Havsbaserad vindkraft i 100 gigawattklassen…

… kan bli ett rött skynke för professor Jan Blomgren som är vetenskaplig auktoritet bl.a i Epoch Times. Kommer aldrig förutsättningarna att ändras så han intar en annan hållning? Den stora satsningen för byggandet av 100 gigawatt genom samverkan mellan en rad länder i Europa, kan den medföra så betydande politiska vinster att bedömningen ändras? Journalisten i Dagens PS pekar på ”politisk sprängkraft” av tidigare icke skådad omfattning att argumenten för och emot havsbaserad vindkraft när jättesatsningen prövas runt om i Europa. Hur värderas motsatt hållning till Trump som är motståndare till allt vad vindkraft heter? Hur värderas samarbetet i sig mellan många EU-länder när EU är föremål för omprövning?

En betydande risk ligger i att de politiska argumenten trumfar de ekonomiska i en konjunktursvacka. Detta kan komma att ske i en rad länder. Men mycket återstår ännu i analysen och diskussionen.

Är detta svaret på vindkraftens problem?

En samordnad storsatsning på vindkraft i Nordsjön och Östersjön kan skapa radikala möjligheter att försörja länderna i norra Europa med el där elen efterfrågas. Ännu har inte kostnadsfördelar eller tekniska lösningar påvisats för havsbaserad vindkraft. Miljöproblemen har heller inte redovisats.

Vi skriver 2026 och ödets ironi för mig med den nya publiciteten om vindkraft tillbaka till den resa som jag och min fru gjorde till Hamburg och Nordtyskland 2010. Resorna där visade något nytt för oss, nämligen vindkraftverk som fanns överallt i det platta landskapet. Skrämmande naturförstöring var det dominerande intrycket. Åren som följde efter hemkonsten till Sverige var att bilda opinion mot vindkraftverk i samarbete med likasinnade.

Har vi kommit till en vändpunkt? Jag tvivlar, men kommer att med öppet sinne följa utvecklingen. 

Varning för vindkraft, telefonförsäljning Svenska Markavtal AB

Helt utan förvarning blev jag uppringd av en ivrig dam som yrade om att vindkraft kunde vara något för mig som ägare av en skogsfastighet. Jag hade ingen lust att prata vidare på telefon. Istället föreslog jag henne att sända ett mail med frågor. Det var hon med på. Inget mail kom. Istället kom ett brev från företaget Svenska Markavtal AB, undertecknat av en man som jag inte kände. Brevet innehöll oklara löften och påståenden. Bilagt fanns en karta som var suddig och oläslig. Det fanns också en svarsblankett där jag kunde ange intresse eller inte intresse.

Jag kan inte acceptera vindkraft överhuvudtaget, och naturligtvis inte på min fastighet eller i dess närhet.

AI – hot eller möjlighet?

av Göran Bergström, f.d. miljökonsult, Umeå

Det jag har sett av AI har varit sådant som är PK. Att diskutera klimatet med AI är inte meningsfullt. Framför allt om man börjar ställa detaljerade frågor om hur IR-strålning från jordyta absorberas av molekyler och vad som händer i nästa steg. Så min slutsats är att AI, genom sina inbyggda värderingar, kommer att förstärka det narrativ som det internationella samfundet vill förmedla. Jag tror att vaksamheten mot nyheter kommer att öka. Vem och vad kan man lita på? Möjligheten att presentera ”fake news” på ett trovärdigt sätt ökar dramatiskt.

Det hindrar inte att AI kan vara mycket användbart vid bearbetning av stora datamängder i syfte att finna mönster som är ”svåra” att upptäcka med andra metoder. Exempelvis för att ställa diagnoser. Men inget verktyg blir ju bättre än de data som vi stoppar in i beräkningarna. Sen kan jag se det som är realitet i Kina. AI används för att övervaka medborgarna och vi svenskar låter oss så gärna registreras och övervakas via mobilerna.

En slutsats som jag likaså drar är att det personliga mötet kommer att värderas högre. Den kommunikation som sker via datorer får givetvis inte med det icke verbala.

Jag såg en graf med vindkraft och betalning för den el som verken genererar. Tyvärr har jag inte lyckats hitta den igen. Blåsigt: mycket el, lågt pris ibland även minuspris, man får betala för att bli av med elen. Svag vind: låg produktion, men kanske bättre pris. Summan av kardemumman är att vindkraft inte är lönsamt. Det behövs inte någon AI för att se det, framför allt när vindkraft får en stor andel i energimixen.

Läs på Klimatupplysningen eller Klimatsans.

Havsvindkraft med auktionsförfarande

Utspelet har gjorts av regeringen genom Romina Pourmokhtari. Det påstås förenkla för investerare. Många frågor inställer sig: Kommer krav att ställas på deltagare i auktionen? Kan alla nationaliteter delta, kinesiska företag? Kommer prövningen av tillstånd att anpassas? Vad händer i de fall att miljötillstånd inte kan ges? Utgår skadestånd, ges återbetalning eller ersättning för projektkostnader? Kan ägaren av rättigheter sälja vidare? Ändra innehållet med antal, höjd etc?

Att ett liberalt parti ger sig in på reglering på en del av vindkraftsmarknaden är betänkligt. Dömt att misslyckas eftersom personer med bättre kunskaper i marknadsekonomi kommer att smula sönder utspelet.

Logik och vindkraft

Redan en liten störning från signalspaning beroende av vindkraftverk kan få förödande konsekvenser. Vindkraft kan, intill annat är visat, ge störningar, om än minimala. Förödande konsekvenser kan uppstå om kärnvapenbärande missiler används av angriparen. Det här vet och förstår svensk militär men förhållandet är svårt att kommunicera.

Pang, bom, krasch för vindkraft och grönt stål i Sverige

Bakslagen kommer för vindkraften, men i ultrarapid. Swebbtv har i intervju med Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnteknik på nytt förklarat varför vi har en energikris och att det kan bli värre. En sammanfattning av nuläget för de stora stålprojekten är från och med idag att de inte kommer att bli av. Elen kommer inte at räcka till eller uttryckt på annat sätt så kommer inte ”grönt stål” kunna produceras och säljas på världsmarknaden till ett konkurrensmässigt pris. Det är lika bra att inse det nu och inte fortsätta att ”slänga bra pengar efter dåliga” som fysikprofessorn uttrycker saken. Vindkraftens konkursmässiga utveckling driver oss mot ruinens brant gemensamt med drömmen om grönt stål. Om vi inte gör något åt sakernas tillstånd.

Jan Blomgrens redogörelse idag den 28 mars 2024 i Swebbtv är en historisk händelse efter en lång och seg samhällsdebatt om energifrågan. Se även Dagens industri med professorerna Per Fahlén och Jan Blomgren. När idéerna om grönt stål fördes fram i media var det många som reagerade med jämförelsen till Stålverk 80. Som gick i stå. Samma öde har nu besannats för grönt stål även om aktörerna kommer att sprattla ännu en tid.

Vindkraft till havs och estetiken

Läs Samnytt.se

Estetik kan få en avgörande betydelse när utbyggnaden av vindkraft kan komma att öka exponentiellt. Estetik för vindkraftverkens påverkan har varit med ända från början men endast som vackra ord i debatten utan märkbar effekt. På andra områden, lagar som rör nya och gamla befintliga byggnader, är skydd och estetik starkt uttalade genom reglering.

Rättsväsendet har inte resurser att göra estetisk prövning av enstaka vindkraftverk eller s.k. vindkraftsparker. En ny ordning med estetisk prövning av såväl havsbaserad som landbaserad vindkraft bör skapas. Vägen dit är ny lagstiftning som tyvärr kan ta lång tid. Därför bör en övergångsordning finnas. Rekrytering av lagfarna domare och nämndemän som ska tillämpa regler för estetik kan bli den i särklass största utmaningen för rättsväsendet och samhället.

’Gröna omställningen’ för konjunkturomställning

Tunga förändringar på byggmarknaden sänker lågkonjunkturen ytterligare. Även en borgerlig regering vet vad underbalanserad statsbudget kan betyda för att dämpa nedgången. Politiker som talat för utbyggnad av energiproduktionen kommer att sätta sitt hopp till kraftig utbyggnad av vindkraft på kort och medellång sikt. Havsbaserad vindkraft står i fokus trots dåliga erfarenheter i Tyskland och Storbritannien. Tecken på omvärdering av havsbaserad vindkraft finns men inte med slutsatser som slagit igenom. Risken är stor att tillståndsgivande myndigheter känner pressen från översteprästerna inom ’Gröna omställningen’. Aurums planer på 147 vindkraftverk i havet utanför Västerbottens kust är därför en nyckelfråga i hela ’Gröna omställningen’. Planerna kan bara medföra skadeverkningar på svensk och regional ekonomi. Något alternativ till Aurum finns inte som det ser ut nu.

Så kan en motståndare till Aurum se på sambandet till konjunkturutvecklingen de närmaste åren. Ska ett jättedåligt projekt som Aurum tillåtas som räddning av en redan katastrofal energipolitik? Det kan medges att många led saknas i denna argumentation. Men det är viktigt att ge varningssignaler mot beslut som kan komma slag i slag.

Opinionen om att satsa på havsbaserad vindkraft

SOM-institutet har bara opinionssiffror från 2021 som är sammanställda i tabell på sidan 6 i rapporten från SOM. Regeringen har fattat beslut om tre havsbaserade vindkraftsparker. Kriegers flak, Galene och Kattegat Syd. Nya beslut står på kö.

Opinionsläget förändras i takt med att skadeverkningar och problem kommer fram. Regeringen borde istället för att vänta med lång fördröjning genom rapportering från SOM, göra rykande färska telefon- och webbintervjuer genom någon statlig myndighet eller bolag.

Risken är stor att regeringen genom påtryckningar från vindkraftsindustrin fattar beslut där informationen från opinionsundersökningar är gammal, med ett till tre års fördröjning. Något måste göras för att mäta opinionen som då kan bli ett av flera relevanta beslutsunderlag. Opinionen för vindkraft går mot ökad negativ hållning. Kärnkraft går mot ökad positiv hållning.