Dag 67 med Corona

Ny Teknik skrev den 31 januari att Ai upptäckte coronaviruset långt före larmen kom.

I mitt eget fall hörde jag först talas om Corinaviruset i mitten av februari som var fyllt av många andra händelser. Vi kan välja 1 januari som start för numrering av dagar i händelseutvecklingen för effekter av Corona-virus. Idag har jag som skriver detta gjort ett sedan länge bokat besök på SÖS- Södersjukhuset i Stockholm. Syftet hade inte med Corona att göra utan var att besöka röntgenavdelningen som jobbar trots att det är lördag. SÖS behöver enligt personalen jobba helg för att minska kön. Jag hade en tid 08.30 och startade 07.30 från Täby. På vägen genom Gamla stan och Slussen stötte vi på ett stort antal personer med varningsväst som dirigerade trafiken. Om det hade med ombyggnaden av Slussen med trafiktopp på lördag att göra eller något annat kunde jag inte förstå. Ankomsthallen på SÖS var nästan helt tom på folk. Bara enstaka patienter som var ute på promenad. Handspritflaska i hållare var utplacerade på var tjugonde meter i sjukhuskorridoren. Jag var nr 3 i väntrummet till röntgen och var klar på mindre än tio minuter. Hänsyn eller omnämnande av Corona förekom inte. På vägen hem handlade vi på en supermarket som öppnat kl 08.00. Butiken var välbesökt som en vanlig dag. Kunderna rörde sig som vanligt. Några munskydd syntes inte till på hela resan, från hemmet i Täby till SÖS på Söder till butiken i Täby och åter till hemmet. Bilradions P1 stod på under hela färden. En viss avtrubbning kändes mot rapportering kring Corona. Så här några timmar senare minns jag inte ens vad som sades på bilradion.

Nu vid 12-tiden, dag 67 fortsätter SR1 att pumpa ut rapporter kring Corona med koppling till börserna och världsekonomin.

Corona – varning för bias i bedömningar!

Vad som hittills varit synligt för mig som skriver detta är bias, dvs partiskhet ett problem. Folkhälsomyndigheten med sin generaldirektör och statsepidemiolog har framträtt flera gånger för att svara på journalisternas frågor om smittspridning i Sverige och världen. I takt med stigande antal för smittade och döda har de anpassat sina svar, t.ex i fråga om smitta som flygresenärer kan medföra från Iran. Svävande besked har getts om vilka resurser som finna att tillgå i Sverige för provtagning och vård. Om svaren anpassats till befintliga resurser och inte kontroll – och vårdbehov då kan vi tala om bias, partiskhet.

Swebb-tv har genomfört en intervju med Peter Abelin som presenteras som analytiker, fondförvaltare och läkare för att diskutera tre scenarier: ett som förutsätter att det handlar om skrämsel, ett som handlar om undanhållande av information och slutligen ett som handlar om balanserad information. Diskussionen tar för alla tre scenarier fasta på att söka partiskhet hos de aktörer som framträder nationellt och globalt.

På Fria tiders hemsida ser presentationen något annorlunda ut. Här presenteras han som läkare och civilekonom. Hårfin skillnad mot Swebb-tv kan det tyckas. Men ett krux är att både Swebb-tv och Fria tider lägger olika tonvikt på delarna. Och att Swebb-tv helt förbigår att Peter Abelin är politiker som har stått på SD:s lista i kommunalvalet i Stockholm. 2018 stod han på Alternativ för Sveriges lista för riksdagsvalet. Detta undanhållande är en stor brist i synnerhet som diskussionen handlar om trovärdighet. Jag som skriver detta ser det hela som ett oförblommerat försök att främja Peter Abelin som politiker och fondförvaltare. Påverkar detta Swebb-TV:s Abelins trovärdighet i frågor om Corona? Vi lämnar frågan öppen.

Antalet aktörer som ger sig in i diskussionen om Corona växer för varje dag. Det finns anledning att försöka granska trovärdighet och relevans. Givetvis gäller det även för denna blogg.

Vad medför större risk, Corona eller trafiken?

När Corona-virus i Kina, Wuhan med flera platser blev känt runt om i världen började oron för en pandemi sprida sig och få fäste. Rapporterna i media har i liten grad tagit upp oron, kanske för att inte ytterligare späda på oron. Utan empiriskt underlag är det svårt att bedöma arten och intensiteten i reaktionerna, nu och i det kommande.

Hittills har rapporteringen visat spridningen i flera länder med antal smittade och antal döda. I svenska media har pådraget liknat rapporteringen av stora naturkatastrofer. Ibland har Corona inte tagits som första-nyhet vilket kunnat väcka misstankar om att det hela rör sig om en pandemi där tittarna måste skyddas genom tillbakahållen rapportering. Tillbakahållande effekt kan också uppnås genom att experterna från Folkhälsan m.fl lägger band på sig genom att välja lågt tonläge och skonsamt ordval.

Det har varit svårt att finna jämförelser. Sars har använts, likaså spanska sjukan som jämförelser, något som knappast dämpar oron eller underlättar riskbedömning. Inom ett antal veckor eller månader kommer verkligheten att ge många svar. Då kommer det att vara möjligt att beräkna risk både för smitta och dödsfall. Tills dess kan en jämförelse göras med något annat, t ex Nationell statistik för trafikoffer för att ha något mer att förhålla sig till.

Statistiken för Sverige visar att det för närvarande är vida större risk att vistas i trafikmiljö jämfört med risker förknippade med Corona-virus. För de som själva inte drabbats av olycksfall i trafiken känns den risken förmodligen låg. För andra känns risken praktiskt taget obefintlig. Trafiken skördade 18 människoliv under januari 2020 i Sverige. Det rymmer många tragedier för de drabbade och anhöriga. Men det ger också möjlighet att relatera till andra risker. Det finns inte något kausalsamband mellan trafikolyckor och Corona-fall, men många människor kan vara så funtade att en ologisk jämförelse kan duga i väntan på bättre underlag.

Jacob Wallenberg, filosof?

Svenska Dagbladet skrev den 25 februari om svenska storföretagsledares förhållande till Kina. Jacob Wallenberg framhölls som ett undantag som ensam vågat kritisera Kina. Någon förklaring gavs inte. Det kan finnas anledning att gå tillbaka till år 2015 när fadern, patriarken Peter Wallenberg gick bort vid 88 års ålder och ledningen av Wallenberg-imperiet gick över till Jacob, Peter och Marcus. Skiftet blev föremål för spekulationer om vilka positioner de tre skulle besätta. Hela bilden med de två bröderna Jacob och Peter ”Poker” och kusinen Marcus ”Husky” såg ganska osäker ut jämfört med den bild som vi varit vana med där patriarken Peter Wallenberg tronade. Före honom minns vi svenskt näringslivs kejsare Marcus Wallenberg. Den ytterligare uppläsning som behövdes för ansvarsfulla poster fick sin gilla gång för Jacob, Peter ”Poker” och Marcus ”Husky”. Jag som skriver detta var lika förundrad som alla andra. Redan utseendet talade emot deras framgång, Jakob med sina barnsliga guldlockar, Poker med sin kulmage och Husky som mest liknade en svärmorsdröm snarare än industriledare.

Vad som kan vara intressant i samband med Jacobs insatser i Kina är det intresse för företagsfilosofi och humankapital han uppvisade redan från starten. Man kan säga att han visade intresse för mjuka värden. Det blev något av hans USP. Sådant kunde verka främmande i den hårda verklighet som storkapitalet levde under. Mitt antagande är att han fortsatte att odla intresset för praktisk filosofi i sina kontakter på hög nivå. Sådant kan väcka djup respekt men också tvivel. Det enda som vi har att tillgå i sökandet av spår är reportage och bilder i media. Se bara på bilder med Jacob och kinesiska kollegor! Stämningen ser ut att vara synnerligen god, inte det minsta spänt och trist. Min gissning, utan minsta belägg är att hälften av samtalen handlade om filosofi. Om gissningen har något för sig är steget inte långt till att förklara hur Jacob Wallenberg kan kritisera Kina med full respekt från motparten som egentligen blivit samtalspart, inte motpart.

Har Kina/Geely fått hela Göteborg på köpet?

Känn ingen sorg för mig Göteborg är Håkan Hellströms debutalbum tillsammans med Mattis Glavå från år 2000. Sången kan så här långt efteråt kännas som en profetia. Musikvetarna har funnit två referenser, en till Eldkvarn med Plura och ytterligare en till signaturmelodin ”Sonic bridge theme” i ett datorspel. Det är snarare regel än undantag med lån i musikens värld.

På samhällsnivå kan vi se lån av allehanda slag av stor ekonomisk betydelse. Kinas erövring av Volvo har hyllats av företrädare för industri och ekonomi. 2010 sålde Ford sitt ägande i Volvo till Zhejiang Geely Holding Group. Nu, tio år senare ska sammanslagning ske av VolvoCars och kinesiska Geely som främst syftar till att öka huvudägaren Geelys makt över Volvo, anser fordonsforskaren Christer Karlsson.

Diskussionerna kring Volvo har dominerats av industriella och ekonomiska frågor. Med åren har kritiken och medvetandet ökat i Sverige i många frågor beträffande Kinas inmarsch och närvaro i Sverige. Media av många slag, inte minst SR och SVT har producerat program som har varit breda och kunskapsbärande. Men också starkt kritiska bl a angående kvarhållandet av den svenske medborgaren Gun Minhai. Aktiviteten på sociala media har också varit stor.

Låt oss se på Göteborg som i så hög grad stått i centrum för diskussionen om Kina när det gällt industri och ekonomi. För fordonsforskare och ekonomijournalister är det svårt att göra utvärderingar. När det första stora steget togs 2010 då Geely köpte Volvo PV Cars ansågs det ske till reapris. Köparen kunde förmodligen tänka mer strategiskt än säljaren som var i trångmål. Ett sätt att se utvecklingen i det kinesiska övertagandet är att affären gällde så mycket mer än vad som kunde anges i kontraktet. Geely fick så att säga Göteborg på köpet. Med på köpet följde ett fungerande samhälle med samhällsservice och infrastruktur. Arbetskraft med stor lojalitet av alla kategorier kunde övertas. När företagsaffärer analyseras används begreppet varumärke som rymmer immateriella övervärden. De är svåra att definiera. Analyser blir lätt tekniska och svårbegripliga, ibland med avsikt. Ett av många sätt att se affären är att Kina fick Göteborg på köpet. Infrastrukturen skapar möjligheter till överlevnad på lång sikt. Nu är frågan: Ska förhållandet till Sverige nu och i framtiden ske på Kinas villkor? Känn ingen sorg för Volvo Göteborg, kommer att utan framgång söka författare trots fri tillgång till ovanstående referenser.

Kinas inmarsch och närvaro i Sverige, hur populärt är det?

Sveriges Radio har rapporterat om den kartläggning som sker inom Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, genom Oscar Almén, Kinaanalytiker.

Det rör sig om handfast sammanställning av information om Kinas ägande av vindkraftverk i Markbygden, Norrbotten med flera platser. Här sägs:

Av de 90 miljarder kronor som investerats i ny vindkraft i Sverige mellan 2017 och 2022 är China General Nuclear Power Corporation, CGN, inblandat i nästan en femtedel.

Även i media som Svenska Dagbladet och Dagens Industri har frågor börjat ställas om kinesiska investeringar i vindkraft i Sverige. Uppvaknandet hos de som har möjlighet till inblick har kommit sent. Hittills är det framför allt vindkraftens skadeverkningar som debatterats med hjälp av engagerade och kunniga kritiker. Men kritiken har motverkats av hängivna svenska och globalt verksamma agenter med tillgång på kapital. Här finns också riksbekanta yrkesdebattörer för vindkraften som Tomas Kåberger, professor i förnybar energi vid Chalmers, som dessutom verkat i Kina för vindkraft. Mycket tyder på att han skapat intresse i Kina för investeringar i Sverige. ”Normalt” kan sådan promotion ses som en tillgång för Sverige, men nu har alltmer kritik vuxit fram. SKF hade fått sälja kullager även med svenska ägare till Markbygdens 1101 vindkraftverk. Samma sak gäller för andra komponenter där ett handelsutbyte kan äga rum utan hegemoniska ambitioner.

Att skapa och reglera investeringar för Kina eller USA är inget som Sverige bör ha som överordnat intresse. Helt enkelt för svårt och i strid med marknadsekonomins principer. Dock kan undantag tänkas i utbytet med länder som behärskas av totalitära regimer om inte redan ingångna avtal hindrar. Ett önskemål kan vara att svenska media, FOI med flera ökar bevakningen av Kina och andra totalitära makter. Detta bör ske med betydligt större framförhållning. Redan i samband med tillståndsansökan för vindkraftparken Markbygden hade det varit möjligt att frivilligt informera om ägarpolicy. Det gäller att inte ha någon övertro på möjligheten att påverka, men information och debatt kan skapa förutsättningar för det demokratiska samtalet. Trots programserier i TV och radio finns förmodligen en stor andel av befolkningen, näringslivet och förvaltningen som inte tagit till sig kritiken mot totalitära regimer.

Eftersom information om händelser i Kina, USA och andra länder når Sveriges befolkning finns möjlighet att börja göra opinionsmätningar. Det är visserligen vara ett ytligt sätt att nalkas en komplex värld, men visst vore det intressant att följa folkets reaktioner och värderingar på länder? Det skulle säkert bli kontroversiellt, men också till hjälp för att skrapa bort gammal gulnad och flagnad fernissa i föreställningarna om Kina, USA, Ryssland med flera länder. Något för nye chefredaktören på Expressen med sin globalistiska världsbild?

När ska de ekonomiska prognoserna göras om? Vem vågar?

Rapporterna om Corona-viruset kommer i alla media varje dag, flera gånger om dagen, morgon, middag, kväll. När Riksbanken den 12 februari beslutade att ligga kvar med styrräntan på noll, undslapp sig riksbankschefen Stefan Ingves att ett motiv för beslutet var att osäkerheten är stor beträffande Coronaviruset. Äntligen har Corona börjat komma in i den ekonomiska analysen och styrningen. Media har varit mycket återhållsamma vad gäller analyser. Dock har många media i brist på annat valt ockultism genom att tala om Svarta svanar. Corona jämförs på många håll med finanskraschen, den s.k. Lemankraschen 2008. På så sätt vill media varna för att något stort och farligt kan komma, likt den Svarta svanen. Ett problem har varit att prognoser kan göras bättre på basis av robust information. De bästa prognoserna görs med nära-facit-i- hand, vilket naturligtvis blir extremt kortsiktigt.

Ett robust underlag kom idag, att Tysklands ekonomi står still med noll i tillväxt 4:e kvartalet 2019. Här kommer konjunkturexperterna att kunna göra beräkningar för effekter på EU och världen. Snart kommer också fakta om effekterna av Corona som gör det möjligt att göra beräkningar globalt. Men då kommer även ett annat problem; huruvida experter får fritt publicera beräkningarna eftersom de kan komma att peka på katastrofala siffror som dessutom blir självförstärkande. Tendenser har redan visat sig i hur Kina har styrt sin rapportering.

Ökar risken med två domedagsscenarios?

Vi har valt två fall från dagens nyhetsflöde. Det finns katastrofrisker som är oberoende av varandra. Det torde vara obestridligt i följande exempel. Risken för att Antarktis ska smälta beskrivs i Aftonbladet idag den 8 februari 2020. Här kan i ett worst case scenario havsnivån i hela världen stiga 3 meter.

På bloggen Frihetsportalen den 6 februari 2020 beskrivs risker för en pandemi som det officiella Sverige mörkar. Här beskrivs hur myndigheter och media som styrs av staten avstår från att besluta och införa byggnadstekniska föreskrifter för ventilations-system. Åtgärder kan minska istället för att öka riskerna för spridning av pandemi på grund av coronavirus, vilket kan få katastrofala följder.

Det är svårt att komma fram till en siffra för hur stor risken kan vara i de här visade fallen. Vad som med säkerhet kan sägas är att sannolikheterna ska adderas för att beräkna risken för att åtminstone ett av fallen inträffar. Om vi i det första fallet med havsnivåhöjning räknar med x procent sannolikhet, och i det andra fallet räknar med y procent sannolikhet , blir summan x + y procent. Svaret är således ja på frågan om risken för katastrof ökar med två domedagsscenarios.

Säkerheten i regeringskansliet 2/12 SVT Rapport

Framför kameran yttrade säkerhetschefen Fredrik Agemark trosvisst med anledning av försvunna vapen: ”En sak är säker, vi ser väldigt allvarligt på säkerheten. Säkerheten är väldigt viktig i regeringskansliet”.

Justitieminister Morgan Johansson bidrog också med ett tomt yttrande:
”…det är helt oacceptabelt”.

Kan Sverige sova lugnt med sådana stollar som grindvakter?

Vad är en lögn?

Swebbtv och andra som definierar sig som alternativmedia har mycket att säga om andra media, ofta kallade gammelmedia. Vi kan se gränsdragningen till gammelmedia som en konfliktlinje. Alternativmedias roller och fördelningen av roller var en del i diskussionen i en paneldebatt den 28 november.

Det råder ingen tvekan om att deltagarna ansåg att gammelmedia ägnar sig åt lögner i betydande omfattning. Swebbtv anser att det i första hand gäller tre samhällsområden: migration, skola och sjukvård. Lögn har – vad många av oss tror – varit förkastligt under hela vår livstid och så långt det kollektiva minnet når. Därför är det högst motiverat och stanna upp för att reflektera över påståendets giltighet som det framställs av alternativmedia.

Vi kan förmodligen ganska lätt ena oss om att många skildringar och påståenden om migration, skola och sjukvård legat nära eller gått över gränsen för vad vi i vår sociala kontext håller för troligt eller som sant. Förnekandet av sambandet mellan migration och brottslighet som gjorts i public service och privata media har sedan ett par år blivit omöjligt att kvarhålla. Var det lögner som fördes fram? Skolan är inte på den kvalitetsnivå som politiker och administratörer påstått. Lögner? Pisa-undersökningen är en av många tecken på envist ljugande. Sjukvården är i djup kris, nu med desperata insatser för att omstrukturera för att i första hand minska ekonomiska underskott. Var flaggskeppet Karolinska dödsdömt från början men som hölls under armarna med lögner som stöd från gammelmedia? Svenska Dagbladet som är ett gammelmedium gav tidiga varningssignaler med väl underbyggda analyser långt före alternativmedia.

Med facit i hand kan man komma fram till att lögner, eller icke-professionella bedömningar fick alltför stort utrymme i gammelmedia. Det känns därför inte omoraliskt eller förhastat att tala om lögner i dessa sammanhang. Men har då alternativmedia haft ett mer realistiskt synsätt ifråga om migration, skola och sjukvård? För närvarande ser det faktiskt ut att vara så. Men vi kan inte vara så övertygade om det innan vi följt utvecklingen, låt säga 10 år ytterligare. Då bör vi kunna se om migrationen, som en del anser, skapat ny livsluft åt näringslivet och att brottsligheten kunnat minimeras. Vi bör kunna se hur Pisa-resultaten utvecklats och om ungdomsarbetslösheten kunnat sänkas till samma nivå som andra kategorier. Sjukvården kommer att kunna utvärderas med kalla siffror, men vi måste akta oss för lögner om det mänskliga lidandet, t.ex det som varit med köer till kritiska operationer.