Kategori: Övrigt

Efter åklagaren Peterssons misslyckande vid en presskonferens att övertyga publiken om sina slutsatser har media fortsatt i nya spår. Svenska Dagbladet har idag redovisat intervjuer med personer i Täby som stått den utpekade mördaren Stig Engström nära. Man har bl.a träffat en partikamrat i Moderaterna, en klubbmästare som verkade med Sig Engström som tjänade som vice klubbmästare.Redovisningen handlar om grå vardagshändelser utan varje tillstymmelse till dramatik eller subversiv verksamhet. Det mest skumma är en pilkastningstavla med bild på Palme. I reportaget flimrar kända lokalpolitiker förbi.

Det mest uppseendeväckande är att Svenska Dagbladet följer upp ett utpekande som mött ett massivt motstånd. I en SIFO-undersökning som är representativ för Sveriges befolkning framkom att endast 20 procent tror att den utpekade är Palmes mördare. Initiativet att göra en SIFO-mätning hedrar SvD.

Om SvD verkligen menar att Täby är intressant i Palmemordet bör deras medarbetare göra grundlig research för att undersöka lokalpolitik och underground i Täby under en längre tidsperiod, säg 1970-talet och 1980-talet. Fanns en grogrund för ett Palmehat? Fanns aktivister som piskade upp ett Palmehat? Svenska Dagbladet borde ha större kvalitetsambitioner än att godtroget följa upp åklagare Peterssons presskonferens. Vad än SvD skrev blev effekten att misstänkliggöra Stig Engström enligt devisen ”ingen rök utan eld”. Och det är absurt.

Känslorna har rörts upp när Spotify-grundaren ansökte om rivningstillstånd för en jättevilla från 1890 för att bygga nytt. Hembygdsföreningen har gått till angrepp.

Fenomenet som sådant, att riva och bygga nytt finns från tidernas begynnelse. Ett annat fenomen som sällan berörs är ombyggnad, kallad renovering som är utbrett och ofta slutar i sönderrenovering. Det kanske var sönderrenovering som var alternativet.

Ett misstag är att betrakta villor och andra byggnader huvudsakligen som fysiska konstruktioner. Det är möjligt att vidga seendet genom att betrakta en villa också som en social konstruktion. Så har det varit i alla tider, så även i Djursholm. Man kan förstå att grannarna förtvivlas när prakten i deras egna villa bleknar med jämförelsen, kanske också att värdeökningen mattas. De lär knappast drabbas av sämre ljusförhållanden eller buller. Man får räkna med ändrade förutsättningar över tid, trots den reglering som finns genom stadsplaner och skydd för hus som klassas som värda att bevara. Vi lever i en tid när inkomst- och förmögenhetsskillnader tilltagit. Byggnadskulturen är starkt beroende av ekonomien. På detta sätt kan man fortsätta rundsnacket.

Åter till Djursholm. Hittills har vi mest sett på tänkbara nackdelar ur grannars och kommunens synpunkt. Det vore också intressant att se på sociala nackdelar för byggherren, ägaren av det stora nybygget. Om ägaren siktar på att leva i ett isolat då är det en situation präglad av höga murar till omvärlden. Hur kommer situationen uppfattas av en ny ägare någon gång i framtiden? Då inträder osäkerhet om isolat eller motsatsen symbios. Samverkan med grannar kan komma att uppvärderas i framtiden. Då kan höga mentala och fysiska murar bli oöverstigliga miljöproblem.

Den som sig i leken ger får leken tåla.

Utpekandet av Stig Engström som huvudmisstänkt till mordet av Olof Palme har inte fört rättsprocessen vidare men kan leda till ytterligare politisering av Palmemordet. Spekulationer om konspiration mot Palme har fått en kraftig knuff och det kommer att gynna socialdemokratin som kämpar för sin maktställning. Att en rättsprocess politiseras är inte något unikt. Utomrättsliga processer fördes på tal i en SVT-intervju häromdagen av professorn i processrätt, Uppsala universitet, Eric Bylander. Han påpekade att om inte konklusiva bevis framställs får man räkna med en fortsättning på andra vägar. Vi har idag förstått att det inte finns bevis som hade kunnat leda till en fällande dom av den utpekade gärningsmannen.

En utomrättslig väg är den politiska vägen. Dagens presentation av åklagaren har förberetts redan i februari vilket skapade mycket höga förväntningar om konklusiva bevis. Före framträdandet i presskonferens hade åklagaren, enligt uppgift i media från Daniel Suhonen (S) gett förhandsinformation till utvalda nyckelpersoner. Man kan se det som ett test, en provballong på den presentation som åklagaren skulle leverera idag. De utvalda personerna fick tidigt möjlighet att läcka till media och viktiga personer efter eget val. En hisnande tanke är att de utvalda personerna har haft möjlighet att visa sina reaktioner till åklagaren. Det kanske forskarna hos Eric Bylander, Juridicim i Uppsala kan utreda.

Här läggs inga värderingar på det faktum att utomrättsliga processer uppstår. Klart är att det kommer att bli spännande att följa den politisering av Palmemordet som väntas ta ny fart.

En sidofråga, men av stort intresse är nyhetsläckan om Palmemordet. Mordet ägde rum klockan 23:21 fredagen den 28 februari 1986, då Sveriges statsminister Olof Palme sköts till döds i korsningen Sveavägen–Tunnelgatan i centrala Stockholm.

Genom att släppa informationen före officiellt tillkännagivande om det slutliga resultatet i Palmeutredningen har mycket av dramatiken försvunnit. Beslutet gavs offentlighet den 18 februari i år, att åklagaren Krister Petersson skulle komma att rapportera Palmeutredningens lösning av mordet den 10 juni kl 09.30 i SVT.

Med återkommande intervjuer i media har spekulationer och gissningar florerat in i det sista. Ett par dagar i förväg meddelades i media att familj, regering och nyckelpersoner blivit informerade i förhand. Det kunde en partikoryfé, Daniel Suhonen, läcka till media redan igår den 8 juni, eventuellt tidigare till partikamrater och andra. Att läcka, att vara tidigt ute eller rentav uppfattas som först, bär ett betydande förtroende- och maktkapital. För partiet S kommer till synes allt att göras för att tillgodogöra sig effekter av den historiska nyheten för opinionen som framgår i aktuella och kommande opinionsmätningar. Coronakrisen är fortfarande det allt överskuggande men lösningen av Palmemordet måste ges allt utrymme som är möjligt för den nationella sammanhållningen i de breda lagren. Fortsatta undersökningar och spekulationer om orsaker och  medansvar till Palmemordet kommer vi att få leva med på obestämd framtid.

I Sverige har debatten blivit intensiv om tilldelning av vårdresurser till äldre. 70 är har blivit en magisk gräns trots att det saknar vetenskapliga belägg. Allt oftare ställs frågan om hur vårdresurserna ska allokeras. Som huvudkriterium i dagens debatt gäller ålder. Hur ska livsavgörande beslut fattas i sjukvården? Ska en yngre person med förväntat fler kvarvarande år att leva med god kvalitet få tillgång till de knappa resurserna, t.ex respirator framför en äldre person 70+? Där befinner sig diskursen idag. Kommer ytterligare kriterier att föras in i modellen? Vi har ju börjat vänja oss vid att diskutera teoretiskt med hjälp av en modell efter FHM:s dagliga framträdanden i media. Debatten med FHM har genom SVT fått förstärkning av specialister i matematisk/statistisk teori. Det känns inte avlägset att svenska folket kommer att få ta ställning till mer och mer avancerade modeller där inte bara levnadsår ingår utan även varierande värde på levnadsår beroende på främst individens människovärde. Obs det kanske kommer att kallas något annat! Är levnadsåren mer värda om det gäller en läkare jämfört med en lokalvårdare? Är kvinnans levnadsår mer värda än mannens med tanke på kvinnans barnafödande? Vi får räkna med att de som har makten kommer att förneka varje avsteg från sjukvårdslagen nu och i framtiden. Men det är inte sant. Per idag har kritiker talat om att äldre fått dödshjälp med palliativ vård istället för intensivvård som kunnat rädda liv.

Inför en kommande andra våg av Corona kan debatten om levnadsår och värde för individen bli outhärdlig. I praktiken har den redan börjat i det tysta. Vi får väl ändå tro att politiker har förstått något om betydelsen av planering både inom sjukvården och försvaret.

Kort efter sexskandalen på Östermalm som media förde ut har följdverkningarna fått stort utrymme. Bonniers har enligt media tagit bort samtliga Robertos boktitlar från sitt sortiment. Kritikerna till beslutet har kallat det för censur. Icke proportionellt till vad som Roberto gjort.

Jag skulle själv inte köpa Paulo Robertos kokböcker. Hans försök att dra nytta av veganvågen kombinerat med köttnorm har inte ingett respekt. Må så vara. Andra får göra sina egna val av kokböcker.

Det är beklämmande att se den opportunism som förlagsjätten visar. I deras långa bokutgivning finns i stort sett allt, så även författare med aparta sexvanor och rutten moral, utan att hot om indragning av deras verk aktualiserats. Brottslighet kan heller inte uteslutas. Kategorin promiskuösa verk och upphovsmän är förmodligen betydande. Men så länge man tjänar pengar så är det inget som hindrar förlagsjätten.

På Östermalm i Stockholm, samma stadsdel som där Paulo Roberto satte sin fot i rävsaxen, slår författaren Claes Britton sina lovar. Bonniers har förlagt ett tjugotal av hans titlar. En av böckerna handlar om krogen på Riddargatan, Östermalm som lever på rus och raggning. Där blandas kändisar, överklass och en och annan demimond.

Ett ord som blivit flitigt använt är skör, först i samband med berättelser om smittoläget för Corona i gruppen äldre och äldreäldre. Det finns fler ord och uttryck som kommit till flitig användning som i dessa tider eller i dessa coronatider. Det är märkligt hur ett nytt uttryck eller en ny användning av ett gammalt uttryck som genom ett trollslag vinner burskap, allmänt erkännande. Flera förutsättningar samverkar. Vem som säger vad i en viss situation på ett anpassat sätt, kan väl vara ett sätt att definiera. Situationen väger tungt. Det ska vara en mycket avvikande och betydelsefull situation. Villkoren är uppfyllda vid utbrottet av en pandemi, med marginal. Det nya anpassade uttrycket ska kunna användas omedelbart utan att invänta kunskap om den fortsatta utvecklingen. Också det villkoret var uppfyllt. Det ska också kunna samverka med en uppsättning av andra ord som kan samverka i flera sammanhang. Ett sådant ord är skör, som visade sig vara så användbart i alla framställningar om smittoutvecklingen och riskerna för olika grupper.

Efter en tids användning, vilket ännu inte är tillräckligt lång kan det bli frågan om att använda ett ord, t ex skör, för användning i helt andra sammanhang i överförd betydelse. Ett tänkbart fall är ordparet robust och skör. Robust har under decennier varit flitigt förekommande i beskrivning av system. ”Det gäller att skapa ett robust system för betalningar” kan tjäna som exempel. Tanken är förstås att undvika störningar, falsarier etc. Det kan passa i en diskussion om bit-betalningar, här råkade valet av exempel bli ett nytt begrepp som uppkommit i samband med bitcoin. Här skulle det passa bra med skör och skörhet för riskerna som experter börjat diskutera allt oftare.

Vi lär få fortsätta oroa oss för Corona och då kommer riskgrupper, skörhet hos äldre och i situationer vara stående inslag. Det är möjligt att nya ord eller betydelser för gamla ord kommer att uppstå. Praktikerna för att resa och bo kommer med säkerhet att blomma ut under kommande sommar. Då uppkommer också språkliga behov. Kommer vi att uppleva nya internationellt gångbara ord? Äldre och äldreäldre har använts så flitigt att många har upplevt orden som stigma. Å andra sidan ligger det ökad säkerhet i vågskålen. Ska man som turist i främmande land ha 70+ på en armbindel? I dessa Corona-tider.

Ytterst beklagligt att djuren blev svikna. ATL har rapporterat, men inte värderat.

Korna var utsatta för grovt djurplågeri och detta under lång tid. Handläggande enhetschef framträdde i Uppdrag granskning, se SVTplay.

Bilda dig en egen uppfattning! Framför dina synpunkter till gavleborg@lansstyrelsen.se Framför dina synpunkter och ställ krav!

Det torde vara utsiktslöst att få JO att bedöma huruvida länsstyrelsen gjort rätt i sak. Så här säger JO till media:

Normalt tar JO inte ställning till om en myndighets bedömning är riktig i sak, säger justitieombudsmannen Katarina Påhlsson.

För oss var det en nostalgiresa att lämna våra deklarationer i Sundbyberg idag. Kändes inte alls som ett tvång, tvärtom det kändes som rena nöjet att kunna behålla gamla vanor i dessa corona-tider. Skatteverket har sitt kontor på Sturegatan som är en affärsgata med anor. Jag visste att man inte skulle ha mottagning av deklarationer just där, men jag ville återuppleva känslan av solidaritet med dem som alltid är ute i sista minuten. Numera är Skatteverket ytterst serviceinriktat, vilket visade sig med ett anslag i fönstret om öppethållande imorgon måndag den 4 maj för allmänheten att lämna sista dagen. Nu gjorde vi så att vi åkte till den jättestora terminalen vid Tomteboda, nu med Postnord. Men ack så mycket roligare det var med Posten. På den gamla goda tiden fanns en hel rad med brevlådor som bara stod och väntade på brevets vänner. Då hade man högfrekvent tömning alla veckans 7 dagar. Så icke nu. Tömning måndag–fredag kl 18. Basta. Med kännedom om skatteindrivningens och postgångens väsen lade vi i våra kuvert, väl vetande att de inte skulle nå fram sista dagen den 4 maj. Våra deklarationer når Skatteverket tidigast den 5 maj. Om de kommer fram överhuvudtaget. Vi snackar ju om Postnord med sitt system för sannolik utbärning. Men vi tog risken att följa samma rutt som förra året och flera år före det för vår nostalgiresa att lämna våra privata deklarationer för skatteåret 2019. Skatteverket kommer troligen inte att begära förseningsavgift, ett corona-år.