Kategori: Övrigt

1. Tonårsutvisningar är en dårskap. Aftonbladet har gett några talande exempel. Det borde inte krävas ett utredningsmaskineri för att inse hur orättfärdigt ungdomar behandlas med hot om utvisning hängande över sig. AF gör bra saker för rättfärdighetens återupprättande i denna fråga.
2. Förre chefredaktören Mats Svegfors har utifrån egen erfarenhet påtalat  i Sveriges Radio hur äldrevården riskerat att kollapsa utan invandrare. I hans boende finns endast två etniska svenskar, alla andra är invandrare som behövs för att hålla igång verksamheten. 
3. Det är välkänt för vårdcentraler i Täby att helsvenska namn utgör en mindre del av personalstyrkan. Majoriteten har namn med invandrarbakgrund. Det hindrar inte att en charmant dam som arbetar som undersköterska och kommer från Kongo bär namnet Karlsson, vilket är ett tecken på integrationens förmåga att bygga broar – med glimten i ögat.
4. Internatskolor som Sigtuna och Lundsberg är elitskolor där föräldrar står inför valet av svensk skolgång eller skolgång i främmande land. Hemundervisning kan också vara ett alternativ. Vems behov och drömmar ska tillgodoses? Att välja med brist på tid för reflektion är kanske fallet för många familjer som fått jobberbjudande. Det handlar också om självvald migration där beslut under stress kan leda fel. TV-programmet om Lundsberg internat har bristen att inte ge en helhetsbild av familjen von Platens valsituation. Var det dårskap att välja en skola med nationalkonservativa värderingar för sitt adoptivbarn från Pakistan, med risk för rasism?
5. Välkommen med dina exempel på migrationens dårskaper!

Att inte informera berörda hushåll i glesbygd om nedmontering av vägbelysning är ett misslyckande. I moralisk mening ett brott. Dessutom är det förkastligt att staten tar energin från närbelägna energikällor, vindkraft och vattenkraft som inte används för lokalsamhällets livsvillkor. Att höra den självsäkra trafikdirektören svara på journalistens frågor är en pinsamhet. Det går i regel bra att redogöra för sakernas tillstånd, men att nonchalera informationsbehovet och frågor om beslutsunderlaget visar på myndighetspersonens tondövhet. Bort det. 

I Stockholm, t.ex i Österåkers kommun har man under några år investerat i standardökning av vägar i kommundelar med övervägande fritidshus. Vägar har breddats med gång- o cykelbana och med vägbelysning. Det har tagit lång tid i Österåker men nu finns god vägbelysning och säkrare vägbana med sidobana. Även om vi räknar med kostnad per trafikerad timme och person blir kostnaden högre i glesbygd än för kostnad per trafikerad timme i fritidshusområden i Stockholm. Om vi i kalkylen inför fiktiv intäkt per timme i Jämtland och i Stockholm blir det bättre att satsa på Stockholm. Så vad ska då staten göra? Ett är klart: satsa där pengarna gör mest nytta – men delge kalkylerna för berörda parter, kommuner och medborgare. 

Begreppet är välkänt men har kommit i skuggan av andra begrepp i framtidsstudier. Det är dags att damma av en ”självuppfyllande profetia” som är självförklarande. Den vetgirige kan studera begreppet med AI. Sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes 2022 har spekulationer förekommit om utvidgning. Ett antagande har varit att Ryssland kommer att använda frigjorda militära och andra resurser att hota de baltiska och nordiska länderna, bl.a Sverige. Detta antagande har förts fram vid flera tillfällen i media som SR idag i samband med avisering av ny organisation av underrättelseväsendet. Regerings plan är att dela upp underrättelseväsendet i en militär och en civil del. Förslaget har mött motstånd t.ex från förre försvarsministern Mikael Odelberg som liknar förändringen med vad som kan ske om brandkårsväsendet skulle utsättas för omorganisation under pågående brandkårsutryckning.

Rapportering om Ryssland berättar att Putin är alltmer osynlig och att han lär uppehålla sig i underjordiska lokaler. Hur uppfattas det av den ryska allmänheten? Vill Putin hävda sig mer, bl.a genom att hota de nordiska länderna?

Har miljöåklagaren inte fullgod bevakning av miljömål? Intressant reportage i SvD idag.  https://www.svd.se/a/Wvmolj/varit-enormt-tryck-pa-myndigheten

Den person som dristar sig att fråga miljöåklagaren om åtal vid misstänkt miljöbrott får snart veta att åklagaren brukar göra en bedömning huruvida ett åtal kan leda till fällande dom. Det låter bestickande, men är det i miljörättens anda och bokstav? Som lekman kan man tycka att det är ett rättsosäkert synsätt. Borde kravet sänkas? Blir det självpåtagna kravet om förhandsbedömning av utgången i termer av fällande dom ett hinder för miljörätten och prövningen och av miljön? Varför ses inte värdet i sig av rättsprocesser i miljörätt?  

AI kommer att ta över allt. Allt kommer att bli AI. Liknande utsagor har förekommit under lång tid, många år. Det ligger nära till hands för mig som 40-talist att tänka tillbaka på 1960-talet när databehandling började spridas över världen. Utrustningen kallades datamaskiner som i slutet av 1900-talet övergick till att kallas datorer, en kort nybildning utan sammansättningen med maskin. IT blev snart det samlande begreppet för vad som kunde utföras med hårdvara och mjukvara. Prestanda ökade. Kostnaden för RAM-minne var sjunkande ända fram till AI-boomen när kostnaden varit kraftigt stigande.

Valborg och 1 maj har symbolisk betydelse och högtidlighålls i Sverige och andra länder i Nordeuropa, först åtskilt men med tidens gång alltmer sammanhängande under 2 dygn. Valborg hade under lång tid stöd, främst från borgerligheten och de högsta klasserna, medan 1 maj hade och fortfarande har rötterna i arbetarklassen som sin viktigaste dag att visa sin solidaritet med arbetarnas krav på rättigheter.

De två dagarna har behållit sitt symbolvärde, eller snarare symbolvärden för kollektiv kraft. Kommer vissa dagar att användas i kollektivets eller individens viljeyttringar och självprövning med den genomgripande betydelse som förutses med AI? Valborg och 1 maj kan få ny mening för att ta hand om förändringar genom AI. Ett alternativ är att välja en dag när som helst typ Kanelbullens dag, där en godtycklig dag väljs och åsätts ett namn som kan få genomslag.

Om AI får den omvälvande betydelse som en del tror och påstår, då kan 1 maj ha potential. Högtidlighållandet kan utmärka avskaffandet av hårt nedbrytande kroppsarbete till förmån för AI med alla sina avkommor t.ex AI-robotar som inte svettas eller tröttas men utför arbeten som människobarnen gärna avstår ifrån. Den till synes gränslösa tron på AI:s framtida betydelse kan mycket väl vara övertro. Tron som växte med datorerna var delvis övertro. Visioner om IT:s möjligheter modererades och fick snart karaktären av måttfulla överdrifter, om nu något sådant är tänkbart.

De sju dygderna och de sju dödssynderna finns i medvetandet hos många, men kanske inte alla 7+7. Ett samhällsfenomen som känns påtagligt, men utan att vara explicit i västerlandet och den kristna moralen är blåsning. Vi utsätts och utsätter andra för svek och bedrägeri. Gränserna har suddats ut och vi kanske inte tänker på tillvarons svårigheter i termer av blåsning, som är det folkliga ordet. Blåsning har blivit så vanligt förekommande på många nivåer och sammanhang att det finns anledning att se moralfilosofiskt på fenomenet. 

Diskussionen om Ukraina är fortsatt intensiv med tanke på korruption och finansiellt stöd från EU och även från oss i Sverige specifikt. SwebbTV har genom Chris Forsne och Mikael Willgert höjt tonläge och ifrågasättande. Ett generalangrepp görs här på oligarkerna i Ukraina som misstänks ha lagt vantarna på hundratals miljarder euro. Eller tusentals miljarder. En oligark sägs ha investerat i ett lyxboende i Monaco bestående av sex våningsplan, tusentals kvadratmeter i Monaco medelst kapital av obskyrt ursprung. Finns EU-miljarder här? Volodymir Zelensky påstås äga 100 lyxlägenheter världen runt enligt insamlad information av Lars Bern.

Ska dessa fenomen ses som dödssynder? Blåsning? Ska det hela istället ses som en finansiell placering som kan komma det ukrainska folket tillgodo i framtiden? Det kan medges att frågorna är konstruerade. Men exemplet kan ändå visa att myntet kan ha två sidor med en välvillig syn på saken.

Fråga: I vilken utsträckning lägger länsstyrelsen sekretess?

Vår kommentar: Vi kan av nedanstånde AI-svar inte dra någon slutsats huruvida Länsstyrelsen i Västerbotten är partisk. Vi har ett pågående ärende, ett överklagande i Mark- och miljödomstolen.

AI- svar:

Kontrollsamhället tar sig ständigt nya uttryck. Klapp-på-axeln från leverantör eller fordringsägare för gjord betalning har blivit vanligt. Ellevio är ett exempel. Företaget skickar ett mail med bekräftelse på mottagen betalning. Det kunde räcka så kan jag tycka. Men Ellevio passar på att överösa mig med information om pågående utbyggnad av elnätet runt hela landet. Vad syftet är framkommer inte. Då får man tänka själv. Marknadsföringen torde vara ett led i skapandet av acceptans för den fortgående stigningen av elpriserna och många andra faktorer, som ianspråktagandet av natur och knappa resurser. 

I bearbetning av konsumentledet söker energilobbyn verksamma metoder. Effekter med hjälp av klassisk direktreklam hägrar. Här används personligt adresserad reklam som används utan mottagarens samtycke.

AI svar:

Det går att argumentera för att Wallenberg Investments (via t.ex. Investor AB) valde en ganska gynnsam tidpunkt för sitt engagemang i Stegra – av flera skäl:

**1. Stark medvind för grön industri**
Investeringen skedde i en period där politiskt stöd och kapitalflöden till fossilfri industri var mycket starka, särskilt inom EU. Initiativ kopplade till klimatmål och industripolitik gjorde att bolag som Stegra fick tillgång till subventioner, lån och partnerskap. Att gå in när sektorn prioriteras minskar både risk och kapitalbehov.

**2. Timing före bred lönsamhetsbevisning**
Stegra befinner sig i en uppbyggnadsfas. Att investera innan tekniken och affärsmodellen är fullt bevisade innebär högre risk – men också lägre värdering och större uppsida. Wallenberg-sfären har ofta lyckats genom att gå in tidigt i industriprojekt och sedan stötta dem långsiktigt.

**3. Industriell cykel och efterfrågan på stål**
Stål är en cyklisk bransch. Investeringen gjordes i ett läge där efterfrågan på “grönt stål” började ta fart, drivet av bilindustri och byggsektor som vill minska sina utsläpp. Det ger potential att få premiumpriser när produktionen väl är igång.

**4. Kapitalmarknadsläge**
Under perioden fanns fortfarande relativt god tillgång till kapital för stora industriprojekt (även om räntor började stiga). Att säkra finansiering och partners i det skedet kan ses som strategiskt – senare har finansieringsklimatet blivit tuffare.

**5. Positionering inför framtida regleringar**
Med skärpta klimatkrav (t.ex. utsläppshandel och krav på leverantörskedjor) väntas efterfrågan på fossilfritt stål öka strukturellt. Att investera innan dessa regler fullt ut slår igenom kan ge konkurrensfördelar.

**Men det finns också ett motargument:**
Tajmingen är inte riskfri. Projektet kräver enormt kapital, tekniken är inte fullt beprövad i stor skala, och stigande räntor samt byggkostnader kan pressa lönsamheten. Så “rätt timing” beror på om man tror på långsiktig strukturell omställning snarare än kortsiktig avkastning.

AI glömde allt detta:

Det är möjligt att resonera kring politisk hänsyn. Wallenbergs har lång tradition med samförstånd visavi arbetarrörelsen med arbetsfred som mål. Inför valet hösten 2026 kan köpet av Stegra öka möjligheterna att förhandla över hela det politiska fältet. Alla (nästan) gillar affärsklippet med båda tummarna upp. Värdet av beslutet överstiger vida de 15 miljarderna för Wallenbergs. Det är inte visat att beslutet är bra för Norrland och för Sverige på lång sikt. Utbyggnaden av vindkraft som framtvingas för att elförsörja Stegra är medaljens baksida för att uttrycka saken milt.

Så här svarar AI.

Kort svar: det finns inga uppgifter om att Wallenbergarna får någon “kompensation” i betydelsen ersättning från staten eller liknande. Det de får är istället det man normalt får vid en sådan här räddningsaffär: ägande, inflytande och potentiell framtida avkastning.

Vad de faktiskt får

• Wallenberg-sfären går in med nytt kapital (del av ca 15 miljarder kr). (EFN.se)
• De blir ledande ägare / största ägare i Stegra. (SVT Nyheter)
• De får inflytande över styrelsen, bl.a. ordförandeposten. (SVT Nyheter)

Detta är i praktiken “ersättningen”:
👉 större ägarandel till ett lägre värderat bolag + kontroll över bolaget.

Hur man ska tolka det

• När ett bolag är pressat (som Stegra varit) går nya investerare ofta in på fördelaktiga villkor.
• Det kan innebära:
  • högre ägarandel per investerad krona
  • bättre villkor än tidigare ägare
• Men det är inte en garanterad kompensation – det är en riskinvestering.

Viktig poäng

Det betonas också i analyser att detta inte är välgörenhet:

• investerarna går in för att de tror att projektet kan bli lönsamt, även om risken är hög. (Omni)

---

✅ Sammanfattning:
Nej, Wallenbergarna får ingen “kompensation” i traditionell mening. De byter kapital mot ägande och makt i Stegra, och hoppas på framtida avkastning – men tar också betydande risk.

Vill du att jag förklarar vilka som kan ha “förlorat” mest på affären (t.ex. tidigare ägare eller långivare)?

Vad säger en industrihistoriker?

Ronald Fagerfjäll, mångårig skribent i Dagens Industri och produktiv författare om svenskt näringsliv har kommenterat Wallenbergs insteg i Stegra. Hans tanke är att Wallenberg gör satsningen för att rädda Sveriges anseende i världen. Det vore rationellt även med ekonomisk logik. Fagerfjäll eller AI  talar inte om kompensation för satsning på 15 miljarder.

I polemik med Fagerfjäll vill jag här hävda att beslutet grundas på en nyttokalkyl för Wallenbergsfären som marknad och allmänhet inte med nödvändighet har insyn i. Att ”vara men inte synas” gäller även i detta sammanhang, låt vara att delar ändå görs synliga. Att satsningen kan rädda Sveriges anseende är kongenialt med ”Wallenberg” som invånarna i Boden förhåller sig till.

P.S. Läs kommentar från Stig-Helmer på Swebbtv:s hemsida

hehe, det låter verkligen när katten skiter….
Stegra har fått nya extra 15 tusen Miljoner, SVT trummar ut att det är Wallenbergpengar, men sanningen är att Wallenberg endast gått in med 3 !!! Miljarder av egna pengar,….
I deras ruttna Värld, lite ”fikapengar”
De har mer än sjuka 1.000 Miljarder.
Att nu Wallenberg gått in med lite fikapengar, ska ses som att de GIVETVIs har en dold Agenda, med sin lilla ”Investering”….
Vad den är, kommer vi få se inom 1 År !
Men troligtvis är det nått med att roffa åt sig av våra Skatter och ifrån Svenska Staten ….