Kategori: Övrigt

Krig startar sällan under jul och nyår. Ofta är januari starten på huvudoffensiver i redan pågående konflikter. Här några exempel på krig. I stora delar av världen finns krigsrisk. 

Krigsstarter (urval av större krig efter 1900)

Månad	Exempel på krig	Startdatum
Januari	Gulfkriget – huvudoffensiv	17 januari, 1991
	(Mycket få egentliga krigsstarter)
Februari	Ryska invasionen av Ukraina	24 februari, 2022
	Rysk annektering/krig i Ukraina	februari, 2014
Mars	Irakkriget	20 mars, 2003

Att lära sig av historien forts. med hjälp av AI

Frågan: Hur många krig pågår i världen?

Det exakta antalet krig och väpnade konflikter som pågår världen runt just nu (2025/2026) beror på hur man definierar ”krig” (t.ex. stora internationella krig vs. mindre inbördeskrig, gerillakrig, rebellgrupper, eller väpnade konflikter i lagens mening). Här är en sammanfattning av de bästa aktuella uppgifterna:

Hur många konflikter pågår globalt?

📌 Cirka 60–61 större väpnade konflikter
Enligt Uppsala Conflict Data Program (UCDP), ett av världens mest etablerade dataprogram för organiserat våld, fanns det omkring 61 aktiva väpnade konflikter i världen under 2024, vilket är det högsta antalet sedan mätningarna började efter andra världskriget. Dessa konflikter involverar minst 25 stridsrelaterade dödsfall per år, och elva av dem nådde nivån “krig” (minst 1 000 stridsrelaterade dödsfall per år). Uppsala universitet

📌 Konflikter kan vara fler beroende på definitionen
Om man inkluderar lägre intensitet, icke-statliga konflikter, uppror, terrorgruppsstrider och andra former av organiserat våld, uppskattar vissa analyser att det finns över 110 aktiva konflikter globalt. X (formerly Twitter)

📊 Vad räknas som ”krig”?

Begreppet krig kan betyda olika saker:

Högintensiva krig: Konflikter med minst 1 000 döda per år.

Statliga väpnade konflikter: Strid mellan stater eller mellan stat och organiserad icke-statlig grupp.

Icke-statliga konflikter: Rebellgrupper, separatister, terrorgrupper, och andra väpnade grupper i kamp mot staten eller varandra.

Exempel på stora pågående konflikter

Några av de mest uppmärksammade och blodiga konflikterna just nu inkluderar (men är inte begränsade till):

• Kriget i Ukraina
• Konflikten i Gaza/Israel-Palestina
• Sudan (inbördeskrig och humanitär katastrof)
• Myanmar (flertal etniska konflikter)
• Jemen
• Afghanistan
  …och flera konflikter i Afrika, Mellanöstern och andra regioner. 

Hur dum får man vara på Aftonbladet? Det Aftonbladet kallar miss kan inte ha varit annat än en klyftig twist på ljuständningen. Om det var Siwans påhitt eller någon annans kan vi låta vara osagt. Men kul var det. Nu står det 1–1 mellan Lill och Siwan. Kjolen på Lill Lindfors föll av vid inledningen av schlagerfestivalen för många år sedan när hon var programledare. Nu står det 1–1 mellan Lill och Siwan. 

…ifråga om integration? Varför görs inte jämförelser i större utsträckning med andra länder? Danmark har ofta använts som jämförelse viket verkar ha stärkt invandringskritiska i sin övertygelse om stränghet i bemötandet. Integration blir ofta en teoretisk diskussion som förvirrar. Jämförelser mellan länder skapar ett intryck av saklighet och följsamhet till tidens förändringar. Nackdelen kan vara förenklingar som ger skenbar vederhäftighet. Svårigheterna att skapa samhörighet, lojalitet och andra värden torde vara likartade mellan olika länder. Men kan även det vara en falsk föreställning. I Muren som inte föll (2025) av Dirk Oschmann beskrivs integration mellan östra och västra Tyskland. Fanns det en utbredd uppfattning att det skulle kunna ske utan svåra konvulsioner? Vad kan vi lära oss för användning i Sverige och Norden? Är jämförelser till hjälp att förstå? Kan det attrahera fler att analysera och diskutera? Att förlägga analysen till en annan miljö kan både underlätta och hämma. Ett sätt att skapa relevans är att bjuda in deltagare från jämförelselandet, vare sig det är Tyskland, Danmark eller något annat land bland alla de nationer som finns världen runt. Men för att uppnå något, så ställs en lång rad krav beroende på ambitionsnivå och användning. Jag är inte främmande för vitt skilda universa, allt från blommig naivism till stålblank kvantteori. 

Om denna ansats bara kan förflytta tanken ett tuppfjät så är det en välgärning i ett allt hårdare debattklimat om integration.

Swebbtv har dragit fram en generalhypotes med korruption som förklaring till stillaståendet i den fredsprocess som världen tror att statschefer varit inbegripna i. Här på denna blogg har vi nyligen ifrågasatt intresset med fråga 1: Vem vill ha fred? Swebbtv har framfört en möjlig förklaring. Korruption. Vart tar mijarderna vägen som avsatts och överförts till Ukraina? Till Zelensky? Till andra i toppen för Ukraina? Har en del, kanske 30 procent gått vidare till toppar i EU, till statschefer i vissa länder? Har medlemmar i USA:s kongress tagit emot pengar? Har Danmarks politiska ledning påverkats, som förklaring till utpekandet av USA som hotfullt? Fredsprocessen är i gungning och kan ifrågasättas.

När får vi ett feminiserat namn på festernas fest – Nobelfesten? På många punkter i programmet har kvinnor satts in för att förbättra könsfördelningen. Rektorn för Stockholms universitet fick hålla välkomsttalet i Konserthuset. Med den äran! På de främre raderna med anhöriga och honoratiores strålade Sveriges finansminister och vice statsminister iförda kreationer som övertrumfade allt i lokalen, med håruppsättningar och svällande tygarrangemang som var allt annat än smakfulla, bara pinsamt. I mingel på scenen som följde prisutdelningsceremonin kunde rektor för Handelshögskolan kamma hem genuspoäng genom att anförtro en ung kvinnlig och snabbtänkt professor i ekonomi att förklara begreppet ”kreativ förstöring”. Då fick vi veta att det minsann inte liksom finns en naturlag som bestämmer uppkomst och nedläggning av teknisk utveckling. Sveriges TV har i år ökad andelen ytterligare med kvinnliga medarbetare för intervjuer med pristagare och anhöriga. Men som grädde på moset fick vi kockar och kökstrupper, som har en könsfördelning som står sig. Det hade kanske setts som en provokation i en konservativ bransch att åter välja en kvinnlig chefskock 2025 som var fallet 2024. Här får kommentaren sluta när Pernilla Månsson Colt gått igång med en lång och detaljerad utläggning om diadem och kronjuveler. Vart tog Nobel-banketten vägen? Men som vanligt gäller att det är efterfesterna som är roligast. Kommer Handels att toppa även i år, eller har Handels rektor fått kalla fötter efter styrning från genusfantomer?

Varje år utses ”vardagshjältar” i länet. Tolv personer har blivit utvalda. I nomineringarna 2025 väljer man att särskilt lyfta insatser för minoriteter, enligt tidningen Mellanbygden. Är denna aktivitet något som har fog för sig? Och varför välja ”minoriteter”? Finns en lista på minoriteter? Hur inhämtas förslag? Gammal unken godhet från överheten. Länsstyrelsen och landshövdingen borde använda dagarna bättre för att utveckla länet.

I lördags intervjuades SVT:chefen. En av frågorna gällde makens medverkan i en arbetsresa (med noll arbete) med SVT/Garplind till Medelhavet. Inte ett uns av självkritik kunde spåras. På söndagen intervjuades hon i SVT:s Agenda med vissa upprepningar, som frågan om SD:s inbjudan till Kulturutskottet som hon avvisat. Skälet var att Public service inte ska kallas till något som kan framstå som politiska förhör. 

Det är inte svårt att dela SVT:chefens principiella hållning om det inte vore för att all kritik avvisades med samma fermitet och maktattityd. Det måste betraktas som tondövhet av värsta slag. Svenska språket ger möjlighet att nyansera. Det hade t.ex varit möjligt att medge goda iakttagelser från publiken som förtjänar respekt. Men kanske utan att dessa iakttagelser skulle medföra korrigeringar.

Temat för årets mottagare av Ekonomipriset har benämnts kreativ förstöring, vilket är ett lysande ordval. Vad som inte märkts i sammanhanget är användningen av teknologi som förstörts. Som konsument ligger det nära till hands att tänka på fasthållandet eller återupptagandet av gammal teknologi. Analogt ljud är ett sådant exempels. Vinylskivor har fått en renässans då användarna upplever mervärden av många slag. Den marknaden har fått nytt liv och tillväxt. 

Skrivkonsten kan bli ytterligare ett påtagligt exempel. Handskrivna pappersbrev har fått ny betydelse för både avsändare och mottagare. Hur kommer det att bli med mediakonsumtion av böcker? Boken är ett mycket seglivat fenomen. Inom transporter har cykeln gjort ett segertåg i världen – samtidigt som flygande bilar utvecklas av Elon Musks ingenjörer.

Exemplen är många. Det kan tänkas att kreativ förstöring i hög grad bidrar till överlevnad för gammal teknologi där användarna ser fördelar av materiellt eller emotionellt slag.

Högskolan i Jönköping har utsett militärexperten Joakim Paasikivi till hedersdoktor. Han har hela tiden trott på Ukrainas möjligheter. Han har vidare bedömt att kriget kan bli mycket långvarigt.

Det ser ut som styret i Jönköping kan ha felbedömt Ukrainas möjligheter. Landet tycks gå mot ett förödmjukande och bittert nederlag i kriget med stora förluster av folk och tillgångar. Omfattande korruption har upptäckts där massflykt av korrupta personer börjat. Stölderna beräknas i dagsläget till 30 procent av utländsk hjälp. Hisnande belopp har förts ut i sedlar, uppges det från välunderrättade källor. Vad hedersmannen Paasikivi beträffar kan han komma att stå som symbol för alla som blivit blåsta.

Inte Ryssland, ej heller Kina. De två har outsinliga resurser i jämförelse med EU och USA. Den överlägsna resursen är stridande soldater, boots on the ground. Med tillägget: destined to give their lives. EU och USA har inte i närheten lika stora antal med stridsdugliga soldater. Som så många kunniga personer framhållit i en lång serie rapporter, kan Ryssland fortsätta rekrytering för att ersätta döda egna soldater. Det är ett aritmetiskt förhållande som har giltighet som en naturlag. Ändå fortsätter EU och USA att spela ett förhandlingsspel som är dödsdömt sedan länge. Det finns anledning att tro att både EU och USA redan förstår. Varför fortsätter man då? Den cyniska förklaringen är att kriget behövs för att upprätthålla ekonomin i de stora länderna. De som får betala med sina liv är anonyma folklager i Ryssland och Ukraina, ävensom anonyma folklager som offrar sina kroppar genom omänskliga arbetsförhållanden i en lång rad länder som producerar för en världsekonomi med krigförande länder. 

Om man ser det hela så, då blir det bisarrt att höra ledande personer lägga ut texten om ett kommande vapenstillestånd eller ”fred”.