ETC

ETC med sin socialistika agenda tycks sedan länge satsat på blåbrun retorik. Trots uppsägning av mail matas jag regelbundet av ETC. De utlovar att Dagens ETC snart ska lansera sin stora valsatsning. De lockar också med en prenumeration och bok:

*Vi ger dig då även ”Blåbrunt Sverige – så påverkas du om högern vinner valet” av Mats Wingborg.

PR-veteranen Paul Ronge kommenterade i SVT partiledardebatten i söndags med att SD noga hade förberett sitt utspel med frågan: ”Vem är brun?”. Tydligen har även den rödgröna sidan med bland andra ETC i frontlinjen planerat utspel.

Med jämn styrkefördelning mellan höger och vänster kan det bli en intressant debatt, kanske riktigt underhållande. Särskilt seriös kan inte debatten bli eftersom man bara rör sig på ytan. De ideologiska rötterna ligger betydligt djupare än vad våra politiker och idékrämare klarar av.

Den som sa’re va’re

Partiledardebatten i SVT i söndags chockade deltagarna när Jimmie Åkesson SD ansatte Per Bolund MP med frågan ”Vem är brun?” Åkesson fick upprepa frågan till Bolund som försökte ta sig ur greppet genom att inte svara direkt på frågan. Istället försökte han ta fram ett annat invektiv, inte alls lika kontroversiellt: ”Högerpopulist”. Ingen av kontrahenterna visade tecken att vilja backa. Uttrycket ”blåbrun” har kommit för att stanna. Det har ju även ”rödgröna” gjort sedan länge. Användarna försvarar sin användning med att ordet ”blåbrun” kom in i Språkrådets nyordlista 2014. Nu är debatten igång i alla media.

Hur kommer denna duell att påverka fortsättningen för valrörelsen? Kommer högerpartierna att ta fram argument för att visa på vänsterpartiernas koppling till kommunismen och folkmord sedan mer än 100 år? Kommer vänsterpartierna att ta fram argument för att visa på ett av högerpartiernas koppling till nazismen och folkmord? En bra gissning är att fortsatta attacker kommer att utföras fram och tillbaka mellan MP, V å ena sidan, SD, KD å andra sidan. De andra partierna lämnas obefläckade trots lika allvarlig kolonial historia.

SVT:s tillkortakommanden har visats i att intervjua förment objektiva personer. Kan verkligen Tommy Möller, professor i statsvetenskap ses som objektiv? Han gjorde allt för att förminska bruket av ”blåbrunt”, synbarligen för att stödja regeringspartierna S och MP. Och han hade ingenting till övers för dem som ansåg sig förorättade. Han sa något i stil med att ”blåbrunt” var bara ett enstaka ord i en lång diskussion.

Kan man ge stöd åt ett parti SD endast i en viss fråga? Förbud mot vilda djur på cirkus

I det här fallet gäller det en motion som Markus Wiechel (SD) är avsändare till. Läs hans motivering.

Vilka moraliska betänkligheter kan en icke-sympatisör till SD ha i detta fal? Är det bättre att stödja någon annan organisation i samma fråga? Är det bättre att avstå, kanske att avvakta. Eller kan det var bra att stödja mer än en, kanske alla organisationer med liknande mål.

Du avgör själv om du vill begränsa stödet till den motivering som här framställs. Du kan skicka ett mail till motionären med ditt stöd och eventuella förbehåll. Förhoppningsvis kommer ditt förbehåll att respekteras, men du kanske inte kan känna dig helt säker. Ändrar det ditt beslut om stöd? Vad är bäst för vilda djur?

Finns det risk för att ett parti i värvning av sympatisörer använder falska bevekelsegrunder? Är några partier mer trovärdiga än andra?

Undersökningsföretaget Sentio, en pusselbit inför valet 2022

Nyligen har resultaten redovisats av en opinionsundersökning från Sentio A/S, Trondheim med dotterbolag Sentio AB, Östersund. Informationen om företagets metod för opinionsundersökningar saknas på hemsidan. Deras undersökningar om väljarsympatier har på kort tid väckt uppseende. Det har visats och kommenterats bl.a i TV4 och på Tommy Hanssons blogg. Diskussionen har delvis handlat om ”dopade siffror”. Surt sa räven om rönnbären…

I stapeldiagrammets form kan vi sedan länge se en obönhörlig nedgång för Socialdemokraterna och en uthållig uppgång för Sverigedemokraterna. Så för den som är intresserad är det hög tid att börja lägga pussel och se samband mellan politiska händelser och socialdemokraternas väg ut från Makten. Hur ska Baylans besked tolkas om att sluta i november? Och vad var orsakerna egentligen till Löfvens tidigare besked att avgå? Och hur ska lanseringen av Magdalena Andersson tolkas? Hoppas S på underverk? Är hennes kandidatur en testballong?

En intressant delfråga i grävande journalistik är hur nykomlingen Sentio kommer att uppfattas? Kommer de att misstänkas för ”dopade siffror” för SD? Dock bör man komma ihåg att det är en vetenskaplig utmaning att visa om goda siffror driver på uppgången ELLER verkar förslöande på partiapparaten med risk för att ta ut segern i förskott.

Val av partiordförande S

Reaktionerna till Stefan Löfvéns förestående avgång och kommentarerna till val av efterträdare är besynnerliga. Media, statsvetare, självutnämnda experter och allmänhet var snabba att uttala att det nu är dags för en kvinna. Och inte beskriven efter egenskaper utan utpekad individ, nämligen Magdalena Andersson, nuvarande finansministern. Motiveringarna har främst varit att hon uppfyller kravet att vara kvinna lämplig för uppgiften. Det återstår att se hur diskussionen landar. Som det heter nuförtiden.

Denna valprocess är lika förvånande som alltid i ett visst avseende. Ingen tycks reflektera över att valet också gäller ett nätverk som finns eller kommer att uppstå. Andersson är gift med en professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Vilken inverkan har det redan idag och vad kan det tänkas betyda i fortsättningen? Det känns naturligtvis påträngande att ställa den typen av frågor, men det hindrar inte att det kan vara relevant. Det vore bra – kanske – om kandidaten till landets högsta ämbete själv kunde sprida lite ljus om sin egen person och andra närstående som finns i hennes närhet. Hon har inte varit särskilt öppen om sina studiemeriter. Där har hon talat om att vara ”ekonomiutbildad” i en radiointervju. Hon berättade då inte om sin examen som civilekonom och sin avbrutna forskarutbildning vid elitskolan framför andra, Handelshögskolan i Stockholm.

I andra länder har man spekulerat om presidentens andra hälft i äktenskapet. President Ronald Reagan fick utstå kritik och frågor om makan Nancy och hennes inflytande med hjälp av astrologi. President Bill Clinton fick balansera den starka utstrålning och maktambition som makan Hillary hade. Dessa modifikationer av en presidents makt blev vedertagna med tiden. I Sverige har media varit återhållsamma med analyser av statsministern i perspektivet av ett äktenskap. Sådant brukar komma i efterhand. Så långt kan spekulationer upplevas som någorlunda gripbara. Svårare blir det att syna ett nätverk, nuvarande och blivande kring en statsminister.

De andra kandidaterna har radats upp mer för syns skull, kan man tycka. För att lindra intrycket av Sverige som realiter enpartistat. S-partiet kan spotta fram kandidater som fond till ett val kan vara givet på förhand. Eller har avgående statsminister försäkrat sig om Magdalena Anderssons kandidatur. Och har hon kollat med maken om han kan vara beredd att åta sig representativa uppgifter och göra avkall på tid för spännande forskning vid Handels? Det är inte självklart när värderingar om livsval har förändrats som i vår tid.

Partiledarrollen i S

Socialdemokraternas kommande val av partiledare ser ut att bli en anpassning till strömningar som mycket länge funnits på det politiska fältet. Att S kommer att utse en kvinna tycks vara förutsägbart strax efter Stefan Lövens besked om att han kommer att avgå hösten 2021. För ett parti som varit statsbärande och som hoppas kunna återta den rollen är det viktigt att vara mainstream. Samtidigt finns en strävan att ge föreställningen om att nya reformer ska kunna genomföras för folkflertalet, för att nu knyta an till arbetarrörelsens tidiga historia.

Hur detta ska kunna genomföras är tillsvidare en gåta. Visserligen rör vi oss med föreställningar när det gäller politiska löften, men dessa måste ändå bära sannolikhetens prägel. Idag får vi nog konstatera att där är det helt blankt beträffande trovärdiga löften från S. De andra partierna kommer inte att vara passiva utan kommer i ett interregnum försöka göra utspel redan nu och fram till valet 2022.

Med andra ord så lever S farligt inför valet 2022. Det kommer inte att räcka med att utse en partiledare som är kvinna.

Regeringens Norrbotniabana eller Moderaternas landsbygdspaket

Planerna för Norrbotniabanan verkar vara tomma löften trots påståendet om att den ska byggas: Läs vår kommentar i Norran:

Infrastrukturministern vid presentation den 28 juli, digital pressträff om Norrbotniabanan, gjorde så många upprepningar om ”bygg Norrbotniabanan hela vägen”, att tvivel uppstod. Ministern tycks innerst inne inte tro på budskapet. Då behöver man inte tugga om samma sak så många gånger. Desperation inför kommande nederlag för den tynande S-makten är vad det är! Frågan kommer att bli ett sänke under många år framöver, även för regional och kommunal S-makt i norr.

Läs hela debattartikeln av två riksdagsledamöter från Moderaterna.

Sveriges Radio med Ring P1

Att lyssna kan många gånger vare en plåga på grund av programledare utan empati och allmänbildning. För närvarande har man en bra programledning som gör bra urval av lyssnarfrågor, från ohemula avgifter på inköp av tågbiljetter till momsfusk i stor skala. Men att anpassa tonläget efter frågans karaktär och till samtalspersonen, det tycks vara jättesvårt. Det är ju ett problem i många media när det är samma neutrala tonläge oavsett vad som ska förmedlas. Dock är det mödan värt att lyssna på Ring P1 den 28 juli 2021 för att lära känna folkets röst. Där finns en godbit som gäller Norrbotniabanan.

Lyssna på Lars Höglund 14 minuter in på programmet! Han kritiserar politiska monument som inte har företagsekonomisk eller samhällsekonomisk bärkraft. Norrbotniabanan är ett sådant monumentbygge där politiker ägnar sig åt falsarier, menar Lars. Han jämför med Botniabanan som är ett skrämmande exempel på felinvesteringar bl.a i resecentra som står stängda och perronger som är orimligt långa. Båda exempel kan lätt förstås för vanligt folk, ändå är det nålpengar i något som kan visa sig bli en stor felsatsning.

En ny etapp av politiskt spel inleddes med Tomas Eneroth, infrastrukturminister med Regeringens presentation den 27 juli på YouTube.

Pragmatism eller rödgrön röra?

Valet av statsminister har gjorts idag som medför att Stefan Löven tillåts ta nya tag utan att veta hur det blir med budgeten. Varför råskälla på varandra i riksdagen? När argumenten tryter kommer tillvitelser fram. En sådan är ”rödgrön röra”. KD:s Ebba Busch råskällde med rödgrön röra som tillvitelse från talarstolen innan omröstningen. Men borde inte tillvitelsen också gälla för för oppositionen? Men med andra färger. Flytande färger i varandra – ljusblå/mörkblå. Partierna i den borgerliga oppositionen har kompromissat för att utgöra ett alternativ vid omröstningen om valet av regering. Röran blir inte mindre rörig genom att dra till med parollen ”ansvar för Sverige” när man talar om sig själv och sitt eget parti, en floskel som ofta tas till med darr på rösten.

Det kan inte vara förkastligt att söka pragmatiska lösningar, dvs. söka genomförbara lösningar:

”Någon som hellre ser till att få saker gjorda än att bry sig om t.ex prestige eller oskrivna regler. En klassisk beskrivning av en pragmatisk person är någon som när kartan visar en sak och verkligheten visar en annan, alltid anpassar sig till de verkliga förhållanden som råder och agerar därefter.”

Det skulle vara en lisa för oss med rösträtt att begreppet och uttrycket pragmatism används. Uttrycket rödgrön röra är alltför belastat och söndertjatat. Och det kunde också vara till fördel om talarna i riksdagen förklarar valet av uttryck. Carl Bildts bevingade ord ”rödgrön röra” har gjort sitt för länge sedan.