Kategori: Övrigt

Mer om Rättsröta

Rättsröta har varit ett hett ämne i samband med JK-ämbetet. Läs här och här.

Naturen kan ge metaforer av många slag. Nu behöver vi en metafor för att beteckna några av de problem som det svenska rättsväsendet har fått  i ökad grad sedan 1995 när Sverige anslöt sig till EU. Konflikten mellan svensk rätt och EU-rätt har framgått i lördagens intervju i SR P1 den 1 mars med Fredrik Wersäll, chef för Svea Hovrätt.

I all korthet kan problemet beskrivas som ett gap mellan den överordnade EU-rätten och svensk rätt. Ett exempel är s.k. dubbel bestraffning som EU slog ned på. Svenska domstolar har i många fall utdömt både skattetillägg och fängelse. Ca. 2000 skattebrott ska framgent omprövas med retroaktiv verkan. Andra exempel är våldtäktsbrott och narkotikabrott som kan kan få olika bedömning med EU-rätt och svensk rätt.

Wersäll kommenterade även lagstiftningsarbetet i EU som inte liknar det som finns i Sverige med noggranna förberedelser. Inom EU görs ofta politiska kompromisser för att kunna driva igenom en ny lag. Följden blir oklarheter och gap till de nationella lagarna både i Sverige och förmodligen även i andra länder. Wersälls analys är att svenska domstolar fyller ut gapet med tagande av ökad makt.

Så till valet av metafor. Gap är ingen dålig metafor men lite intetsägande. Vad sägs om rättsöken? Vi bevittnar ett systemfel som är svårt att avhjälpa. En lösning kan vara att de svenska lagstiftarna arbetar med större kraft och framförhållning. Och ska man färdas genom en öken så är det mycket som behövs.

VK för bakom ljuset

VK’s artikel ”Umeåborna fördes bakom ljuset”

Låt oss bidra med ytterligare en konspirationsteori. Den att Västerbottens-Kuriren fört umeborna bakom ljuset. Vår förklaringen är – ”den som sa re va re”. VK gör avslöjanden om mygel och lögner som kan ses som ett desperat försök att undandra sig ansvar. Det gäller allt som går under begreppet stadsomvandlingen och det som går under symbolfrågan Apberget.

VK som dominerande lokalt medium, Norrlands största tidning, har levt farligt under lång tid. Det ekonomiska beroendet, äktenskapet mellan Balticgruppen och VK har försvårat för det fria ordet i Västerbotten. Den som fortfarande vill tro på VK:s oberoende får åta sig att bevisa det.

VK:s sena uppvaknande om Apberget kan ses som ett desperat försök att skapa trovärdighet hos en massiv och växande opposition till stadsomvandlingen som styrs av en maktstruktur med politikerna, Balticgruppen och VK.  Maktstrukturen anklagas av oppositionen för fascism. Nu väntar vi bara på att VK:s ledning ska försöka blidka oppositionen med ännu starkare ordval och flammande apeller.

PS
Vad få tycks ha förstått, har Apberget betydelse för att skapa dynamik i ett kvarter som blivit alltmer sterilt. Där finns varuhuset Utopia som är en av Balticgruppens största investeringar i Umeå. Har inte Balticgruppen och andra förstått det? Eller är de så illmariga att de kör ett spel om Apberget för att avleda den mördande kritiken mot stadsomvandlingen?

En halv miljon för att få unga att rösta?

Kommunchefen i Robertsfors vill ha 665 kr per ung person i kommunen för att använda i ett projekt för att få unga att rösta. Han beräknar att det finns 775 unga personer som tillhör målgruppen. Totalt handlar det om 515.000 kr. Väldigt dyrbart för att kommunicera med unga i Robertsfors. 

Läs här i Norran

Kommunchefen talar inte om hur effekten ska mätas. Glömde eller tänkte inte på det? Det gäller två val under 2014, och då krävs två valundersökningar som kan mäta valdeltagandet bland unga. Dessutom måste det till jämförelser med samma åldersgrupp från tidigare val. Var finns sådan information? Dessutom kostar mätningarna pengar om man vill göra det seriöst.

Det hela verkar mycket dåligt genomtänkt. Vi kan begära att en kommunchef ska kunna presentera en genomtänkt plan. Robertsfors kommun har för inte så länge sedan mottagit bidrag från landsting, länsstyrelse och stat för ”Hållbara Robertsfors”. Ett luddigt projekt som visade sig vara allt annat än brett och folkligt. Projektet blev ett enda stort fiasko som kommunpamparna har försökt tiga ihjäl. 

Den här gången vore det bättre att använda pengarna till utbildning av kommunens tjänstemän och politiska företrädare. Kursen bör heta ”Stoppa bidrag som inte medborgarna vill ha! Stoppa bidragsmygel!”.

Maktens megafoner

Aftonbladet döptes av folkhumorn till Lillpravda när det fortfarande var möjligt att se skillnader mellan politiska partier.

VK har beteckningen frisinnad liberal. Många menar att VK är megafon för den lokala makten, Balticgruppen och politikerna i Umeå. Då kan det gå på ett ut att kalla både VK och Aftonbladet för Lillpravda. På natten är alla katter grå.

Fridtjuf

Är VK ett hot mot yttrandefriheten genom att inte publicera?

I ett meningsutbyte med VästerbottensKuriren om refuserade insändare hittas en hel del matnyttigt kring begreppet yttrandefrihet. Vi har utgått från en populär definition som kopplar yttrandefrihet till publicering. Debattredaktören ondgör sig över debattörer som krävt publicering men avvisats. Jag ger debattredaktören rätt i fråga om strikt definition av yttrandefrihet som är skild från den populära definitionen. Som läsare och kund klandrar jag honom och VK för att inte redovisa omfattning och slag av debattinlägg som inte publiceras. En närmande mellan de skilda uppfattningarna kan vara att ge forskare tillgång till avvisade debattinlägg. 

16 Januari, frågar Säkramiljön:
Hej Mats
Jag citerar från gårdagens VK, i nät och på papper:
”Att alla insända manuskript inte används innebär inte att tidningen inskränker yttrandefriheten – vilket det ibland hävdas.”
Är det sant att någon hävdat detta? Har du ett enda exempel? Jag tvivlar. Men filosofiskt är det ändå fullt rimligt att redaktörens avstående inskränker yttrandefriheten, men inte nödvändigtvis klandervärt.
Jag har läst hela din artikel, så nu önskar jag endast att du verifierar din syn på läsarna med ett exempel.

17 Januari svar från Mats Olofsson, VK:
Hej, jag får återkommande – inte varje dag men säkert någon gång per vecka – mejl, telefonsamtal etc där detta hävdas. Och jag är inte den enda på tidningen som har den erfarenheten. Personer, vars kommentar webbredaktionen inte släppt igenom, har ofta liknande synpunkter. Visst är det sant. Jag vet inte någon ledande politiker som uttryckt sig så.
Filosofiskt håller jag inte med dig. Yttrandefrihet innebär en rätt att kunna uttrycka en uppfattning utan risk för offentligt ingripande kunna uttrycka en åsikt.. Det är ingen rätt att bli publicerad i fristående medier.
Rent praktiskt har möjligheten att göra sin stämma hörd ökat de senaste decennierna, som en följd av teknikutvecklingen, t ex sociala medier.
Mats

17 Januari, Säkramiljön:
Ditt påståendet avser ALLA. Påståendet blir sant om du tar bort ordet alla och ersätter med vissa ellersomliga.Filosofiskt anser jag att varje hinder kan ses som inskränkning av yttrandefriheten. Jag graderar inteom inskränkningen är stor, liten, tillfällig, bestående, klandervärd, berömvärd etc etc. Det kan också för denutestängda debattörenleda till valet av andra uttrycksmedel och vägar, som i ett senare skede kan leda tillutvidgning av yttrandefrihet. 

Din artikel är kort men full av oklarheter.  T ex, vad är fristående medier?  Jag betraktar VK som starktberoendeav andra intressen. Ägarförhållanden är ett sådant intresse som frihetssökande och reflekterandeläsare inte kan bortse ifrån. Det jag här ger uttryck för gör inte anspråk på att uttömmande utredayttrandefrihet, censur, redigering som begrepp i din artikel.
Jag har bara tagit min swiss-army och petat på ett ställe i VK:s präktiga timmerstomme och funnit att där varstocken rutten.

17 Januari svar från Mats Olofsson, VK:
Jag förstår uppriktigt sagt inte dina synpunkter.  
Nåja. Det är ju i vart fall kul att du reagerar – du är inte den enda (vilket inte innebär att alla hört av sig).
Mats

17 Januari, Säkramiljön:
Även om du inte förstår mina synpunkter så kanske du kan upplysa om vad som menas med fristående medier!

17 Januari svar från Mats Olofsson, VK:
För mig innebär begreppet att redaktionernas dagliga arbete läggs upp och utförs oberoende av sina ägare, utifrån redaktionella överväganden.  
Jag har jobbet på ett antal dagstidningar (VK, Sydsvenskan, Nerikes Allehanda etc) och jag har aldrig varit med om någon signal från ägarhåll på hur det dagliga arbetet ska läggas upp, vad man får eller ska skriva om.
Flera av dessa ägs ju av lite mer anonyma stiftelser, där ägarmakten är rätt svag. Men så var det även på privatägda (Bonnier) Sydsvenskan.
Nu måste jag ägna mig åt lite oberoende arbete.:)
Mats

17 Januari, Säkramiljön:
Du nämner inte VK:s starka samband till Baltic-gruppen som en av de tunga faktorerna i bedömningen av frihetsgrader.Vore det inte bättre att tala om VK som ”media” istället för att använda det ängsliga ordvalet ”fristående media”.Det tycker jag för övrigt borde gälla även för de andra dagstidningarna som du nämner.
De frågor där vi utväxlat synpunkter, tyvärr utan att du förstått mina, är på blodigt allvar. Så länge som inte VK gör upp med sin/ sina roller och redovisar kritik och självkritik kommer jag att känna fortsatt oro.

Kulturväven plagiat?

alt

alt altKlicka på bilderna ovan för större

Vår ordlek med Kulturväven och Kulturmasken har fått ny mening efter upptäckten av tre byggnader i Köpenhamn som är mycket lika prestigebygget Kulturväven i Umeå.

Det norska arkitektföretaget Snøhetta tycks ha varit på studieresa till Köpenhamn innan de sålde in förslaget och den slingrande formen på ett kulturhus i Umeå. Likheterna är mycket stora mellan byggnaderna i Köpenhamn och byggnaden I Umeå. Därmed kan ingen tala om egenart för Umeå, som bara har ett plagiat eller variant om man vill uttrycka sig snällt.

Det här är inte första gången som ett arkitektoniskt formspråk upprepas. Ett formspråk kan bilda skola som t.ex de organiska formerna i Jugend – Art Nouveau. Felet här är ett annat, nämligen att Baltic-gruppen, Umeå kommun och Snøhetta hållit tyst om förekomsten av byggnaderna i Köpenhamn. Det kan också tänkas att Umeå kommun och Baltic-gruppen saknar kompetens för projekt i den här storleksordningen. Kanske inte bara att det kan tänkas, det torde med detta vara slutgiltigt bevisat.

Att vi hösten 2012 skapade det respektlösa namnet Kulturmasken bottnade i brist på förtroende för Baltic-gruppen och Umeå kommun och en gnagande känsla att mer skit skulle komma att uppdagas. Med detta avslöjande lär tyvärr ändå inte allt ha kommit fram!

(M) – Nya sekretessarbetarpartiet

Vad är värst just nu, avlyssningssamhället eller skumma aktieaffärer? I ett universum av falskhet och makt finns just nu en lättfunnen minsta gemensamma nämnare: Fredrik Reinfeldt.

I samband med ett toppmöte i EU nyligen protesterade Tysklands Agnela Merckel och Frankrikes Fraçois Hollande mot uppdagad avlyssning av mobiltelefoner. För enkelhetens skull utpekade media USA:s president Barack Obama som ansvarig, som skurken. Vid intervju med Fredrik Reinfeldt svarade han undvikande med att frågan måste utredas, utan att rikta någon kritik mot någon part varken USA med NSA eller Storbritannien och deras organ för underrättelsetjänst. För många lyssnare kunde det låta klokt och korrekt, men en smygande misstro mot Sverige, företrädd av Reinfeldt kunde göra sig märkbar. När nu stora media i västvärlden har bearbetat händelserna ökar misstron mot den svenska regeringen ytterligare: Läs artikel i DI.

Med Reinfeldt och den svenska regeringen i fokus kan migrationsministerns aktieaffär visa på benägenheten att lägga sekretess. Ministern köpte aktier i Northland Resources på basis av påstådd insiderinformation, men blev friad. Nu har visats att samma minister även köpt aktier i ett annat gruvföretag, Lapland Goldminers. Här har SVT inför hela svenska folket visat den handling som Reinfeldt undertecknat för att lägga sekretess på aktieaffären. Det föregivna skälet var att ministern skulle kunna lida skada av öppenhet. Den miljöpartietpolitiker som driver frågan om insyn har lovat göra en anmälan till konstitutionsutskottet nu på måndag!

Det är mycket bekymmersamt, mycket destruktivt att regeringen tillgriper sekretess. Detta leder till en sekretesskultur som är så långt man kan komma från de ideal om öppenhet som varit ledande i Sverige under många decennier. Nya sekretessarbetarpartiet!

Djurens Rätt, riksstämma i Umeå

altDjurens Rätt har riksstämma 2013 i Umeå under tre dagar med start fredagen den 10 maj.

Valet av Umeå har att göra med att det var här som veganrörelsen växte fram under1990-talet med spridningseffekter över hela Sverige. Striden eller konkurrensen är ständigt pågående mellan radikaler och reformister. Detta har satt tydliga spår i förbundsstyrelsens sammansättning. Vid årets stämma föreslås strykning av kravet att ange matvanor i kandidaternas presentationer. Enligt ett tidigare stämmobeslut ska kandidaterna till förbundsstyrelsen i sin presentation ange om de äter veganskt. Om stämman beslutar att kandidaterna inte behöver ange matval faller därmed det tidigare stämmobeslutet. Detta kan då tolkas som en framgång för reformisterna.

En annan stridsfråga gäller förbundets tidning Djurens Rätt. Tidningen har outsourcats, något som lett till särskilt yttrande från enskild verksamhetsrevisor. Redaktör och övrig på tidningen anställd personal entledigades, och kontrakt upprättades med kundtidningsbolaget Tidningsmakarna. Detta beslut ifrågasätts med motiveringen att riksstämman äger frågan.

Djurens Rätt har mer än 30 000 medlemmar med ett brett spektrum av åsikter. Vid sidan finns Djurrättsalliansen som är ett nätverk med tydlig inriktning på aktivism. Nyligen har en aktion genomförts i Stockholm mot kalkonuppfödningens grymheter i företaget Ingelsta Kalkon. Den närmaste tiden tycks det bli en konkurrens, eller om man så vill en arbetsfördelning mellan Djurens Rätt och Djurrättsalliansen och även med andra nätverk.

Urban Zingmark deltog, läs summeringar och tankar nedan, ordnade dagsvis.

[@more@]

Fredagen 2013-05-10

Riksstämman inleddes med formalia som för en oerfaren kan ge träsmak och trötthet redan från första början. En innovation som höll vakenheten uppe var presentationen av ”påverkanstorget”. Tanken är att stimulera debatt för alla dem som känner sig obekväma med att tala inför ett stort auditorium.

Avpoletteringen 2012 av redaktör och personal för förbundstidningen ”Djurens Rätt” togs upp av verksamhetsrevisor, frimodigt och skoningslöst. Förre redaktören tog upp detta med att lova komma med ett formellt yrkande om att sekretessen ska hävas för avtalet som reglerar utköpet av berörda personer. Förbundsstyrelsens ordförande och en av ledamöterna argumenterade och stretade emot, men på lördag kan ett yrkande komma till omröstning. Ska en ideell organisation som Djurens Rätt kunna mörka ett avtal om utköp av personal?

Dagen innehöll även presentation av kandidater tlll ordförandeposten och till valberedning. Det rörde sig om ett 20-tal personer som konkurrerar om ett fåtal platser. Alla framhöll sina personliga förtjänster, men endast en kandidat berörde kärnfrågor för Djurens Rätt i sin tre-minuters-självpresentation. Detta gällde Karin Gabrielson Morton, som är valberedningens förslag till förbundsordförande. På lördag kommer bl.a. personvalen att förrättas. På söndag kommer beslutsfattande om motioner, propositioner och om förslaget till reviderad verksamhetsinriktning 2013-2015 Djurens Rätt- för ett samhälle fritt från djurförtryck.

Lördagen 2013-05-12

I morgon på tredje dagen för riksstämman eller längre fram kan det – kanske – avgöras vad som varit formalia, personkonkurrens och kärnfrågor inom Djurens rätt. Hittills har djurrätt knappast diskuterats. Veganism har diskuterats som principfråga för valet till ledande poster i organisationen. Djurens rätt kan sägas redan ha genomfört en feministisk mognadsprocess, ja revolt. Nästa process handlar om självupplevd identitet, där juridiskt kön underordnas eller utplånas. I umgänget kommer det att märkas med införandet av ett nytt pronomen – hen, det könsneutrala ordet som är på väg i språklig praktik. Här handlar det om värderingar som både diskuteras i stämmoförhandlingar och som kommer att få praktiskt tillämpning, till exempel i talarordning där underrepresentation för kvinnor och andra ska leda till företräde enligt vissa bestämda regler. Djurens rätt med omvald förbundsordförande Camilla Björkbom, delvis ny styrelse och andra förtroendevalda har därmed också valt att fortsätta använda nya idéer från omvärlden i egna organisatoriska processer.

Frågor om kärnverksamhet och djurrättsideologi har hittills under riksstämman inte diskuterats annat än som förberedelser till ”påverkanstorg”. Därför känns morgondagen, tredje och sista dagen särskilt viktig som prövning. Kommer ambitiösa processer med förändringar i organisationsarbetet att få relevans och utslag för djuren??? Eller stannar nyttan med mental förnyelse av ledande personer och organisationskadrar?

Djurrättsalliansen, som kan ses som ideologisk konkurrent till Djurens rätt, beskriver sig som ”öppet nätverk”. Tidigare framhölls gärna anarkism som idé. I fortsättningen kommer jämförelsen mellan dessa idériktningar att få mer uppmärksamhet på denna blogg!

 

Söndag 2013-05-12

Pengar räcker inte för att driva framgångsrik ideell verksamhet. Frågan om förbundstidningen satte djupa spår under riksstämmans alla tre dagar. Ett yrkande om att häva sekretessen för utköpet av redaktör och redaktionsmedlemmar förlorade i omröstningen 23 mot 24 röster. Styrelseledamöterna stödde sin ordförande, men om deras röster räknas bort hade resultatet blivit 23 för och 15 röster mot ett hävande av sekretessen. Risken är nu att denna långdragna konflikt om förbundstidningen dröjer sig kvar under obestämd tid framöver.

Den tredje dagen genomfördes en lång rad beslut om verksamhetsinriktningen två år framåt. Profilfrågan om pälsdjursfarmningens avskaffande fick total uppslutning bland närvarande ombud och medlemmar som enades i ett officiellt uttalande. För andra året i följd beslutades att kandidater till förtroendeuppdrag måste informera om sitt förhållande till veganism. Mer om riksstämman kan läsas på www.djurensratt.se

Den mötestekniska innovationen med ”påverkanstorg” gav upphov till allmän och aktiv medverkan med yrkanden i en rad frågor som gäller djuren. Yrkandena visar också på att det finns mycket arbete som behövs för att gå från teori till praktik för att avskaffa djurförtrycket. Ideologi och politik togs upp och diskuterades på bland andra ordförandens initiativ. Feminism och kampen mot artförtryck, dvs förtrycket av andra arter har mycket gemensamt. I sitt slutanförande beskrev ordföranden sin vision om djurens frigörelse. Under vår livstid ska vi kunna uppleva en förändring för djuren som blir en samhällsförändring som kan jämföras med slaveriets avskaffande.