå en bygglovsprövning och miljö- och byggkontoret följde detta förslag. Ett nytt samråd hölls i Koler Byagård 28 juni 2007. Aktörer med ett väsentligt intresse av projektet erbjöds möjlighet att lämna synpunkter på bygglovsansökan men även det detaljplanearbete som så sent som 21 juni fortfarande pågick. En dryg månad senare förklarade emellertid miljö- och byggkontoret att pilotprojektets framtid hade avgjorts innan samråd om planförslaget och bygglovet genomfördes. Kommunfullmäktige hade sedan tidigare delegerat till miljö- och byggkontoret rätten till att anta en detaljplan.

Sammanfattande diskussion

Föreliggande rapport visar att det formella beslutsfattandet i vindkraftsfrågor föregicks av förankringsprocesser som i väsentliga delar kännetecknas av strategiskt handlande i stället för kommunikativt handlande. Vindkraftsbolaget valde medel som bedömdes lämpliga för att uppnå önskade målsättningar. Motstående intressen erbjöds antingen in till någon form av deltagande eller hölls på avstånd. Såväl vindkraftsbolaget som kommunen bekräftade att kontakterna mellan parterna präglades av samförstånd. Av det skälet utvecklades bland regelansvariga myndigheter en serie förhärskande värderingar, åtgärder och procedurer som verkade till förmån för vindkraftbolaget på andra aktörers bekostnad Under planeringsskedet presenterades exempelvis en av vindkraftssatsningarna för allmänheten som ett fullbordat faktum fram till den tidpunkt då politiska beslut helt enkelt gjorde satsningen oåterkallelig. Löften om inflytande till allmänheten var av blott skenbar karaktär.  

Ladda ner dokumenten själv här nedan: 

Demokratirapporten "Fullbordat faktum" av fil.dr Thomas Johansson (pdf)

Sammanträdesprotokoll Miljö- och byggnämnden i Piteå kommun, sidorna 138-139 (pdf)

Nätverket Skyddamiljön.nu kallar till Miljökonsert

Boka Söndagen den 29 augusti kl 15.00–18.00. Åk till Knutstorps Borg, strax norr om Svalöv och delta i en musikalisk protest mot felplacerade vindkraftverk.

Nätverket Skyddamiljön.nu kallar till konserten och att efteråt samlas för att:

agera gentemot politiker och myndigheter som oftast inte lyssnat på kommunmedlemmar som lider av vindkraftverkens ljud, skuggor och ljus – eller kommer att göra det.

Medarbetare från Säkramiljön.nu kommer att vara där!

Läs mer om konserten och ladda ner inbjudan här

Vägen till vindkraftverk: Pengar

7,3 miljoner till vindkraft i Västerbotten

meddelar Norran i en artikel idag, som om det var en skänk från ovan – Regeringen. Vad som händer här, är att man köper kommunernas följsamhet, så att vindkraft blir av på det sätt som Regering och andra bestämt, vindkraftverks-lobbyn inräknad. Men finns det även pengar till rättshjälp när kommunmedlemmars miljö förstörs av vindkraftverken, och till spridandet av korrekt information som talar emot vindkraft?

Vad tror du? Och, är det etiskt försvarbart att söka pengar från staten, som behandlar oss så illa?

Illa, därför att kommunmedlemmar inte har något att säga till om vare sig antal eller placering av vindkraftverken. Och kommunerna bara tackar och tar emot pengarna, och lyssnar därefter föga till kommunmedlemmar som till äventyrs skulle klaga på vindkraftverken.

Så här reagerade Bernd Stymer, från Helgaröliv:

Så köper makten idioternas röster för en spottstyver.

Så har kommunen Strängnäs också gjort, men de har fått nästan två miljoner därför att motståndet varit så stort.

Pengarna används till att ta fram tillägg till översiktsplaner som smygs igenom.

I Strängnäs höjdes inte en enda politisk röst när tillägget beslöts i fullmäktige, annars babblas det om allt.

Alla hade i förväg kommit överens om besluten.

Så utövas politisk makt i dag – rena fascistfasoner.

Vår analys av detta läge fortsätter med ännu högre intensitet när Sveriges semestertider är över, var så säker.

Bra sammanfattning av vindkraftverk som utgör miljöbrott – av TV4

Ett kort men bra och sammanfattande inslag från TV4, av och med reportern Bo Holmström, där ett fall av uppsatta vindkraftverk utgör ett miljöbrott på flera punkter.

Vindkraftbolag har ljugit, Länsstyrelsen inte kontrollerat angivna uppgifter, och medborgare har polisanmält – bland annat på grund av bullret. Ännu har inget hänt. Denna trend är tydlig, inte bara vad gäller vindkraftverk.

Se inslaget på TV4 här:

Valfläskvarning!

Så här skriver Norrbottens-Kuriren 2010-07-23:

Vindkraftsparken i Piteå kan bli regeringsfråga

Planerna på den stora vindkraftsparken i Markbygden kommer att beröra fler fastigheter än vad som framgått tidigare. Därför anser Länsstyrelsen i Norrbotten att det krävs ett nytt regeringsbeslut om planerna att bygga 1.100 vindkraftverk i Piteå. Regeringen har i mars 2010 sagt ja till byggprojektet. I sin ursprungliga ansökan hävdade Markbygden Vind AB att planerna på vindparken kommer att påverka tre fastigheter. Nu kräver Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation att beslutet rivs upp. I själva verket är det ett hundratal fastigheter som berörs av projektet som kan leda till investeringar i 50-miljardersklassen.

Ja vad ska man säga? Å ena sidan en möjlig framgång för rätt och förnuft. Å andra sidan finns risk att diskussionen om regeringsreträtt beträffande Vindkraftsparken i Markbygden, Piteå överskuggar andra vkv-projekt, som inte får den uppmärksamhet som är motiverad.

Om regeringen gör en reträtt kan syftet vara att vinna förtroende och att vinna väljarsympatier. 

Först när projektet i Markbygden är skrotat eller reducerat till riksproportionell andel för bygden kan valfläskvarning blåsas av. Men då lär valet redan vara överstökat.

Claes-Erik Simonsbacka svarar Sven Ekholm, en av våra besökare, om artikeln ”Alla vindkraftverk måste stängas!”

I artikeln ”Alla vindkraftverk måste stängas!” frågar en av våra besökare, Sven Ekholm:

Har något hänt i denna fråga? Vi är mitt uppe i en etablering av vkv och förespråkarna hävdar att det är trams att områdena runt vkv blir otillgängliga. Tacksam för besked

Här kommer ett uttömmande svar från Claes-Erik Simonsbacka:

Sven Ekolm frågar: ”Har något hänt i denna fråga?
Då arbetsmiljöverket i sitt yttrande RET 2010/100291 (2010-03-11) uppger, att ”För närvarande planeras ingen utpräglad marknadskontrollinsats inom området. Vi planerar däremot en nationell tillsynsinsats mot vindkraftverk som kommer att starta inom kort.” Med stöd av genomförda tillsynsprotokoll kan tyvärr konstateras, att inga maskinrelaterade säkerhetsaspekter har beaktats vid tillsynen. Tillsynen har i princip endast beaktat organisatoriska arbetsgivarfrågor. Arbetsmiljöverket har i samband med tillsynen inte i ett enda fall/ärende ens bemödat sig om att begära in tillverkarens tillverkningsdokumantationen ur hans ”tekniska akt”  (TCF, Technical Construktion File), MD bilaga 5 och t.ex. granskat och kontrollerat att de harmoniserade standarder som bl.a. avses i maskindirektiv (MD) 98/37/EC 6 § tredje stycket har har tillämpats på korrekt sätt och att tillverkaren utfärdat ett intyg om dokumentationens korrekthet. Den tekniska dokumentationen som skall ingå i den ”tekniska akten” ska syfta till att ge information om vindkraftverkets konstruktion, tillverkning och drift på dess fysiska uppställningsplats.
Då Arbetsmiljöverket enligt ovan tydliggjort sin avsikt att ”blunda” för de i driftvarande vindkraftverksmaskinernas hälso- och säkerhetsrisker för person samt i förekommande fall egendom och husdjur kan inte ett slutligt avgörande erhållas utan, att EG-domstolen lämnat ett förhandsavgörande eller avkunnat en dom i ärendet/frågan.
NOTERA, att EG-domstolens huvudsakliga uppgift är att tolka EU-ländernas gemensamma regelverk och har ensamt mandat att tolka och döma i tvister/mål om hur EG-rätten skall tillämpas. Detta innebär att ingen svensk domstol har mandat att tolka och döma i mål som t.ex. berör EG:s-produktdirektiv utan, att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.
OBSERVERA även, att arbetsgivaren/verksamhetsutövaren har ansvaret för maskinens/vindkraftverkets säkerhet enligt Arbetsmiljölagens 3 kap. 8 §, oavsett om vindkraftverk är CE-märkta eller ej. Arbetsgivaren/verksamhetsutövaren måste också alltid själv förvissa sig om att en maskin verkligen är säker att använda. En arbetsgivare/verksamhetsutövare får endast använda maskinen, vindkraftverket, om den minst uppfyller grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav i enlighet med relevanta EG-produktdirektiv samt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2006:04 – Användning av arbetsutrustning.
Det är förbjudet att anbringa märkning som kan vilseleda tredje (3:e) person vad gäller CE-märkningens innebörd. Det är också åtalbart att ta en icke CE-märkt maskin i yrkesmässigt bruk.
Sven Ekolm frågar vidare: ”Vi är mitt uppe i en etablering av vkv och förespråkarna hävdar att det är trams att områdena runt vkv blir otillgängliga.
Kan inte kommentera ”förespråkarnas” bristande kunskap om ”den nya metodens” (The New Approach) lagstiftningsteknik.
NOTERA även, att den svenska tillståndsprocessens som samråd, tillståndsprövning, tillåtlighetsbeslut och bygglov inte alls omfattar maskinsäkerhetsrelaterade aspekter och därigenom behöver myndigheterna inte bedöma om miljöbalkens portalparagraf, 1 kap 1 §, punkt 1 uppfylls, trots att vindkraftverk bevisligen kan utsätta människor för allvarliga skador och andra olägenheter.
”För att tillståndsgivande myndigheter i varje enskild tillståndsprocess även skall kunna beakta farliga maskinrelaterade hälso- och säkerhetsrisker, bör sakägare och/eller andra berörda begära/kräva att tillverkaren/exploatören vid samråd åtminstone redovisa följande, för att bl.a. kommunen legalt skall kunna ansvara för att bedöma behovet av riskavstånd och om någon särskild riskanalys behöver göras.” (Vindkraftshandboken sida 32-33):
  1. Vad räckvidden, skyddsområdet, är på uppställningsplatsen för utkastande föremål som iskast, blad, bladdelar, bultar etc. (”Worst-Case Scenario”)?
  2. Om och hur krav i enlighet med maskindirektiv (MD) 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.3.3 (”Risker orsakade av fallande eller utkastande föremål”) uppfylls?
  3. Om och hur säkerhetsfunktioner och tekniska anordningar uppfyller de krav, som gäller för den specificerade tillämpningen och/eller avsedda användningen på uppställningsplatsen enligt MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1, punkterna 1.2.1 (”Styrsystems säkerhet och tillförlitlighet”), 1.2.2 (”Manöverdon”), 1.2.4 (”Stoppanordningar”), 1.2.6 (”Fel i kraftförsörjningen”) och 1.2.7 (”Fel i styrkrets”)? Det vill säga, uppfyller styrutrustningar och styrkretsar bland annat de säkerhetskrav som erfordras för att kunna hantera skyddsfunktioner av kategori 2-4 enligt EN 954-1:1996, (”Maskinsäkerhet – Styrsystem – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper”)?
  4. Om vindkraftverken, som bevisligen kan förorsaka farliga tillstånd, är utrustade med rusningsskydd som skall initiera lämpliga styråtgärder och förhindra återstart? Fordringar i enlighet med den harmoniserade standarden ”Maskinsäkerhet – Maskiners elutrustning – Del 1: Allmänna fordringar” SS-EN 60204-1:2006 avsnitt 7.6 och åtgärder enligt avsnitt 9.3.2 (åtgärder för att minimera risker i händelse av fel) skall därvid beaktas och uppfyllas.
  5. Om och hur nödvändig säkerhet i enlighet med krav i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1 punkt 1.1.2 (”Principer för integration av säkerhet”) och 1.5.6 (”Brand”), uppfylls?
  6. Om och hur säkerhetskraven enligt MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkterna 1.1.2 (”Principer för integration av säkerheten”) och 1.5.9 (”Vibrationer”), uppfylls?
  7. Om och hur vindkraftverket är försedda med säkra och redundanta detekterande tekniska skyddsanordningar, som på uppställningsplatsen uppfyller MD:s och lågspänningsdirektivets grundläggande säkerhets- och tillgänglighetskrav samt som säkerställer/garanterar, att all is har avlägsnats från rotorbladen under en avisningscykel?
  8. Om och hur skyddsanordningar/skyddsfunktioner som bland annat styrutrustning, vakter och/eller givare (mätutrustningar, detektorer, sensorer), på uppställningsplatsen i kallt och/eller isigt klimat/miljö, uppfyller relevanta fordringar på  säkerhetskategorier i enlighet med den harmoniserade standarden EN 954-1:1996 (Maskinsäkerhet – Styrsystem – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper”), som gäller parallellt med SS-EN ISO 13849-1: 2006 (Maskinsäkerhet – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper.)?
  9. Av MD:s bilaga 1, punkt 2 framgår det att risker som noterats ska åtgärdas med hänsyn till principerna för integration av säkerheten enligt punkt 1.1.2.” (Principer för integration av säkerhet). Med anledning härav skall redogöras för hur respektive noterad risk skall åtgärdas.
  10. Om och hur krav i enlighet med MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.1.2 b), (”Principer för integration av säkerheten” – ”Nödvändiga skyddsåtgärder skall vidtas för sådana risker som inte kan undanröjas”), uppfylls?
  11. Om och hur vindkraftverket på uppställningsplatsen uppfyller alla grundläggande hälso- och säkerhetskrav enligt MD 2006/42/EC, lågspänningsdirektiv (LVD) 2006/95/EC, direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet (EMCD) 2004/108/EC, direktivet för tryckbärande anordningar (PED) 97/23/EC och direktivet för enkla tryckkärl (SPVD) 87/404/EEC?
  12. ”Tillverkaren”/”Importören” skall enligt MD identifiera alla risker och för varje identifierad risk skall hänsyn tas till den allvarligaste skada eller ohälsa, som kan drabba person och i förekommande fall husdjur vid varje identifierad risk, även om sannolikheten kan anses som obefintlig. Med anledning härav skall informeras om den allvarligaste skada och ohälsa som kan drabba den person/människa och/eller i förekommande fall egendom (inkl. renar) samt husdjur, som på uppställningsplatsen befinner sig inom räckvidden för skyddsområdet enligt fråga nr. 1 ovan, p.g.a.:
– Iskast?
– Utkastande bultar, skruvförband och/eller mätutrustning?
– Utkastande delar av rotorblad?
– Utkastande rotorblad?
– Fallande vindkraftverk?
– Skadliga ämnen som finns i vindkraftverk och sprids ut till omgivningen?
– Brand?
13.  Åskskyddssystemets utformning?
Bureå 2010-07-04
Claes-Erik Simonsbacka

”Alla vindkraftverk måste stängas!”

Ja, det skulle kunna bli rubriken i svensk media om man tar konsekvensen av rapporten som Claes-Erik Simonsbacka nyligen skrivit. Tekniskt, men ändå tillgängligt, klargör rapporten att egentligen är inga av de vindkraftverk som redan är uppsatta – eller planerade – möjliga att godkänna enligt ett regelverk som redan finns för dem.

Därför skrev Claes-Erik Simonsbacka en begäran till Statsrådsberedningen den 12e april i år, med avsikt att åtminstone få svar på varför man åsidosatt detta regelverk, och att regeringen yttrar sig över det alarmerande i rapporten. Hörsammar man allvaret i den bör man dessutom upphäva alla tillåtlighetsbeslut och bygglov för uppförande av vindkraftverken.

Läs denna begäran själv och informera dig. Kontakta gärna redaktionen om du vill samverka till att informationen sprids till rätt personer eller har synpunkter. Dokumenten kan du ladda ner och läsa här.

Brevet till kommunen om allehanda farligheter

I tisdags, 9 mars, gick följande brev iväg till Robertsfors kommun. 

Undertecknad är som ägare av fast egendom kommunmedlem med en uppsättning skyldigheter och rättigheter. Tyvärr råder här en betydande obalans, som bl a har visat sig i etableringen av avfallsanläggningen Fagerliden/Edfastmark, där jag inte ens fick information i förväg, än mindre inbjudan till samråd. Sedan en tid har vindkraftsnurror, både iverksatta och planerade skapat nya hot för mig och för andra i Robertsfors. I byn Jomark strax norr om tätorten har jag en släktgård och en skogsfastighet. I Jomark och i grannbyn Buafors finns två områden utpekade för vindkraft. Om dessutom Norrbotniabanan förverkligas kommer ett område på ca 5×5 km att vanställas till ett snurrande, blinkande, förgiftat och bullrande industrilandskap som insiktsfulla personer med föreställningsförmåga varnat för. Enbart Norrbotniabanan tror jag kan få gehör hos lokalbefolkningen på sikt, men med både vindsnurror, järnväg och befintlig anläggning för farligt avfall kommer byalivet på medellång sikt att utplånas.

Klicka för att ladda ner hela brevet. Bilagora finns länkar till nedan.
Bilagor: 
Bilaga 1 – klicka
Bilaga 2 – klicka

SÄKRAMILJÖN.NU har en stark uppfattning om vindkraft!

 

På dessa två sajter ovan finns ett brett urval av kommentarer från både motståndare och förespråkare till vindkraft.

Lyssna och läs på SR här: Klartecken för Markbygdens vindkraftpark

Klipp:

Regeringen har sagt ja till den gigantiska vindkraftpark som planeras utanför Piteå. Trots motstånd från bland annat samebyar bedömer regeringen att vindkraftsparken inte kommer att påverka miljön.

Läs på Föreningen Svenskt Landskapsskydd: 1101 pitesnurror kostar 20 mkr per dag i bidrag och Kalkyl över 1101 vindkraftverk, VKV, i Markbygden, Piteå och Surt valfläsk skämt redan från början  

Ytterligare kommentarer känns i dagsläget överflödiga. Men vi vill i alla fall lyfta fram demokrati- och hälsoproblem

Centern och regeringen skyr inga medel, även till priset av att köra över samerna. Centern och regeringen handlar kortsiktigt för att vinna väljare i hösten val. Det blir en kamp med tiden. På kort sikt kan de räkna med väljarsympatier för vindkraft, men på lite längre sikt, dvs efter valet, är tendensen ett kraftigt ökat motstånd till vindkraft i takt med ökad kunskap och praktisk erfarenhet. 

Effekterna av vindkraft i stora vindkraftparker är förödande på natur, människor och djur. I andra länder med utbyggd vindkraft, t.ex. Australien har man nu börjat konstatera effekter på närboende människor som har drabbats av fysisk och psykisk påverkan. Läs mer på internet! 

Därför var det självklart för Säkramiljön.nu att bli medlem i Föreningen Svenskt Landskapsskydd.