Politik…
Klockan är några minuter över 17 när en röst i Sveriges Radio meddelar att socialdemokraterna beslutat sig för att föreslå att Sverige söker inträde i NATO. Reportern förvarnade om att det är ett historiskt beslut som lyssnarna skulle få ta del av.
Då är det också läge för alla och envar att tänka efter inför framtida tillbakablickar. Var är du och vad jag gör du när nyheten kablas ut? Själv gör jag absolut ingenting mer än att lyssna på radion.
Ingen i hotade länder kan idag råda över Rysslands aggression mot Ukraina eller andra delar av världen. Delar av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gör ett stort misstag som inte erkänner sin felbedömning av säkerhetssituationen i Europa. Det gäller i princip alla partier i varierande grad. Politikerna har under lång tid fått se sitt förtroende sjunka hos väljarna. Nu finns en historisk möjlighet att återvinna något av förtroendet genom självrannsakan och öppenhet när det gäller försvarspolitiken och förhållandet till östblocket före och efter 1989 med murens fall och 1991 som står för Sovjetunionens upplösning. Sverige genom sina ledande företrädare spelade ett dubbelspel som ofta upphöjs till stor statskonst. Det är i förekommande fall en stor överdrift med tanke på att historien har visat på förödande felbedömningar. Detta är djupt mänskligt och bör tas utan oförsonliga fördömanden av dem som hade ansvar för den förda politiken.Det som är motbjudande är bristen på ansvarstagande i efterhand. Eftersom inte alla är vid liv måste det vara partiernas sak att hantera. Att försumma denna historiska möjlighet vore stort misstag. Varför? Svensk politik tål inte två historiska misstag under 1900-talet, dels att ha kollaborerat med nazismen, dels ha tolererat statskommunismen som fanns i det forna östblocket.
Kostnadsökningar, extrema kostnadsökningar förutses av livsmedelsföretagen. Är detta den stora möjligheten för branschen och konsumenterna? Prognosen verkar vara välgrundad och kommer att hållas aktuell under lång tid framöver. Vi kommer att matas med information. Branschen kommer att ta tillvara på egna intressen för att kunna kompensera sig för kostnadsökningar.
I en marknadsekonomi finns mekanismer som strävar mot jämvikt. Med rop från branschen på ingrepp – om de får gehör – finns de största farorna för kaos med svårigheter för anpassning av utbud och efterfrågan. Det finns kraftfulla möjligheter till anpassning. Den främsta möjligheten är fortsatt övergång till vegetarisk och vegansk livsstil och kost. På några år har stora framsteg gjorts för utveckling av livsmedel som ersätter animaliska produkter. Med prisökningarna kommer trenden att bli ännu starkare. Konsumenterna kommer att märka, kanske chockas av prisökningarna. Det ökar möjligheterna att hushållningen blir effektivare. Här har aktörerna ett ansvar för att göra hushållning attraktiv. Livsmedelsverket, handeln, media har tidernas utmaning! Hushållning kan läras ut lika väl som matlagning. Hushållning både som konst och praktik.
Livsmedelsföretagen måste också tänka sig att förhandla med handeln på ett kraftfullare sätt. Handeln måste inse att de får en volymminskning på många varugrupper, men i gengäld får de möjlighet att bygga upp volymer på nya varugrupper med vegetarisk och vegansk profil. Handeln måste också sänka marginalerna på många varugrupper. Handelns maktposition är ett oligopol med höga priser och vinster måste göras känd. Ack, hade vi Magnus och Brasse som kunde förklara att fem myror är fler än fyra elefanter… Nu gäller det en vegoburgare som är lika god och nyttig och hälften så dyr som en köttburgare. Och handeln tjänar dubbelt så mycket på två vegoburgare. Här skulle Magnus och Brasse också ha kliat sig i håret.
Regeringens säkerhetspolitik söker ta fram andra alternativ än NATO. En väg är att ta fram grå eminenser i arbetarrörelsens många olika forum men också SSU. Lena Hjelm Wallén tidigare statstråd i många S-regeringar talade som pensionär från TV-fåtöljen i Sala. Hon anser att tiden är för knapp att ta ställning före höstens val och visade också skepsis att ändra på något. Ungdomen har genom SSU och ordförande Lisa Nåbo framfört sitt ställningstagande i SVT att söka en lösning med EU. Idag måndag var det ännu en skeptiker till NATO, Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap som blev intervjuad i SR P1. Han var åren 2015 till 2020 ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och därmed adjungerad ledamot av Socialdemokraternas verkställande utskott. Partisekreteraren i S Tomas Baudin ska rulla igång ett landsomfattande samråd med förtroendevalda och medlemmar. Vi lär framgent få höra en lång rad företrädare för S, förhoppningsvis också röster från oppositionen. Det hela riskerar att dra ut på tiden, något som kan vara både en fördel och nackdel för säkerheten på kort och medellång sikt.
Det är således en stor apparat för att få fram opinionsyttringar. Aktionen torde emellertid medge vida marginaler för partitoppen att tolka folkviljan.
Det kommer att skrivas åtskilligt om Sverigedemokraterna fram till valet 2022 och därefter under 2023 när vitbok ska publiceras.
Det får inte medföra att kritisk diskussion om SD och dess partiledning stannar av. Här en artikel av Peter Kadhammar, Aftonbladet.
I avsaknad av opinionsmätningar med avseende på flödet mellan partierna är det ändå intressant att spekulera över tänkbara effekter från V på väljarsiffror för MP och S. Bakgrunden är den del i V:s valplattform som säger att individerna själva inte ska bekymra sig över klimat eller köttkonsumtion. Det tänks istället ske på kollektiv nivå genom demokratiska beslut i valda församlingar, i nationella och globala organisationer.
SIFO visar för januari 2022:
S 31,1 (+0,0)
V 9,6 (-0,1)
MP 3,0 (-0,2)
M 20,9 (+0,9)
C 7,0 (+0,0)
L 2,9 (+0,1)
KD 4,4 (-0,7)
SD 19,2 (-0,5)
När det gäller attityder till kött är tre partier särskilt intressanta tror vi här. V har i många år varit hemvist för en stor del djurrättsveganer. Genom gårdagens utspel från V är det lätt att tänka sig att en andel djurrättsveganer kommer att lämna V i nästa val, troligen till förmån för MP som representerar en radikal politik för klimat och kan därmed även anses försvara veganism, djurrättsveganism men kanske främst hälsoveganism.
V:s nya linje för kött, kalla det gärna för kollektivistisk inställning, kommer att gynna både S och V, där vi tänker oss en stor matkonservativ andel med attityden ”vad är det för fel på kött och potatis?”. V:s valmanifest satsar inte på individens engagemang, förvisso logiskt med kollektivistiskt ideal, men som kan stöta bort de som ändå tror på individens ansvar och möjligheter. Detta kan tolkas som en medveten uppoffring till förmån för MP att klara riksdagsspärren och därigenom stärka trepartiblocket med V, S, MP. Det medför kanske inte majoritet, men ett klart förstärkt förhandlingsläge för det rödgröna blocket. S tänks inte påverkas i detta tankeexperiment. Inte heller C, L, KD, M, SD som knappast lär kunna ena sig om tydlig linje beträffande klimat och kött. Alla partier är ju dessutom upptagna av energipolitik, kriminalitet, migration, säkerhet som kan komma att ligga högt på agendan inför valet hösten 2022. Pressen är högre än tillförne vilket kan hindra långsiktighet i och nivå på debatten.
Strategier i rådande säkerhetsläge kan tänkas vara mångskiftande. Försvarsministern har konsekvent svarat att regeringen inte avser att göra någon ändring av något slag i strategin mot Putin. Inte anslutning till NATO, inte heller avtal om option för medlemskap i NATO. Detta har medfört protester från många håll. Det som inte de protesterande tycks ha tänkt på är att regerings budskap är att Sverige anser sig redan ha avtal och arrangemang som bedöms tillräckliga. I det ligger en styrka. Svensk försvarsstrategi som står i samband med flera avtalspartners utesluter inte militära åtgärder från Ryssland. Nu är det hög tid för uppslutning från riksdagens samtliga partier till den strategi som ligger fast.
Vi tänker oss ofta att världsledare har oerhörd makt. Men är det inte makt som är labil? Förståelsen kan kan öka om vi istället för att se på den person som framställs och uppfattas som ledare, ser på ett ledarskikt eller ledarskap. Men för att förenkla ser vi på toppfiguren. Under 2021 har vi lärt att Kinas ledare visserligen har stärkt sin maktställning genom att kunna sitta kvar längre än tidigare. Men är inte hans ställning ändå hotad av inre konflikter och i närområden? Taiwan, Hong-Kong, Xinjiang.
Hur är det med USA? Den 6 januari 2022 togs händelserna kring stormningen av Capitolium upp i hela världen. Under ett år har löpande undersökning gjorts av medborgarnas uppfattning om presidentvalet som ledde fram till att Joe Biden vann över Donald Trump. En tredjedel av USA:S befolkning anser att det var ett ”stulet val”. Vad kan det medföra i form av oroligheter under 2022?
Hur är det med Ryssland? Kommer Putin att göra allvar av sina hotelser om Nato och EU flyttar fram positionerna i Ukraina? Putin har lagt fram förslag som är omöjliga att anta enligt konfliktforskaren Wilhelm Agrell. Då kan tanken från Putin vara att stridsåtgärder är oundvikliga. Det innebär att planering redan pågår som inte är behäftad med risk och osäkerhet. Putin och hans krigsherrar har ett enormt maskineri att sätta i rörelse. Nu kan man arbeta med sannolikhet 1, dvs att stridsåtgärder med visshet ska komma att ske.
Hur är det med Storbritannien? Tillsättandet av ny premiärminister Johnson och utträdet från EU skakar landet i dess grundvalar. UK kan tjäna som exempel på betydelsen av stabilitet i ett land som är allianspartner för västvärldens säkerhetspolitik. Och det är ändå bara en förutsättning för att klara skarpa lägen som kan uppstå någonstans i Centraleuropa eller Asien. Till det kommer pågående pandemi där vi inte vet om det kommer fortsatta mutationer. Allt det här är känt och har behandlats i massmedia under lång tid.
I massmedias bevakning fokuseras ofta på ledargestalter, i viss utsträckning även ledarskikt. Vad kan forskare och massmedia göra för att nyansera bilden? Arenan kan förändras dramatiskt om något av ovanstående kollapsar enligt idiomet koloss på lerfötter. Kommer någon av makterna kollapsa? Kommer det att ske före, under eller efter en storskalig konflikt?
Nu är det inte längre en fråga om vi ska planera för kärnkraft. Höjdare efter höjdare uttalar sitt stöd för kärnkraft, senast Michael Treschow vid en intervju i SvD. Han upprepar husbondens röst, ett uttalande i SR den 2 december 2021, dvs. av Jacob Wallenberg. Även företrädare för regeringen vågar nu uttala sitt stöd, där aktuella elpriser är huvudargument i vulgärpropagandan. Så här kommer det förmodligen att rulla på med spridning av ny inrikting för svensk energipolitik på kort och lång sikt. En S-regering hade inte klarat av att få respekt för val av ny inriktning utan initiativ och stöd av Wallenberg och svenskt näringsliv.
Artikeln i Norran var införd 2021-12-13. De olagliga utbetalningarna från Region Västerbotten gäller 15 höjdarpolitiker från S och andra partier. Uppgiften om antalet kommer från kommentarsfältet i nätupplagan. Till dags dato har ingen uppföljning skett i Norran. Har Norran ålagt sig självcensur? Kommer vi att få veta något mer? Har skandalen tystats ned?