Kategori: Övrigt

I Sverige har debatten blivit intensiv om tilldelning av vårdresurser till äldre. 70 är har blivit en magisk gräns trots att det saknar vetenskapliga belägg. Allt oftare ställs frågan om hur vårdresurserna ska allokeras. Som huvudkriterium i dagens debatt gäller ålder. Hur ska livsavgörande beslut fattas i sjukvården? Ska en yngre person med förväntat fler kvarvarande år att leva med god kvalitet få tillgång till de knappa resurserna, t.ex respirator framför en äldre person 70+? Där befinner sig diskursen idag. Kommer ytterligare kriterier att föras in i modellen? Vi har ju börjat vänja oss vid att diskutera teoretiskt med hjälp av en modell efter FHM:s dagliga framträdanden i media. Debatten med FHM har genom SVT fått förstärkning av specialister i matematisk/statistisk teori. Det känns inte avlägset att svenska folket kommer att få ta ställning till mer och mer avancerade modeller där inte bara levnadsår ingår utan även varierande värde på levnadsår beroende på främst individens människovärde. Obs det kanske kommer att kallas något annat! Är levnadsåren mer värda om det gäller en läkare jämfört med en lokalvårdare? Är kvinnans levnadsår mer värda än mannens med tanke på kvinnans barnafödande? Vi får räkna med att de som har makten kommer att förneka varje avsteg från sjukvårdslagen nu och i framtiden. Men det är inte sant. Per idag har kritiker talat om att äldre fått dödshjälp med palliativ vård istället för intensivvård som kunnat rädda liv.

Inför en kommande andra våg av Corona kan debatten om levnadsår och värde för individen bli outhärdlig. I praktiken har den redan börjat i det tysta. Vi får väl ändå tro att politiker har förstått något om betydelsen av planering både inom sjukvården och försvaret.

Kort efter sexskandalen på Östermalm som media förde ut har följdverkningarna fått stort utrymme. Bonniers har enligt media tagit bort samtliga Robertos boktitlar från sitt sortiment. Kritikerna till beslutet har kallat det för censur. Icke proportionellt till vad som Roberto gjort.

Jag skulle själv inte köpa Paulo Robertos kokböcker. Hans försök att dra nytta av veganvågen kombinerat med köttnorm har inte ingett respekt. Må så vara. Andra får göra sina egna val av kokböcker.

Det är beklämmande att se den opportunism som förlagsjätten visar. I deras långa bokutgivning finns i stort sett allt, så även författare med aparta sexvanor och rutten moral, utan att hot om indragning av deras verk aktualiserats. Brottslighet kan heller inte uteslutas. Kategorin promiskuösa verk och upphovsmän är förmodligen betydande. Men så länge man tjänar pengar så är det inget som hindrar förlagsjätten.

På Östermalm i Stockholm, samma stadsdel som där Paulo Roberto satte sin fot i rävsaxen, slår författaren Claes Britton sina lovar. Bonniers har förlagt ett tjugotal av hans titlar. En av böckerna handlar om krogen på Riddargatan, Östermalm som lever på rus och raggning. Där blandas kändisar, överklass och en och annan demimond.

Ett ord som blivit flitigt använt är skör, först i samband med berättelser om smittoläget för Corona i gruppen äldre och äldreäldre. Det finns fler ord och uttryck som kommit till flitig användning som i dessa tider eller i dessa coronatider. Det är märkligt hur ett nytt uttryck eller en ny användning av ett gammalt uttryck som genom ett trollslag vinner burskap, allmänt erkännande. Flera förutsättningar samverkar. Vem som säger vad i en viss situation på ett anpassat sätt, kan väl vara ett sätt att definiera. Situationen väger tungt. Det ska vara en mycket avvikande och betydelsefull situation. Villkoren är uppfyllda vid utbrottet av en pandemi, med marginal. Det nya anpassade uttrycket ska kunna användas omedelbart utan att invänta kunskap om den fortsatta utvecklingen. Också det villkoret var uppfyllt. Det ska också kunna samverka med en uppsättning av andra ord som kan samverka i flera sammanhang. Ett sådant ord är skör, som visade sig vara så användbart i alla framställningar om smittoutvecklingen och riskerna för olika grupper.

Efter en tids användning, vilket ännu inte är tillräckligt lång kan det bli frågan om att använda ett ord, t ex skör, för användning i helt andra sammanhang i överförd betydelse. Ett tänkbart fall är ordparet robust och skör. Robust har under decennier varit flitigt förekommande i beskrivning av system. ”Det gäller att skapa ett robust system för betalningar” kan tjäna som exempel. Tanken är förstås att undvika störningar, falsarier etc. Det kan passa i en diskussion om bit-betalningar, här råkade valet av exempel bli ett nytt begrepp som uppkommit i samband med bitcoin. Här skulle det passa bra med skör och skörhet för riskerna som experter börjat diskutera allt oftare.

Vi lär få fortsätta oroa oss för Corona och då kommer riskgrupper, skörhet hos äldre och i situationer vara stående inslag. Det är möjligt att nya ord eller betydelser för gamla ord kommer att uppstå. Praktikerna för att resa och bo kommer med säkerhet att blomma ut under kommande sommar. Då uppkommer också språkliga behov. Kommer vi att uppleva nya internationellt gångbara ord? Äldre och äldreäldre har använts så flitigt att många har upplevt orden som stigma. Å andra sidan ligger det ökad säkerhet i vågskålen. Ska man som turist i främmande land ha 70+ på en armbindel? I dessa Corona-tider.

Ytterst beklagligt att djuren blev svikna. ATL har rapporterat, men inte värderat.

Korna var utsatta för grovt djurplågeri och detta under lång tid. Handläggande enhetschef framträdde i Uppdrag granskning, se SVTplay.

Bilda dig en egen uppfattning! Framför dina synpunkter till gavleborg@lansstyrelsen.se Framför dina synpunkter och ställ krav!

Det torde vara utsiktslöst att få JO att bedöma huruvida länsstyrelsen gjort rätt i sak. Så här säger JO till media:

Normalt tar JO inte ställning till om en myndighets bedömning är riktig i sak, säger justitieombudsmannen Katarina Påhlsson.

För oss var det en nostalgiresa att lämna våra deklarationer i Sundbyberg idag. Kändes inte alls som ett tvång, tvärtom det kändes som rena nöjet att kunna behålla gamla vanor i dessa corona-tider. Skatteverket har sitt kontor på Sturegatan som är en affärsgata med anor. Jag visste att man inte skulle ha mottagning av deklarationer just där, men jag ville återuppleva känslan av solidaritet med dem som alltid är ute i sista minuten. Numera är Skatteverket ytterst serviceinriktat, vilket visade sig med ett anslag i fönstret om öppethållande imorgon måndag den 4 maj för allmänheten att lämna sista dagen. Nu gjorde vi så att vi åkte till den jättestora terminalen vid Tomteboda, nu med Postnord. Men ack så mycket roligare det var med Posten. På den gamla goda tiden fanns en hel rad med brevlådor som bara stod och väntade på brevets vänner. Då hade man högfrekvent tömning alla veckans 7 dagar. Så icke nu. Tömning måndag–fredag kl 18. Basta. Med kännedom om skatteindrivningens och postgångens väsen lade vi i våra kuvert, väl vetande att de inte skulle nå fram sista dagen den 4 maj. Våra deklarationer når Skatteverket tidigast den 5 maj. Om de kommer fram överhuvudtaget. Vi snackar ju om Postnord med sitt system för sannolik utbärning. Men vi tog risken att följa samma rutt som förra året och flera år före det för vår nostalgiresa att lämna våra privata deklarationer för skatteåret 2019. Skatteverket kommer troligen inte att begära förseningsavgift, ett corona-år.

Experter kan komma att ifrågasättas hårdare i samband med Corona-krisen. Folkhälsomyndigheten har i år hunnit få både ros och ris. Ansvar, helt eller delvis, för brister i beredskap vilar på myndigheten. Ansvaret för styrning av pandemins förlopp i Sverige har alltmer kommit i fokus vid jämförelse med de nordiska länderna.

Nedgången i konjunkturen har bedömts av en rad institutioner och media. I regel har man gjort siffermässiga bedömningar, särskilt av arbetslöshetens utveckling i närtid och för 2021 och 2022. Det är patetiskt att höra hur man sätter siffror på utvecklingen med procenttal och delar av procent samtidigt som man förklarar att det är svårare än någonsin att göra prognoser. Man riskerar sin trovärdighet. Det är faktiskt inget som hindrar att låta den verbala beskrivningen harmoniera med den kvantitativa. De av media utvalda experterna och även andra experter tappar trovärdighet. Det är inte bra. Vi behöver experter och bör vårda kontakterna med dem och deras möjligheter att göra ett bra arbete. Så är det inte idag för den breda allmänheten.

Svenska folket har fått ta del av information från representanter för Folkhälsomyndigheten och andra experter inom epidemiologi och närliggande ämnen. Rutiner för information har etablerats och processen mal på dag för dag. Vi har mött vältalighet och engagemang. Man kan bli förvånad över att experterna inte lyckats förklara matematisk statistik bättre än vad som skett. Vad som har saknats är sifferexempel insatta i diagrammen. Visst har det förekommit men i regel har man på hög abstraktionsnivå visat en s.k. normalfördelning som skjutsats fram och tillbaka för att visa hur kurvan kan plattas till. En horisontell linje utan siffror har fått representera kapacitetstaket i vården av smittade.

Ett logiskt problem tycks ha varit begreppet ”platå” som ständigt återkommit i Anders Temrells presentationer. Ordet har ingett falsk säkerhet hos allmänhet och kanske också vårdpersonal. Ordet platå låter som något stabilt. Ett tillstånd för smittans spridning i landet som är oföränderligt med liten risk för ökning eller fluktuationer. Det kan ha medfört att många människor har gjort sina egna tolkningar och tänkt ”faran över”. Experterna har förklarat att inget kan vara mer fel. Denna varning har förklingat ohörd hos alla dem som velat njuta av vackert väder i glada vänners lag där ”socialt avstånd” satts ur spel. Inte minst på alla uteserveringar där sol och alkohol påverkar omdömet.

Fortfarande vidhåller myndigheterna att det är den inslagna vägen som gäller. Vi befinner oss antagligen i ett avgörande skede där hela upplägget som myndigheterna skapat sätts på nya prov.

En omvälvande katastrof, en pandemi sätter spår i språket. Följande ord och uttryck kan bli viktiga tidsmarkörer för framtidens forskare, när låt oss säga tre eller fler finns i samma text:

• i dessa tider
• i dessa coronatider
• Anders
• hålla avstånd
• social distansering
• sköra äldre
• riskgrupp
• äldre
• äldre äldre
• kurva
• smittade
• döda
• platta till kurvan
• vi kanske finns på en platå
• munskydd
• skyddsutrustning
• det kan man inte veta
• tvätta händerna minst 20 sek
• handsprit
• stanna hemma om du känner minsta lilla symptom
• vid minsta symptom

”Pandemi” och ”epidemiolog” har också förekommit ymnigt, men de orden hör också andra tider till. Nu har vi vecka 17. Om krisen fortsätter kommer listan att kunna göras längre. Även om det gjorts hjältemodiga arbetsinsatser att driva information, så finns många oklarheter. Det får bli föremål för kommande granskning.