Finansministern uttalade sig häromdagen i SVT om ekonomisk tillväxt för Sverige 2026. Valår. Hon sa att BNP förväntas öka med tre procent. Varifrån fick hon den siffran? Ingen motivering, ingen källa. Det torde vara så att i en viss situation behöver en finansminister uttala sig om den ekonomiska utvecklingen. Ofta väljer man en siffra för att låta trovärdig. Siffran tre procent är besläktad med siffran två procent som används som inflationsmål. Ett heltal som låter både snällt och trovärdigt. Lågaffektivt och offensivt på samma gång. Varför inte decimaler, kan man undra. Hade inte 3,5 eller 2,5 funkat för att ingjuta den rätta känslan? Nej, så har det inte sett ut. Varför inte använda ord för att beskriva förväntningar, möjligen med någon siffra, eller ett intervall som komplement. Nix.
Inom nationalekonomi som sysslar med beskrivningar och prognoser för konjunktur har man alltid haft en fäbless för sifferexcercis, statistik och matematiska modeller. Det tycks vara så att uppgiftslämnaren menar att formen är given och att den ska underhållas för att upprätthålla respekten. Ändå kan man tycka att det är ett fattigdomsbevis att Sveriges finansminister nöjer sig med att kommunicera siffran tre för något så omfattande och komplext som den ekonomiska utvecklingen, särskilt i en tid med genuin osäkerhet. Sverige och världen befinner sig i en katastrof med krig och risk för eskalering. Då känns det futtigt att leverera något som kan ses som ett konjunkturmagiskt heltal med förhoppningen, ja kanske förvissningen att bli tagen på allvar.