I en pärm göms byns ”trivselåtgärder” med bygdepeng från storkapitalet

För snart 10 år sedan gjordes de första sonderingarna i Botsmark, Västerbotten av ett danskt företag som söker nya platser för etablering av vindkraftverk. Ett antal män i byn vädrade morgonluft efter att ha hört talas om s.k. bygdepeng som var ett lockbete för att eliminera motståndet. Det ledde också till bildandet av BÅFU, Botsmark Åkullsjöbygdens Framtid och Utveckling, med appellen Växtkraft från Vinden. Stämningen var hög, åtminstone i början innan man började förstå den stora miljöpåverkan som vindkraftverken skulle få i fjällandskapet runt det natursköna Botsmark. En rad projekt började planeras som skulle finansieras av bygdepengen. Männen, det var mest 60+ och 70+ som såg sin chans att sent i livet förverkliga en ouppfylld dröm att bli affärsman. En som sitter i möten och som är upptagen mest hela tiden. Av det senaste reportaget i centerorganet Mellanbygden att döma har man inte kommit så långt i drömmen om att förverkliga sig själv som business-man. Nuvarande ordföranden avbildas med glad uppsyn i fjällandskapet, krampaktigt eller ömt(?) hållande en pärm som vi får tänka oss innehåller viktiga papper. Tidningen Mellanbygden drar på med Nu blåser vinden liv i projekten. Vilken vind kan man fråga sig. Vi ser ingen vind så långt ögat kan nå. Det verkar vara kavlugnt. Om vindkraftverken vore på plats skulle rotorbladen stå stilla och inte generera någon el så här på vintern när man som bäst behöver elkraft.

Läs Mellanbygden

P.S. Eftersom bygdepeng har fått rykte som muta, har branschen istället försökt inarbeta benämningen vindbygdmedel. Det lär inte hjälpa så länge som uppfattningar om muta finns.

Ibra sätter fart på debatten om vindkraft

Zlatan Ibrahimović har satt fart genom ett inlägg på Twitter den 6 april. ”Det som fått mig att investera och vara i Offerdal är en storslagen fjällnära natur. Jag ifrågasätter klokskapen i att förstöra denna fina natur med en storskalig vindkraftsindustri”#jämtland

Utspelet har gått som en chockvåg genom media, sociala media och gammelmedia, lokalt och riks. Hans insats lär vara avklarad för den här gången. Det stora är att han når ut till hela 7,4 miljoner följare på Twitter. Det viktigaste är att han har nått ut till nya grupper. Hans fans är fotbollsfantaster, men även folk av andra slag som följer Sveriges och troligen världens största sport.

Ett problem kan vara att utspelet om vindkraft i Offerdal, Jämtland riskerar att bli engångsföreteelse. Det som behövs är fortsättning och uppföljning. För det finns inga givna mekanismer. Utspelet kan t.om bli en nackdel om folk uppfattar uttalandet som egoism. Fortsättning följer. Ibra är för stor för att kunna nonchaleras.

Mail till Mona Hambræus, Sveriges Radio – Vindkraftens baksidor

”Vetenskapsradion Klotet” hade ett inslag den 10 februari 2021 om vindkraft. Ove Björklund, God livsmiljö Hylte, Halland skrev ett mail till programmets producent Birgitta Hambræus, se nedan. Om man gör anspråk på vetenskaplighet bör även vindkraftens baksidor belysas. Ove Björklund bevakar – i hela Sverige –utbyggnaden av vindkraft.

–––––––––––––––––––––––––

Från: Ove Björklund
Ämne: Vindkraftens baksida måste också belysas.
Datum: 10 februari 2021 21:32:44 CET
Till: mona.hambraeus@sverigesradio.se

Vindkraftens baksidor måste också belysas. Dessa kommer inte fram i debatten. Regeringens resonemang är motsägelsefullt. Ena stunden är det marknaden som ska välja väg o andra stunden lägger lägger regeringen ut en strategi som säger att landet ska ha 100 TWh plus 15-20 för ny plan för vätgas utöver stålprocessen som kräver 50 TWh. Utan respekt för den svenska miljölagstiftningen. Miljöprövningen är inte heller förenligt med bärande delar av den svenska miljölagstiftningen och implementerade EU-direktiv;

  • Kap 2, §2-9 Miljöbalken, avseende kunskapskrav, försiktighet och bästa möjliga teknik.
  • Kap 6, §2-3 Miljöbalken. Miljöbedömningar. (Implementerat EU-direktiv).
  • § 2 Klimatlagen. Avseende kriteriet, som fastslår att ”Regeringen ska bedriva ett klimat-politiskt arbete som – vilar på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden”.

Detta måste först prövas i en demokratisk process i samverkan med oberoende experter o allmänheten. Mörkläggningen av verkens kraftiga emission av infraljud, markvibrationer o turbulens döljer en rad indirekta samhällskostnader avseende folkhälsa, sjukvårds- och socialsystemen, uppväxt- och livsmiljön, klimat, ekosystem, biologisk mångfald, turism, fiske, lantbruks- och skogsnäringarna. Plus drabbade medborgares privatekonomiska förluster. Dessa samhällseffekter måste ju regleras av det politiska systemet. Vindkraften är varken ”hållbar” eller ”klimatvänlig”.

Översänder en sammanställning av havsbaserad vindkraft utanför hallandskusten där den statliga Vattenfall tillsamman med centralmakten söker rasera livsvillkoren för oss hallänningar. Ohälsa – Trötthet – Torka.
EU:s planer på en 25-faldig ökning av den havsbaserade vindkraften i Nordsjön o utanför de danska, svenska o norska kusterna är en ännu värre katastrof.

Sänder också ett försök till Bemötande av generaldirektörerna Björn Risingers o Robert Andréns debattartikel i Svenska Dagbladet 2021-01-28. ”Vi inför ny strategi för vindkraftsutbyggnad”. Den blev blockerad, vilket ofta sker i svensk press där Vindkraftsbranschen ges konstant företräde.

Mvh
Ove Björklund
God livsmiljö Hylte
vindkraft-hylte.info

––––––––––––––––––––––––––

Bilagor:

Kommuner ska ges makt över vindkraft

Energimyndigheten försöker försätta demokratin ur spel genom ett nytt förslag: Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad.

Kommunpolitiker har sedan introduktionen av vindkraft varit distanserade från kommuninvånarna i den utbredda landsomfattande kampanjen för vindkraft. Robertsfors invånare har aldrig hört talas om kontakt, värt namnet, mellan politiker och väljare. Orsaken torde vara att vindkraftsfrågan har setts som beslut för staten och investerare (ofta utländska) i första hand, något som kommunledningarna har sett som en stor lättnad. Engagemnang hos kommunpolitikerna har blossat upp när ”vindkraftspeng” utlovats för lokala projekt utan ordentlig redovisning. Löften har ställts ut före ansökan och beslut. Därför är vindkraftpengen en muta, bestickning i lagens mening. Men ännu har ingen prövning i domstol gjorts av bestickning eller muta i detta sammanhang.

Risken för mutor och bestickning minskar inte med förslaget om kommunens ökade ansvar genom att ge tillstånd eller avslag. Konflikter mellan byar och markägare kommer att öka eftersom vindkraft tänks expandera ytterligare. Ett är säkert, skadeverkningarna för människor, djur och natur kommer att öka i takt med fortsatt utbyggnad av vindkraft.

Buller – en klassfråga

Miljöaktivisten Hans Palmstierna (1926-1975) skrev en bok Plundring, svält, förgiftning som kom 1967, som fick stor uppmärksamhet. Palmstierna var svensk motsvarighet till Rachel Carson som blev berömd över hela USA och världen för sin bok Silent spring 1963. I Palmstiernas efterlämnade arkiv finns många innehållsrika brev om allvarliga miljöproblem, bl.a till Tage Erlander, Olof Palme med flera regeringsmedlemmar den 14 maj 1970. I brevet ondgör sig Palmstierna över Resos semesteranläggning La Serra och de sanitära problemen med avloppsanläggningen. Hotellet kunde nyttjas av partiets och fackets ledare och medlemmar, som inte brydde sig för skiten som drabbade befolkningen i Riva del Sole, Italien. Brevet fortsätter med fler miljöproblem som kunde sägas gå tvärtemot socialdemokratins officiella politik och ideal.

Det tre sidor långa brevet avslutades med bullerstörningar som också stred mot socialdemokratins officiella politik och ideal. Palmstierna skrev som följer:

Den som har råd och möjlighet flyttar ifrån en bullrande miljö. Man ser den utflyttningen komma till stånd i närheten av varje oklokt lagt flygfält. Bostäderna blev mindre värda, blir på sikt billigare. In flyttar de som inte har så god råd. Det betyder att de fattigare tar bullret och därmed betalar sin bostad med en bit av sin sinnesfrid och hälsa. Störning gör att det är svårare att umgås, svårare att lära sig något, svårt att ta sig något före. I sin tur betyder detta att svårare störning i omgivningen–”miljön”–, förutom att det betyder en segregation av samhällsskikten, också ger framtida klasskiljande aspekter, vilket i sin tur betyder ett mindre väl fungerande, mindre produktivt samhälle, mindre produktivt för alla. Det är alltså praktisk socialism att minska störningarna i miljön så långt som möjligt.

Dessa rader i brevet har inte respekterats av dagens makthavare: Socialdemokrater och miljöpartister. Buller av alla slag som överskrider gränsvärden, som ofta är fallet med vindkraftverk, är ett stort problem. Buller är en klassfråga som socialdemokratin, vänstern och miljöpartiet låter växa år efter år.

Nationell vindkraftsstrategi och LKAB:s omställningsplan

Arbetet med nationell vindkraftsstrategi inleddes den 1 mars 2019 efter beslut om Miljömålsrådsåtgärd – Hållbar vindkraftsutbyggnad: Miljömålsrådet presenterade sin gemensamma åtgärdslista där en av åtgärderna som Energimyndigheten och Naturvårdsverket tagit initiativ till är att ta fram en gemensam strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad. Åtgärden genomförs i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet.

Under tiden 1 oktober–27 november har regionala möten hållits med samtliga länsstyrelser för förankring av strategin och diskussion om upplägg av det fortsatta arbetet med att ta fram regionalt planeringsunderlag. Nationell vindkraftsstrategi. I januari 2021 läggs strategi fram för en ”hållbar vindkraftsutbyggnad”.

Vår kommentar den 29 november 2020 är följande: Arbetet med strategin tar inte hänsyn till den forskning som finns om vindkraftens skadeverkningar. Detta är ohållbart.

Hänsyn har heller inte tagit till gruvornas, läs LKAB:s, enorma behov elenergi för beslutad omställning av produktionen. Att elförsörjningen för omställningen ska ske med el från vindkraft kan visa sig vara förenat med oöverstigliga problem. Den nationella vindkraftsstrategin kan visa sig vara otillräcklig redan innan den förhandlats och offentliggjorts.

EU-kommissionen har en strategi för vindkraft som motsvarar tusentals Ripfjället i Dalarna

Strategin ingår i en tillrättalagd information utlagd på Europaportalen. Dokumentet är mycket positivt hållet för att understödja ”ett klimatneutralt Europa”. Till 2050 – då EU har förbundit sig att vara klimatneutralt – ska vindkraften generera 300 gigawatt. Samtidigt används strategin som argument för lyckosamma åtgärder efter Covid -19. Detta mastodontprogram är största möjliga kontrast till projekt Ripfjället som är ett av många i Sverige.

Tusentals lokala konflikter kan förväntas runt om i unionens medlemsländer. Även havsbaserad vindkraft kan vålla konflikter!

”Sverige möts” i SVT. Om vindkraft på Ripfjället, Malung-Sälen

En viktig debatt om vindkraft på Ripfjället, men ack så dåligt planerad. Folkomröstningen visade att en majoritet sa nej till vindkraft. Men nejsägarna hade nästan inga representanter närvarande. Det tyska bolaget som vill bygga hade en skicklig VD som kunde sina ja-argument. FSL – Föreningen svenskt landskapsskydd hade sin presstalesman med i debatten. Han hade bra självkontroll och klämde i ett tydligt Nej när det blev hans tur. Miljöprofessorn talade om demokrati och den enskildes rätt i samråd. En riktig PK-professor. Kalle Moræus från grannkommunen Orsa ville inte ta ställning, vilket är självklart om man är artist. Han vill ju inte tappa halva sin publik. Därför var det fel att bjuda in honom. Kommunstyrelsens ordförande hade förberett genom att kort före debatten driva igenom att folkomröstningen skulle köras över. Janne Josefsson, SVT hade en dålig dag därför att programmet inte kunde visa på ett konkret sätt att motsättningarna nu har nått sin högsta nivå i kommunen.

Statstelevisionen har tagit lärdom om vindkraft

SVT har rapporterat om grannars upplevelser av vindkraftpark.

Läs också kommentarerna som är en provkarta av upplevelser.

  • jag hatar dem
  • ljud, skuggor och blinkande lampor
  • Ibland låter det som jetplan som är på väg, men aldrig flyger förbi
  • om jag går ut och berättar vad jag tycker är jag rädd att jag förlorar jobb i skogen
  • eller säger att de är oroliga för att komma på kant med grannar som har intressen i vindkraftsparkerna
  • men anonymt säger de också att de störs av ljud, ljus och skuggor.

Ripfjället och vindkraftverk, 30 st, 250 meter höga

Idag hålls folkomröstning i fråga om vindkraft på Ripfjället, Malung-Sälens kommun. Beslutet fattades efter omröstning i kommunfullmäktige, där 22 ledamöter röstade nej till folkomröstning medan 14 röstade ja. Det hade krävts att två tredjedelar röstar nej för att initiativet skulle ha stoppas. Läs GP.

Opinonsyttringar har förmodligen betydelse, bland annat en protestmarsch med en vältalig präst i främsta ledet. Hans appell har gått ut i TV. Beslutet att genomföra en folkomröstning är en delseger för demokratin. Utfallet av folkomröstningen återstår att se. Nu får folket säga sitt. Den kommer även att visa om sammansättningen i kommunfullmäktige är representativ för de röstberättigade kommuninvånarna. I första hand för denna fråga, men också för naturskyddet i stort.

Kl 22.00 idag fanns ett preliminärt resultat: NEJ TILLL VINDKRAFT PÅ RIPFJÄLLET