Kategori: Övrigt

Vi var många som fick ett sent uppvaknande av rapporter om drönare som säga ha flugit över kärnkraftverken Forsmark, två gånger och Oscarshamn åtminstone en gång. Dessutom finns påstådda iakttagelser om överflygning av kungliga slottet och regeringskvarteret. Säkerhetsexperter som uttalat sig i media och vanligt folk har tyckt att det är ytterst allvarligt. Det uppseendeväckande är egentligen inte att drönare, om det förhåller sig så, gjort överflygningar både här och där. Det konstiga är ju om proffs och vanligt folk inte tänkt tanken för länge sedan. Jag har själv haft hjälp av Skogsstyrelsen som gratis gjorde en spaning över en svårtillgänglig ö på mitt skogsskifte för mer än tio år sedan. Jag var mest förvånad över att jägmästaren vid första besöket – som skulle ske med vadning från fast mark till ön – hade glömt stövlarna i sin bil, varför han bestämde sig för att återkomma några dagar senare med en nyanskaffad drönare. Jag var helt tagen av teknikens under. Men inte tänkte jag på allt man skulle kunna hitta på med drönare. Nu vet jag bättre.

Det tycks som att svenska media håller tillbaka reaktioner på hoten från Ryssland och Kina, Putin och Xi. De kallas ”Frihetens fiender” i bildtexten, det enda som Svenska Dagbladet tycks ha formulerat själv. I storsläggan håller en inhyrd skribent Edward Lucas som föreslår ”Tio saker att göra under 2022”. Lucas skriver för The Economist och är Senior Vice President vid Center fot European Policy Analysis, en tankesmedja verksam i Warszawa och Washington DC.

Under de tio punkterna skräds inte orden:

• USA och andra rika länder bör strunta i Rysslands hot och skyndsamt erbjuda Ukraina generöst militärt stöd.
• Tysklands nya regering bör omedelbart stoppa godkännandet av Nord Stream 2.
• EU bör stötta Litauen i det maktspel som landet utsätts för av det kinesiska kommunistpartiet.
• Andra europeiska länder (och allierade till USA världen över) bör stärka sina band till Taiwan.
• Samtliga diplomater och makthavare från de länder som värdesätter demokrati och rättsstat bör avstå från att närvara vid vinterolympiaden i Beijing.
• NATO bör snabbt organisera militärövningar i Östersjö- och Svarta havsområdena under den närmaste tiden.
• Sverige och Finland bör meddela att de nu arbetar med de förberedelser som behövs för ett NATO-medlemsskap.
• Storbritanniens regering bör driva igenom lagstiftning om bolagsregistrering och verkligt huvudmannaskap.
• USA bör instifta en internationell insatsstyrka bestående av underrättelsepersonal, åklagare och utlämningsförhandlare, för att få ett slut på det klimat där bankirer, advokater och revisorer gör det möjligt för kleptokrater att tvätta sina förmögenheter- medlöpare ska inte kunna komma undan.
• USA bör återuppta insatser för vapenkontroll i samarbete med Ryssland.

Det är glädjande att SvD tar ledarsidan i anspråk för att stävja hoten mot fred och demokrati med konkreta förslag. Frågetecken är dock: Har inte SvD egna pennor för detta? Får utspelat ökad tyngd genom inhyrd expertis?

Stockholms stadsbibliotek har besökare som kommer av många skäl. Somliga vill njuta av Gunnar Asplunds skapelse som nått beundran i hela världen. Andra vill låna och läsa böcker. En viktig grupp är hemlösa som kan finna några timmars lugn och avskildhet. Många går till läsesalen för tidningar i markplanet. Strax intill finns toaletter för att uträtta behov och för att skölja av sig, eller att byta till rena kläder för den som är uteliggare. Men också bra för alla mammor och pappor för blöjbyte på sina små.

Idag fredagen den 17 december 2021 var det glest besatt i läsesalen med alla sorters människor – i den mån jag tycker mig ha förmågan att sortera – med iakttagande av skyddsavstånd i pandemitider. Längs väggen med sittbänk och små fasta bord satte jag mig att läsa papperstidningar som jag annars bara läser i digitalt format. Till vänster om mig, på ca två meters avståndkom en man i 50-årsåldern. Han kånkade på en resväska som en gång för kanske 30 år sedan var på modet. Lite onödigt färggrann. En sådan där som man kan packa en kostym eller rock. Med galge för att snabbt och lätt hänga upp i hotellgarderoben. Men denne tämligen slitne man bor knappast på hotell. Han hade också ett par välfyllda kassar. Han tog av sig en varm illröd kofta som han la i en av kassarna. Det hade blivit för varmt med koftan på i läsesalen.

Utan att jag först reagerade placerade han flera saker på sitt caféstora bord, ca 70 x 70 cm. Aftonbladet in plano oöppnat, lussebulle, någon sorts smörgås, en bit sockerkaka och en mandarin. Rak rad, räta vinklar. Dessutom en liten tetrabrik 200 ml med saft. Sugrör fastklisrad på utsidan. Allt lades upp på bordsskivan med perfekt inbördes ordning. Han rörde sedan inget av rekvisitan, inte heller tidningen. Han satte på sig hörslinga för att använda sin mobiltelefon. När jag avlägsnade mig efter någon timme hade han fortfarande inte rört rekvisitan utan satt förtfarande lätt hukad, orörlig över det caféstora bordet, erkannerligen djupt försjunken i vad hörslingan matade honom med.

Jag kan spegla mig i uteliggaren. Det är förklaringen till mitt intresse. Uteliggaren blottlägger förhållanden till hur det är att var människa. Var och en kan försöka jämföra med sig själv och sitt liv. I så motto vill jag betrakta alla människor jag möter som uteliggare, tillgängliga för iakttagelser i livets läsesal.

Medborgarpanelen, Göteborgs universitet gör återkommande enkäter om attityder till politik och samhälle, senast december 2021. En av frågorna var vilka tre samhällsproblem som svarspersonen till enkäten sätter främst. Jag svarade:

1. Gängkriminalitet
2. Energikris
3. Ukraina, risk för invasion

Konflikten med Ryssland och Putin upplevs genom media, främst svenska media. Ukraina får ofta stå som samlingsbenämning för västvärldens och Rysslands motsättningar. I själva verket är det ett större komplex av motsättningar. I Sverige finns tillgång till militär expertis i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. På deras sajt finns en artikel av Stefan Forss av den 29 november i år som försöker svara på frågan om Ryssland förbereder en invasion i Ukraina. Denna och andra artiklar är fulla av intelligenta resonemang. Mycket intressant läsning.

Något som inte diskuteras uttryckligen är Putins och Rysslands bevekelsegrunder. Genom att öka kunskapen om bevekelsegrunder kan konfliktrisk och krigsrisk hanteras bättre av västerlandets parter, EU, NATO och Sverige. En titt på kartan där NATO:s gräns förskjutits från gränserna under Kalla kriget till dagens gräns som går ända fram till ryskt territorium bör kunna övertyga vem som helst att Ryssland och Putin kan känna sig trängda. I västerlandet behöver vi inte påta oss bördan av att känna sorg för Rysslands tillbakagång i territoriellt avseende, men det är ett misstag som kan leda till krig om inte militärstrategerna förstår hur viktigt det är att analysera Rysslands och Putins bevekelsegrunder för hot och förtäckta hot.

34.500 personer, poliser och civilanställda i flera myndigheter sägs vara engagerade i en kampanj mot den organiserade brottsligheten, enligt ett uttalande i SR1 måndagen den 13 december 2021 av en högt uppsatt polischef. Det framgick inte, men det torde ha samband med ett pressmeddelande under oktober.

Sverige har ett rykte om sig att producera gedigna utredningar och planer inom statsförvaltning men med klena praktiska resultat. Upp- och nedvända förhållanden.

SVT Agenda hade en utfrågning söndagen den 12 december om gängkriminalitet. Del 1 – Del 2

Även här gavs intrycket att Sverige har den perfekta planeringen. Men var finns realismen och trovärdigheten? Tittarna får inte den närkontakt med kriminaliteten som de får i andra TV-kanaler som gör live-reportage. De stora planerna kan bli alltför abstrakta för folk i gemen. Dessutom är mediavalet av stor betydelse. Samhället med polisen i främsta ledet måste tala till en mycket bredare publik än vad SVT:s båda kanaler kan klara.

En chans som inte togs tillvara var att sätta fokus på organiserad kriminalitet i Stockholm i jämförelse med Malmö och Göteborg där goda resultat i kampen mot den organiserade brottsligheten sägs ha uppnåtts. Själva justitieministern uppgav att två tredjedelar av brottsligheten i Malmö har utraderats. Varför togs inte det till utgångspunkt?

Ett trovärdighetsproblem uppstod i Agenda när Camilla Kvartoft frågade M och V om inte festknarkandet skulle klämmas åt. För detta fanns inte något intresse hos politikerna. Kan det vara så illa att politikerna inte vill stöta bort en del av sitt väljarunderlag? Kampen mot organiserad brottslighet kan innehålla motsägelser som gör det hela ännu svårare.

Jacob Wallenberg intervjuades i programmet 30 minuter den 1 december. Det handlade om Wallenbergs syn på stora politiska frågor, där Kina var i fokus. Det viktigaste och mest förutsägbara uttalandet var det nödvändiga införandet av 4:e generationens kärnkraft för att lösa energifrågan på medellång sikt. Nu är det uttalat inför svenska folket.

Vad är då viktigast för gräsrötterna att reflektera över? Naturligtvis sakfrågorna i första hand, men även över varför avgörande uttalanden av makthavare sker återkommande i statsmedia som fungerar som propagandacentral för statsmakten och politiken.

ABC News rapporterar om Kinas exportstopp av gödselmedel. Ett skalv har känts genom hela mediavärlden. Det talas om en fördubbling av priserna på gödselmedel från andra exportländer än Kina. Hur mycket det kommer att bidra till ökade priser på livsmedel är ännu för tidigt att säga. Även transportkostnader har ökat kraftigt, men lägre oljepris kommer att dämpa prisökningen.

Effekten av ökade produktionskostnader och därmed ökade konsumentpriser kommer att synas i återverkningar på sammansättningen av konsumentens val. Om köttpriserna ökar kommer växtbaserade livsmedel ta en större del i hushållsbudgeten. Även om också växtbaserat ökar i pris. Om det blir chockhöjningar på kött så kommer effekterna att märkas tydligt för vem som helst. Vanligtvis har konsumenterna dålig koll när det rör sig om måttliga prishöjningar. Nu kan effekterna bli så stora att massan av konsumenter kan reagera. Det är inte sannolikt att handeln sänker sina marginaler. Växtbaserade livsmedel kommer att få ett lyft, inte minst de köttliknande produkter som ersätter kött.

”Alla är jämlika, men vissa är mer jämlika än andra”

Så förklarar grisarna i George Orwells roman Djurfarmen varför vissa, nämligen de själva, skall ha privilegier trots att man tidigare sagt att alla skall vara jämlika. Boken handlar om djuren på en bondgård som avsätter bonden och tar makten själva. Göran Persson uttalade sig i TV i samband med regeringsförhandlingar 2021 om Magdalena Andersson som hade gjort djupt intryck enligt hans utsago. Magdalena ”lät socialdemokratisk”, enligt Persson, numera godsägare i Södermanland. Att kunna låta socialdemokratisk var på något sätt det högsta tillståndet. Eller varför inte det högsta ståndet i socialdemokratins korrupta värld. Persson såg mäkta belåten ut när uttrycket ”att låta socialdemokratisk” kom över hans läppar. Han visade inga tecken på att reflektera över att på detta sätt införa en ny mänsklig kvalitet för arbetarrörelsens toppar. Inte heller föll det honom in att betona handling och konsekvens framför tanke.

Perssons grötmyndighet kom också fram när han leende poserade framför kameran med ett av kongressombuden i Göteborg, en äldre dam som ville skaffa sig ett minne från händelsen att få stå tätt tryckt vid hans sida. Efter klicket med kameran klappdunkade Persson henne i axeln med ett överlägset hånflin. Ingen tvekan om vem av de två som var mer jämlik än andra.

PS
Uttrycket ”klappdunka” är vårt sätt att ta upp kampen om språkets nyanser. Det är att klappa med en samtidig rörelse som stöter bort en undersåte som tror sig vara jämlik.

Ingen ordning alls i uttalet av den första stavelsen. Dessutom kan den andra stavelsen uttalas på mer än ett sätt.

Uttalet på lågskotska är så här: kort a och andra stavelsen svald på ett oförklarligt sätt.

Uttalet i nyhetsprogram är ofta med långt a.

Håll med om att lågskotska uttalet är mysigast! Hoppas att det lågskotska uttalet breder ut sig när de 4.000 delegaterna och Greta Thunberg åkt hem från klimatkonferensen COP26.