Kategori: Övrigt

Härdsmältan i kungahuset och korruptionen i Arbeiderpartiets topp förgiftar Norge.

Läs text på FB om NRK/Brennpunkt som redan för 30 år sedan avslöjade Terje Röd Larsen med flera angående brottslighet och korruption.

Produktion av hybridkyckling för köttets skull började i mitten av 1950-talet. Omfattningen tilltog långsamt i början för att öka kraftigt i slutet av seklet. De problem som UG visade på kan tillskrivas bristfälliga kunskaper i alla led. Orsakerna kan sökas i branschens brist på know-how om de krav som fanns för bra kycklingproduktion. Ända fram till slutet av 1980-talet var det grisbönderna som styrde och ställde även för kyckling. Det säger sig själv att grisbönderna inte ville ge kycklingintressen förtur. Strukturen i branschen har sedemera ändrats grundligt, men tröga makthavare har inte förmått att ligga på topp. UG visade hur långsamväxande raser ger bättre djurvälfärd och nöjda konsumenter.

AI svarar:

Ja — det finns dokumenterad kontakt mellan Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes, men det är framför allt i historiska sammanhang från 1980- och 1990-talet, inte något nyare formellt samarbete dokumenterat i offentliga källor.

Exempel på kontaktytor

1. FAFO – Fagbevegelsens senter for forskning, utredning og dokumentasjon

• Både Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes var starkt knutna till FAFO — Rød-Larsen som daglig leder och Hernes som forskningsledare under institutets uppstart i början av 1980-talet.

2. Vänner och professionella kontakter i norsk politik

• Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes var del av samma politiska och forsknings-nätverk inom norsk Arbeiderparti, med många gemensamma kontakter och engagemang. Till och med Hernes höll tal och medverkade vid Rød-Larsens 50-årsdag enligt samtida rapportering.

3. Akademisk och publicistisk anknytning

• Terje Rød-Larsen var redaktör för en bok med festskrift till Gudmund Hernes’ 50-årsdag — Kompetanse og kontrovers. Detta visar att de var engagerade i samma akademiska kretsar och samarbetade i publikationer.

Sammanfattning

Det finns historisk dokumentation på att Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes har haft kontakt — både genom gemensamt arbete i FAFO, som kollegor i politiska och samhällsvetenskapliga sammanhang, och genom gemensamma publikationer.

Däremot finns det ingen offentlig information som tydligt visar att de haft formella samarbeten eller kontakttyper efter 2000-talets början (t.ex. senare konsultuppdrag eller politiskt engagemang), baserat på tillgängliga källor.

Jag gjorde en ny sökning efter modernare, dokumenterade sammanhang där Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes nämns tillsammans — men det finns inget i öppna, nyare källor (efter år 2000) som tyder på att de har haft direkta samarbeten eller kontakttyper nyligen (såsom artiklar, projekt, rapporter eller uppdrag gemensamt).

Här är vad som kan bekräftas utifrån tillgängliga källor:

Bevisad historisk kontakt

✔️ De har känt varandra sedan 1980-talet — båda var centrala vid etableringen av forskningsinstitutet FAFO:

• Rød-Larsen var daglig leder, och Hernes var forskningsleder där mellan 1983 och 1988.

✔️ Hernes var med och talade på Rød-Larsens 50-årsdag 1997, vilket visar personlig och professionell kontakt i ett akademiskt/politisk sammanhang.
✔️ Rød-Larsen redigerade en festskrift till Hernes’ 50-årsdag (1991), vilket är ett konkret dokumenterat samarbete i akademisk/publicistisk form.

Samarbete i politiska sammanhang

✔️ Båda var med i samma norska statsministringskabinett (Jagland-regjeringen 1996–97):

• Terje Rød-Larsen: Minister utan departement / planleggingsminister
• Gudmund Hernes: Helseminister (hälsa)

Det innebär att de tjänstgjorde i regeringen samtidigt, vilket kan kvalificeras som professionell kontakt.

Ingen nyare offentlig kontakt bekräftad

I mina sökresultat finns INGA öppna källor från senare år (t.ex. 2000-talets senare del eller 2020-tal) som dokumenterar att de samarbetat direkt i ett projekt, skrivit något tillsammans, medverkat i samma rapport eller haft affärsrelationer.

Med andra ord:
Det finns tydlig historisk dokumentation på kontakt i forskning, politik och socialt sammanhang fram till ca slutet av 1990-talet.
Det finns inte offentlig, verifierad information om nyare kontakt mellan dem.

ChatGPT kan begå misstag. Kontrollera viktig information.

Här finns många bilder (Yahoo).

De som vill kan lägga moraliska synpunkter på det utsvävande liv som förs av några medlemmar i norska kungahuset. ”Intet nytt under solen”, ett talesätt som  gäller även här. Det är beklagligt att det norska kungahuset är i paritet med det engelska kungahuset. Norge är värst om kronprinsessan Mettes son tas med i jämförelsen. Det har tidigare talats öppet om en viss fiskeriminister som brukade ligga med femininer på soffan i tjänsterummet, men det kanske bara räknades som personalvård i jämförelse.

Norska kungahuset är något stort och viktigt för den norska nationen. De nu blottlagda händelserna får de tidigare skandalerna att blekna. Men ännu finns marginal till värre än värst. Jag kan inte bli förbannad på riktigt, men riktigt ledsen kan jag bli.

Arbetslösheten stiger. Den ligger på nio procent. Sedvanliga arbetsmarknadspolitiska program rullas ut. För dem som inte vill vänta ut ett välavlönat och intressant jobb kan starta enskild firma som är lätt att hålla igång. Kurser i hustimring drivs i Uppland och Dalarna och längs norrlandskusten. Attefallshus är det säkraste alternativet. De är lätta att placera på en villatomt. Endast anmälan till kommunen fordras.

Under den förra lågkonjunkturen kunde man se många platser med timmerstommar utställda vid väg. De försvann en efter en, till köpare som ville medskapa något under sin ofrivilliga ledighet. En färdig timmerstomme kunde ses som halvägs till färdig stuga. Med tillgång av färdig stomme var det sedan lätt att fullfölja bygget med tak, innergolv och inredning efter personlig smak. 

Tveka inte att sätta igång. Köp timmer, tall eller gran, ta timret till ett sågverk och sätt igång med grunden för huset. Sedan har du jobb under ett valfritt antal veckor. 

Sveriges statsminister gick idag ut med att Sverige är ett av sju arktiska länder och är därför berett att ”hjälpa till” i den uppkomna konflikten om Grönland. Vad hjälper det mot hoten med höga tullsatser och annektering av Grönland? Forskning om arktiska förhållanden genom Nordenskiölds upptäckt av Nordostpassagen och Andrées polarexpedition blev uppmärksammade i stora delar av världen innan förra sekelskiftet. Det kunde ha framförts tidigare i en geografilös och historielös miljö som World Economic Forum i Davos med sin publik iförda skräddarsytt och handsydda skor. Detta och mycken annan vetenskapshistoria hade kanske kunnat bidra till en nykter diskussion om Grönland i Davos utan att släppa Trump fri i hallucinatoriska utspel. Världens ledare gick på Trumps utspel i ofattbar utsträckning. Orsakerna till att det gick som det gick med Davos får sökas långt utanför Trump. Hoppas att världens forskare och lärare kommer att bidra med upplysning om världen och dess historia. 

Nu växlar intresset över till Ukraina där historielösheten kan ses som en huvudorsak.

Var du oförstående inför Trumps hot att lägga Grönland under USA:s ägande och jurisdiktion? Många med mig blev mäkta förvånade av det dramatiska utspelet. Detta kan skyllas på att historiekunskaperna legat djupt förborgade hos både allmänhet, politiker och nyhetsförmedlare. Vän av ordning vid Lunds universitet visade på historia om köp av andra länder. Säga vad man vill om Trump men han var förmodligen mer påläst än de flesta. Då blir utspelet plötsligt begripligt och inte fullt lika chockerande för EU:s företrädare, företagsledare och media som har halkat runt i Davos, Economic Forum, under åtta dagar. 

Det är glädjande att åse hur samlat och välinformerat de danska och grönländska företrädarna har kommenterat utspelet. Någon sorts deal lär det bli mellan Danmark och USA som utgår från USA:s nuvarande position med en bas, Pituffik, som är USA:s nordligaste militärbas och stöder verksamhet för robotvarning, -försvar och rymdövervakning. Tidigare, redan från 1951 har USA haft avtal med Danmark om flera baser, som nu kan komma att återupplivas. Hallå Kina och Ryssland, nu kommer NATO att utöka sin bevakning!

… under återstoden av sin presidentperiod på fyra år? Med löften att skapa fred på nolltid och sedan tillbakadragande i Ukraina, tullhoten mot alla länder, hotet mot Danmark med Grönland och annekteringen av Venezuela. Med inrikes slakt av delar i offentliga institutioner och aggressionen och indragning av finansiering av universiteten. Listan är lång. Trump har gjort det som andra har skojat om, hur man vinner ett lopp. ”Gå ut för fullt och öka sedan!”. I Trumps fall har det större dimensioner. Han har gått ut hårt och för fullt. Hur ska han arbeta i fortsättningen? Det handlar om ytterligare tre år. Kommer han att försöka fortsätta i samma tempo, med samma hotfullhet? Det verkar skrämmande och overkligt.

Trumps återkommande nya utspel har en gräns som kan definieras med hjälp av en modell för management. Den som orkar, vill och kan bör göra jämförelser. Trump kan ses mer som storföretagsledare och business-person och mindre som statsman. Därför är managemodell enligt McKinsey användbar. Det finns dock en genväg – använd talesättet att ”ta sig vatten över huvudet”. Trump tar risker som inte kommer fram enbart med rapporter om en enskild åtgård. Trump har länge haft en lista på drömprojekt som övergår mänsklig förmåga. Det ökar risken för kollaps av Trumps administration. I dagarna är Grönlandsfrågan främst och kräver enorma insatser och uthållighet att fullfölja. Där finns faran att andra utspel skär sig, pajar, utöser krigshandlingar, folkliga protester och andra förutsebara eller icke förutsägbara konsekvenser. Därför bör ökad uppmärksamhet riktas mot problemet/fenomenet att ”ta sig vatten över huvudet”. Det räcker inte med att inregistrera ”Trump always chickens out”, TACO, som de allt mer talrika och modiga opponenterna uttryckt saken.

Sverige finns på listan av länder som hotas med strafftullar på grund av deltagande i militära övningar på Grönland. Det finns ingen enkel lösning på utspelet från USA. Att kontra med införseltullar är ingen bra lösning. Förlorade jobb i USA torde vara en adekvat konsekvens. Ekonomiskt vansinne kan det kallas och det kan trappas upp. Om man ser på den samlade effekten för en lång rad länder ökar komplexiteten och risken för långvariga negativa effekter för handeln.   

EU och Sverige har många möjligheter att kontra, med det gör det hela ännu värre.