Kategori: Övrigt

34.500 personer, poliser och civilanställda i flera myndigheter sägs vara engagerade i en kampanj mot den organiserade brottsligheten, enligt ett uttalande i SR1 måndagen den 13 december 2021 av en högt uppsatt polischef. Det framgick inte, men det torde ha samband med ett pressmeddelande under oktober.

Sverige har ett rykte om sig att producera gedigna utredningar och planer inom statsförvaltning men med klena praktiska resultat. Upp- och nedvända förhållanden.

SVT Agenda hade en utfrågning söndagen den 12 december om gängkriminalitet. Del 1 – Del 2

Även här gavs intrycket att Sverige har den perfekta planeringen. Men var finns realismen och trovärdigheten? Tittarna får inte den närkontakt med kriminaliteten som de får i andra TV-kanaler som gör live-reportage. De stora planerna kan bli alltför abstrakta för folk i gemen. Dessutom är mediavalet av stor betydelse. Samhället med polisen i främsta ledet måste tala till en mycket bredare publik än vad SVT:s båda kanaler kan klara.

En chans som inte togs tillvara var att sätta fokus på organiserad kriminalitet i Stockholm i jämförelse med Malmö och Göteborg där goda resultat i kampen mot den organiserade brottsligheten sägs ha uppnåtts. Själva justitieministern uppgav att två tredjedelar av brottsligheten i Malmö har utraderats. Varför togs inte det till utgångspunkt?

Ett trovärdighetsproblem uppstod i Agenda när Camilla Kvartoft frågade M och V om inte festknarkandet skulle klämmas åt. För detta fanns inte något intresse hos politikerna. Kan det vara så illa att politikerna inte vill stöta bort en del av sitt väljarunderlag? Kampen mot organiserad brottslighet kan innehålla motsägelser som gör det hela ännu svårare.

Jacob Wallenberg intervjuades i programmet 30 minuter den 1 december. Det handlade om Wallenbergs syn på stora politiska frågor, där Kina var i fokus. Det viktigaste och mest förutsägbara uttalandet var det nödvändiga införandet av 4:e generationens kärnkraft för att lösa energifrågan på medellång sikt. Nu är det uttalat inför svenska folket.

Vad är då viktigast för gräsrötterna att reflektera över? Naturligtvis sakfrågorna i första hand, men även över varför avgörande uttalanden av makthavare sker återkommande i statsmedia som fungerar som propagandacentral för statsmakten och politiken.

ABC News rapporterar om Kinas exportstopp av gödselmedel. Ett skalv har känts genom hela mediavärlden. Det talas om en fördubbling av priserna på gödselmedel från andra exportländer än Kina. Hur mycket det kommer att bidra till ökade priser på livsmedel är ännu för tidigt att säga. Även transportkostnader har ökat kraftigt, men lägre oljepris kommer att dämpa prisökningen.

Effekten av ökade produktionskostnader och därmed ökade konsumentpriser kommer att synas i återverkningar på sammansättningen av konsumentens val. Om köttpriserna ökar kommer växtbaserade livsmedel ta en större del i hushållsbudgeten. Även om också växtbaserat ökar i pris. Om det blir chockhöjningar på kött så kommer effekterna att märkas tydligt för vem som helst. Vanligtvis har konsumenterna dålig koll när det rör sig om måttliga prishöjningar. Nu kan effekterna bli så stora att massan av konsumenter kan reagera. Det är inte sannolikt att handeln sänker sina marginaler. Växtbaserade livsmedel kommer att få ett lyft, inte minst de köttliknande produkter som ersätter kött.

”Alla är jämlika, men vissa är mer jämlika än andra”

Så förklarar grisarna i George Orwells roman Djurfarmen varför vissa, nämligen de själva, skall ha privilegier trots att man tidigare sagt att alla skall vara jämlika. Boken handlar om djuren på en bondgård som avsätter bonden och tar makten själva. Göran Persson uttalade sig i TV i samband med regeringsförhandlingar 2021 om Magdalena Andersson som hade gjort djupt intryck enligt hans utsago. Magdalena ”lät socialdemokratisk”, enligt Persson, numera godsägare i Södermanland. Att kunna låta socialdemokratisk var på något sätt det högsta tillståndet. Eller varför inte det högsta ståndet i socialdemokratins korrupta värld. Persson såg mäkta belåten ut när uttrycket ”att låta socialdemokratisk” kom över hans läppar. Han visade inga tecken på att reflektera över att på detta sätt införa en ny mänsklig kvalitet för arbetarrörelsens toppar. Inte heller föll det honom in att betona handling och konsekvens framför tanke.

Perssons grötmyndighet kom också fram när han leende poserade framför kameran med ett av kongressombuden i Göteborg, en äldre dam som ville skaffa sig ett minne från händelsen att få stå tätt tryckt vid hans sida. Efter klicket med kameran klappdunkade Persson henne i axeln med ett överlägset hånflin. Ingen tvekan om vem av de två som var mer jämlik än andra.

PS
Uttrycket ”klappdunka” är vårt sätt att ta upp kampen om språkets nyanser. Det är att klappa med en samtidig rörelse som stöter bort en undersåte som tror sig vara jämlik.

Ingen ordning alls i uttalet av den första stavelsen. Dessutom kan den andra stavelsen uttalas på mer än ett sätt.

Uttalet på lågskotska är så här: kort a och andra stavelsen svald på ett oförklarligt sätt.

Uttalet i nyhetsprogram är ofta med långt a.

Håll med om att lågskotska uttalet är mysigast! Hoppas att det lågskotska uttalet breder ut sig när de 4.000 delegaterna och Greta Thunberg åkt hem från klimatkonferensen COP26.

Svenska Dagbladet har låtit en juridikprofessor uttala sig om två riksbankchefers aktieinnehav. Han anser att innehavet visar på jäv eftersom det innehåller aktier i företag som fått stimulanser som cheferna varit med att besluta om genom stöd under coronakrisen.

Vi kan alla hålla med om att det är klara fall av jäv. Vid närmare betraktande rör det sig om ganska små aktieinnehav på 195.000 kr respektive 82.000 kr. Men rätt ska vara rätt. Vad som är värre är att en så viktig institution som Riksbanken visar sig ha chefer som verkar ha småspararintellekt. Riksbankchefer ska tänka och handla i stort. De tycks dessutom inte veta vad förtroendekapital är och hur det bedöms.

Efter att nyligen blivit ägare till en bättre begagnad mobiltelefon iPhone 7 läser jag med fasa om Zuckerbergs utspel med ”metaverse”, det andra universum. Är det inte lika bra att hela jordens befolkning får en antenn i röven för att alltid vara online inför och i den nya utvecklingen? Det går inte att förneka att ”metaverse” är framsynt när det gäller övergång från materiell konsumtion till symbolisk konsumtion. Unga personer upplever redan det symboliska livet som mer verkligt än livet självt. Ja, vilket liv då?

När Facebook lanserades fanns det ändå ett visst motstånd, bl.a från lilla mig. Det kändes förhoppningsfullt. Nu står vi inför en ny offensiv mot privatlivets helgd. Kolla på internet om du har glömt vad det betyder… I offensiven finns en oerhörd makt med kapital och människor. Det sägs att Zuckerberg ska rekrytera tio tusen ingenjörer för satsningen i Europa. Till att börja med, kommer de att få ett chip i örat eller antenn i röven? Det ligger också en fara i att motsättningar byggs upp mellan den första vågen av medarbetare och radikala motståndare. Frankrike ligger i farans riktning, kanske också USA?

De yngsta som älskar spel i alla former är helt oskyddade. De kommer att hoppa på det nya och kräva sina vårdnadshavare på pengar till ”metaverse” som kommer att uppträda i många skepnader. Det kanske inte ens är möjligt för konsumenterna att se vem som står bakom en viss produkt. De lite äldre och medelålders kommer att ställas inför val av ett växande utbud. De kanske lockas av inslag med kryptovalutor i hopp om att blir rika på att ta emot vågen av ”metaverse”. En okänd andel kommer att vägra eller försöka vägra. Risken finns ju att bli övertalad, söndertjatad av andra.

Det är inte första gången ett paradigmskifte kan klyva befolkningen. Industrialismen var det största som förändrade världen för 200 år sedan och framåt. Läs om bl.a Ludditerna, här med metatolkning.

Men inget behöver bli som förr. Min telefon är hursomhelst alldeles för omodern i ett kulturkrig mot Big Tech.

Regering och försvarsmakt har visat växande intresse och förmåga att stärka försvaret. Allianser har ingåtts med många parter som beskrivs i dagens SvD. Att på allvar arbeta med strategifrågor kan bli ytterst krävande med så många aktörer och konstellationer. För mycket att klara av i oförberedda ostrukturerade samtal mellan försvarsvänliga medborgare.

En avgörande dimension är vad Sverige har som u.s.p. – ni vet unique selling points. Låter alldeles för småtrevligt i sammanhanget, men ganska användbart ändå. Sverige har en ställning som industrination med områden som skapat respekt i världen. I många fall har kanske konkurrenter kommit ikapp eller förbi, med det får inte hindra försöken att identifiera ”usp-ar”. Inom IT har Sverige mycket att komma med som är centralt inom försvaret. Inom hälsa och sjukvård finns styrkor trots nästan daglig kritik. Om AI ses som ett avgränsningsbart område kommer sanningens minut allt närmare. Hur mycket försvar kan bedrivas utan humanoffer? Kan vi lägga ut ett knatterband i Östersjön och i luftrummet utan bemanning som förintar alla försök att invadera? Kan beredskap göras billigare med AI för att även användas på osannolika frontavsnitt, även bakom fronterna?

Hur stora risker tar strategerna genom att förlita sig på AI? Pågår redan en utveckling som vi vanliga dödliga inte känner till?

Nu kan inte institutionerna längre skylla på att Lars Vilks verk är processberoende. Det har varit undanflykten före Lars Viks tragiska död den 3 oktober 2021. Då kan också med fördel orden förklaras som förekommit i sveket att inte bejaka en av de viktigaste konstnärerna i vår tid.

Kultursidorna i media har sedan bilkraschen översvämmats av texter och annat material om Lars Vilks. Risktagande hade varit önskvärt under den tid som konstnären levde. För intressen i konstvärlden finns outsinliga möjligheter att arbeta med att gottgöra svek med med hjälp av aktivism utan våld och förstockelse. Här går en skiljelinje mellan aktivism och konstteori. Konstteori har visat sig ha stora begränsningar. På sociala media har vidriga uttalanden svämmat över. Hur kan det bemötas – om det ska bemötas? Ett självklart sätt är att visa verken av Lars Vilks. Det brådskar.