Kategori: Övrigt

På libris.se finns ett 80-tal verk av och om Lars Vilks. Ett av dessa handlar om personskyddet som SVT play har lagt ut men som verkar vara borttaget av okänd anledning vid okänd tidpunkt.

• Lars Vilks om personskyddet: “Liknar en Åsa-Nisse-föreställning” [Elektronisk resurs], 2020. Länk.

Hedra Lars Vilks minne genom att begära klippet från SVT eller fjärrlån genom ditt bibliotek. Lars Vilks och två poliser omkom i frontalkrock på bilfärd den 3 oktober 2021 på väg E4 utanför Markaryd. Hedra minnet av två poliser som hade kommendering som livvakter att skydda Lars Vilks liv.

Stoppa förstörelsen på Djurgården är en appell som många stockholmare, natur- och kulturvänner kan omfatta. Men stoppa vad? Demonstrera mot vad? Listan är lång på Räddadjurgården.

Har initiativtagarna Björn Tarras-Wahlberg med flera beaktat att en del tycker si och andra så? Framgången i kampen om Nobelbygget kan leda till nya framgångar. Det blir mer komplext i kampen mot sex nya projekt i spelmatrisen för Djurgården.

• Liljevalchs konsthalls nybygge i betong
• Gröna Lunds åkmaskiner upp till 45 meter höga
• Björn Ulvaeus nybyggnader på Hasselbacken
• Ny högre byggnad som ska ersätta Ugglevikens vattentorn
• Ny hög hotellbyggnad vid Villa Källhagen
• Djurgården, ett nytt Disneyland

Är tanken att stoppa alla dessa projekt? LIljevalchs nybygge är klart, de andra projekten är mer eller mindre långt komna. Hur ser användarna på de olika projekten? Närboende, östermalmsbor, stockholmare, turister, unga och gamla har olika värderingar. Det betyder troligen att det inte kommer att vara möjligt för motståndet att ta ett samlat grepp. Det är beklagligt eftersom vad frågan ytterst gäller är bevarandet av ett av Stockholms finaste och mest värdefulla områden. Men så ser inte spelmatrisen ut! Förstörelsen av Djurgården sker nu med attack medelst en jättelik klusterbomb med tusentals kulor mot Djurgårdens vänner och många av oss som delar deras ideal. Kan ens hela gudavärlden hjälpa oss att stoppa förstörelsen?

Behovet av arbetskraft i norr, t.ex i Skellefteå kommun har ökat och kommer fortsätta att öka. Det verkar som att arbetskraft är flaskhalsen, att döma av intervju med arbetsmarknadsministern i Lördagsintervjun SR1, lördagen 2021-09-25. Bostäder är också en flaskhals. Idag kan det kosta 40.000 kr per månad att hyra en villa i Skellefteå. Lägenheter i andra hand är väl närmast omöjliga med gällande restriktioner. Uppmärksamheten i media handlar till stor del om hur svårt det är att rekrytera till Norrland. Hur påverkar svårigheterna de arbetssökande, bl.a de långtidsarbetslösa?

Behovet handlar om tusentals personer. Det som Eva Nordmark säger i intervjun verkar så främmande, inte övertygande på något sätt. Här behövs istället en ledare med samma talanger som Moses som ledde israeliterna i en ökenvandring under 40 år för att nå det förlovade landet. Helst bör det vara en propagandamakare, en korsning mellan Moses och Lennart Hyland. Börja där!

I ett fredagssamtal samtalar Magnus Stenlund med Gunnar Sandelin om demografi. Källa. Ordet betyder beskrivning av folket. I praktiken har demografi sin egen logik. Gunnar Sandelin redogör för sin yrkesbakgrund som socionom, journalist och författare sedan 70-talet. Magnus Senlund redogör för sina förberedelser inför samtalet om demografi. Samtalet rör förhållanden inom Sverige, bland annat med hjälp av statistik över andelen utländsk bakgrund i kommunerna.

Män 15–44 år med en eller två av föräldrarna med utländsk bakgrund, sorterad efter folkmängd 2020. Här visas att andelen i Stockholm är 45,9 %, andelen i Göteborg är 47,5 %, andelen i Malmö är 57,7 %. Andelen innehåller även män med nordiskt ursprung, som utgör 40 % av alla utrikes födda män. Som jämförelse kan nämnas att siffran för EU är 8,2 % för män och kvinnor födda utanför EU. Källa.

Det är lätt att gå vilse med statistik. Dock bör framhållas att Swebbtv pressar statistiken för att kunna visa på stor utländsk inflyttning till Sverige. I nästa led används det för att förklara den höga kriminaliteten. Viktigt är att se på förändringar, inte bara på ett enskilt år. Då framkommer en ökande trend för sambandet mellan inflyttning till Sverige och grov kriminalitet.

Swebbtv:s röst är mycket viktig i den allmänna debatten där deltagare bör vänja sig med att se kritiskt på alla undersökningar och rapporteringar. Då kan demografisk analys bli ett viktigt instrument i debatten.

Som ett återskall av George Orwells berömda bok betitlad 1984, bedrivs aktiviteten Demokratistugan.

Här ges en uppvisning av Den Goda Makten som säger sig vilja fira demokratin 100 år.

På kommunernas hemsidor finns nu aktiviteter och info utöver kommunens ordinarie information. Här har valts att titta på robertsfors.se På denna webbsida finns sådant som de styrande funnit lämpligt. Någon enkät har aldrig redovisats om vad kommunmedborgare anser sig behöva eller önskar. Önskemål från kommunmedborgare tycks ha avvisats så länge som webbsidan existerat. Vi har exempelvis vid två tillfällen begärt att löner och andra villkor till kommunens toppskikt ska redovisas. Vi har inte ens fått svar på våra förslag.

Med ”demokratistugan” har en tsunami av information släppts loss, men inte sådant som kan vara kontroversiellt. Ett spel för gallerierna. Någon måtta får det vara på demokrati, känns det som.

Planering och debatt har pågått i så många år att de flesta har hunnit byta åsikt både en och två gånger. Lokalmedia har bevakat och kommentarer har getts av debattsugna kloka gubbar, ty det är mest gubbar som tycker till. Det medför också att tjuvnyp utdelas, men också karaktärsmord. Edward Riedl (M) och hans parti har fått utstå kritik för att ha bytt åsikt sedan förra valet 2018. Av försiktighetsskäl väljer Norran, Skellefteå att återge artikel i VK, Umeå den 28 juli 2021.

Riedl: ”Det här är ännu en bluff”. Riksdagsledamoten Edward Riedl (M) kallar regeringens löfte för en bluff. ”Ett stort svek mot Norrland”, säger han till VK.

Tre exempel på kommentarer till artikeln:

Pulsen i Åkersberga Rallaren Köpcentrum annonserar styckat nötkött i alla former till priser från 89:95 kr per kg till 999 kr per kg. Entrecôte ”superklipp” kostar 499 kr per kg. Med samma bild visas Entrecôte ”superklipp” 999 kr per kg. Den skarpsynte kan nämligen se på bilden i annonsen att marmoreringen (fettränderna) är exakt samma på den billiga och den dyra.

Man undrar hur butiken och kunden kan skilja mellan de två varianterna. Klokt nog reserverar sig butiken för tryckfel! Kanske läge att återkalla priserna i annonsen? Det kan ju butiken göra med en skylt i butiken.

Att återkalla en lasagne som innehåller något icke önskvärt eller rentav farligt kan vara ett sätt att marknadsföra ett företag. Syftet kan vara att skapa uppmärksamhet, att skapa förtroende hos kunderna. En marknadsföringsåtgärd till låga kostnader. Aftonbladet har haft ett par tusen notiser och artiklar om olika fall de senaste åren om livsmedelsprodukter. Liknande fall har funnits och finns för andra produktkategorier, bilar, säkerhetsutrustning, kemtekniska produkter etc.

Frågan är, har detta fenomen ökat i frekvens de senaste åren, decennierna? De riktigt stora fallen i samtiden förekom inom bilindustrin. Sentida fall har gällt bilens bromsar. Audi tillverkade bilar med tillverkningssår 2012 som hade bromsfel. Det gällde 70.000 bilar som återkallades. Volvo Cars tvingades 2020 återkalla
750.000 bilar med fel på autobromssystemet.

Det är praktiskt taget uteslutet att det fanns någon avsikt från bilfabrikanternas sida att göra en stor satsning med delmålet att åtgärda ett fel. Men sättet att tillkännage felen och åtgärda felen på ett bra sätt har säkerligen haft stor betydelse. Då handlar det om trafiksäkerhet med liv och hälsa som yttersta utmaning.

Oavsett vilket produktområde man granskar, finns det gemensamma frågeställningar. Frågeställningar på samhällelig systemnivå. Har produktion och konsumtion drivits upp till en förändringstakt som gör systemfel synliga och oundvikliga? Är det överhuvudtaget möjligt för en bilfabrikant att utveckla, testa och producera med försumbara risker? Det tycks inte så. Samma frågor kan ställas oberoende av produktområde. En normförskjutning har skett. De negativa konsekvenserna av en för tidig lansering av en ny produkt kan understiga fördelarna med att komma ut tidigare. Man kan inte förutsätta att processerna drivs medvetet i det producerande företaget i alla delar. Det postmoderna konsumtionssamhället har belastats av systemstress som leder till konsekvenser med högre och annorlunda riskfaktorer.

Den futuristiska bilen med bromsfel, den veganska gourmetlasagnen med glassplitter. Detta kan följas av 1. Återkalla 2. Göra rätt.

Med sökordet ”återkalla” på Aftonbladets sajt blir utfallet 3.260 artiklar publicerade i AF om en lång rad produkter, där livsmedel och bilar tycks dominera. Men det finns många, många andra produktslag som leksaker och andra produkter för barn som återkallats. Där igår även artiklar som handlar om andra fall, t.ex återkallning av administrativa åtgärder som inte har med ovan nämna produktkategorier att göra.

Livsmedelverket har utarbetat information till livsmedelsföretagare om spårbarhet som skapar systematik och prövning av relevans för en åtgärd.

Frågan är, överutnyttjar livsmedelsföretagen möjligheten att återkalla? Att återkalla torde normalt stärka företagets anseende hos kunderna, både i distributionsledet och konsumentledet. För distributionsledet kan det innebära ökade kostnader för hantering. Återkalling skapar uppmärksamhet och stärkt anseende. Negativa effekter, t.ex irritation kan också uppkomma.

De stora fallen har följts upp med omfattande undersökningar i företag, t.ex bilindustrin som har resurser, där resultaten kan vara svårtillgängliga eller helt otillgängliga. Även om inte fenomenet kan kvantifieras är det rimligt anta att återkallning kan ge företagsekonomisk vinst. Då skapas en lockelse att överutnyttja möjligheten att återkalla. Fenomenet gäller både konsumtionsvaror och kapitalvaror.