Är gränsen för kritiska massan nådd?

Dagens Nyheter har formulerat sig på ledarplats den 28 november 2019 om Kina. 

alt

Nu kan vi hoppas på en öppen och frank diskussion med och om Kina. Det är bra att frispråkigheten kommer fram om Kina. Naturligtvis vore det bra om EU och företrädare för medlemsländer reflekterar och för fram sina erfarenheter. Vi känner redan till Kinas straffaktioner under fem år mot Norge. Hur ser det ut i andra länder med kritiken av brist på mänskliga rättigheter i Kina?

Höghastighetståg – ett riskscenario

I en samhällsekonomisk kalkyl för höghastighetståg bör även svårbedömbara risker tas med i diskussionen. Att något är svårbedömt får aldrig bli ett argument för att bortse från analys. I frågan om höghastighetståg och andra investeringar för infrastruktur ligger en ny typ av politiks risk, nämligen risker för köparen, det vill säga importören. Ansvaret kan vila på Statens Järnvägar eller operatörer, men också en rad andra parter som finns idag eller som inrättas i framtiden.

När beslutsprocessen kommer så långt som till att undersöka leverantörer i olika länder bör strategier vara klara både för att inkludera och att exkludera. Sverige kan komma att få partners som medför en sammansmältning av ekonomiskt kapital och kulturellt kapital vare sig vi vill eller inte. Det har varit mycket tal om Kina på senare tid. Här och i alla andra val gäller det att se besluten som mycket långsiktiga. Billigast är inte alltid bäst. Vilka följder kan beslutet få på transportsektorn och andra samhällssektorer, industriellt och kulturellt? Beslut kan få oanade konsekvenser på områden som alls inte varit förutsedda eller önskvärda. I ytterlighetsfall kan hela idén om höghastighetståg falla, ifall externa konsekvenser på kort och lång sikt går utöver vad vi kan och vill acceptera. Affärer med Kina utgör ett stort riskscenario som måste tas på allvar: kulturellt, ekonomiskt, industriellt utan respekt till mänskliga rättigheter.

Design Matters

alt

En utställning som pågår i Umeå på Bildmuseet har väckt uppmärksamhet. Bara namnet är en språkövning som drar in besökaren i narrativet. Design matters betyder ”design angår oss” men även ”frågor om design”. 

Att tillverka vardagsföremål med helt nya råvaror, eller att leka med behoven för rymdfärder kan locka de flesta. Mycel från svamp har valts för att tillverka stolar och skor. Mycket utmanande och originella tankar. Apelsinskal som kommer fram som avfall vid tillverkning av juice kan bli en råvara. En råvara med stort symbolvärde är kol, något som vi ska sluta använda till uppvärmning. Kol kan kanske användas på ett uthålligt sätt, t.ex som byggmaterial.

Idéerna är inte möjliga att omsätta imorgon, men kanske modifierade för användning på sikt. Se t.ex kolkuberna som golv.

Ta hoten från Kina på allvar

Yttrandefrihet är självklart i priviligierade länder som Sverige. Det medför att vi har svårt att sätta oss in i rådande system i totalitära stater som reglerar yttrandefrihet som i Kina. Svenska Pen har agerat väl, bl.a genom att intervjua närstående till pristagaren Gui Minhai.

Det gäller nu att inte kröka rygg för Kina, annars får vi göra det allt framgent. Kinesisk bojkott av en viss vara, odlad lax var ett verksamt vapen mot Norge. Mot Sverige skulle t.ex bojkott av trävaror drabba hårt, samtidigt som exporten av trävaror till Engalnd hotas. Då får vi låta den svenska skogen växa för framtiden och för andra marknader än Kina. Kina är femte största köparland av svenska trävaror.

Kina i svenska media

Dagligen rapporteras om Hong Kong, men mycket summariskt. I SVT och TV4 rapporteras om gatukravallerna och våldet som polisen använder. Knappt några analyser, inte alls djupare analyser eller om riskerna för eskalering. Eftersom det finns risk för katastrofala följder är det ett svek av stora mått att inte göra mer. Är man i media rädd för kritik och repressalier från Kinas ambassad?

Elhalsband på hund, snart på betesdjur?

Hundar har tvingats bära elhalsband sedan många år i Norge. Syftet har varit att dressera hundar. Dressyr är ett mänskligt påfund som kan ifrågasättas. Nu har tekniken överförts till betesdjur. De norska försöksledarna rapporterar att djuret får i genomsnitt 0,4 stötar per dygn. Såvitt känt har inte resultatet granskats av utomstående. I Norge (liksom i hela världen) är en stor del av matproduktionen förenad med djurplågeri. Det mest skrämmande är fiskodlingen i kassar där laxen trängs och kämpar för att få foder. 20 kg lax per kubikmeter. All fångst av fisk är djurplågeri, det har de flesta förträngt. Sanningen är ju att fisken kvävs ihjäl efter flera timmars kamp. Både i Norge och Sverige är djurplågeri det normala, normen för all djurhantering.

Så varför ömka för getter och får? Varför ifrågasätta elhalsband? Redan talar branschens företrädare om en game changer. Djuren kan inte föra sin egen talan. Därför bör Djurrättsorganisationer lämna sina yttranden innan försöksverksamhet tillåts. Det handlar om djurrätt. En granskning kan dessutom ge goda förslag som avtrubbade försöksledare och byråkrater på Jordbruksverket inte själva förmår komma fram med. 

Samlingsnamn för klimat+djurrätt+hälsa+växtbas?

Att se behovet av ett samlingsnamn är inte svårt, men att hitta ett samlingsnamn som vinner acceptans, det är svårt det. Sedan 2006 med klimatfrågans raketliknande framsteg har diskussionen om samband till andra områden vitaliserats kraftigt. Detta är ett påstående som känns lätt att göra, men det är ändå ett påstående som är krävande att leda i bevis. En ambitiös diskursanalys skulle kunna göras men kräver ändå en arbetsinsats som bör täcka diskursen i en stor del av världen. För den som genomgått en förändring i kost- och levnadsval är sambanden fattbara och redan insatta i praktisk livsföring.

Skulle det underlätta något att söka ett samlingsbegrepp? Det går ju åt ganska många ord och förklaringar för att berätta om sina kost- och levnadsval. Ett samlingsnamn skulle kunna underlätta men utan att trivialisera. Möjligheten finns ju att komplettera för att uppnå önskad tydlighet.

Såvitt känt finns det inte ett självklart samlingsnamn, såvida det inte uppstår en folkrörelse som bär ett namn som även kan ingå eller användas för att täcka alla delar: klimat, djurrätt, hälsa, växtbas. KDHV eller någon annan ordningsföljd känns måhända inte så engagerande. Men en sådan akronym är ju i gott sällskap med andra förkortningar med begynnelsebokstäver. En fördel kan vara just att förkortningen är tråkig och svår att lära sig, men som ger positiv friktion. Så förslaget är tillsvidare KDHV för ett livsideal, redan med någon halv miljard sympatisörer som inte känner till varandra, men som kan komma att göra det inom snar framtid. Engelska? CAHP (climate, animal, health, plant base).

Hela Sverige är i väntläge

Alla som sett dagens nyhetssändningar väntar nu på att polisen ska uppvisa kvantitativa resultat. Polisledningen har utlyst ”nationell särskild händelse” i bekämpningen av brottslighet. Det är så man verbalt vill informera. Allmänheten har nu att förhålla sig till detta. Kommer polisen att rapportera i form av siffror? Det finns två svagheter med sättet att formulera målen som har gjorts idag:

  • Inga jämförelsetal kommer att finnas, eftersom det är första gången med just denna utformning.
  • Kortsiktig rapportering av resultat ger inte information om underliggande faktorer och resultat på längre sikt.

Risken finns således att rapporterna från polisens aktion kommer att visa glädjesiffror på kort sikt, utan vetskap om effekter på längre sikt. Om polisen väljer att rapportera på ett sätt som politiker och allmänhet helst vill höra, då är misslyckandet ett faktum. Om polisen nyanserar sin rapportering genom att ta hänsyn även till utvecklingen på sikt, då ökar chansen att polisen kommer att lyckas.