Kategori: Övrigt

Ingen tvekan om att USA har gjort mest för världen idag genom att bekämpa IS och tillintetgöra dess ledare någonstans i Syrien.Ryssland fortsätter och vara sämst även idag genom sin mobilisering mot Ukraina och EU-länderna. Kina är som alltid, även idag, folkförtryckets stamort på jorden. Vinterolympiaden kan inte dölja repressionen av uigurerna. De här tre stormakterna och vad de representerar i form av hot och lidande kan vara vad en enkel medborgare orkar hålla i huvudet samtidigt.

Om George Soros fick välja vilken stormakt som har den farligaste färdriktningen skulle han tveklöst välja Kina.

SvD Näringsliv 2022-02-01:

Mångmiljardären George Soros går till attack mot Kina inför vinter-OS. Fastighetskollaps, kostsam viruskamp och störtdykande födelsetal kan få president Xi Jinping på fall, spår Soros.

Kinas födelsetal med totalitär befolkningspolitik är en gigantisk fara. Tidigare fanns ettbarnsregel, som blev ett- och tvåbarnsregel. Hur tänker sig den totalitära makten ta nästa steg om inte befolkningsminskningen bryts med nuvarande regelverk. Nästa steg skulle då kunna bli trebarnsregel. Då skulle Kina riskera befolkningstal som inte kan försörjas med mat och tak över huvudet. Tvåochenhalvbarnsregel finns ju inte. Matematiskt skulle tvåochenhalvbarnsregel kunna ge önskad befolkning i kommunistpartiets Kina.

USA och Ryssland har stora problem men som inte är i närheten av Kinas problem. Kinas problem är så omfattande att hela världen kan drabbas med sammanbrott i världshandeln.

Förmodligen bra för handeln med Kina på kort sikt men förödande för etiken. Att höra ministern stå i TV och lämna undanglidande svar på frågan om varför inte Sverige deltar i bojkotten mot vinterolympiaden, var groteskt. I SVT visades anekdotiska inslag från Kina som påminde om statsledningens och kommunistpartiets förbrytelser mot den egna befolkningen. Dessutom påmindes om straffaktioner mot svenska handelspartners som bara följer folkrättsliga avtal och principer. Dubbelmoralen hos beslutsfattare i Sverige är inte acceptabel.

”Inte acceptabelt” har blivit standarduttrycket för något som är femdjävligt dåligt.

Om ett par veckor kommer ”Statsministermordet” som aviserades i SR1 idag. Samtalet visar på ett förhållningssätt som kan kallas berättelse om berättelsen. Syftet är inte att göra ett nytt försök att finna förövaren, utan snarare att besvara frågan: Vad är det inte vi vet och varför? Deltagarna i samtalet är överens om att den frågan är så mycket större än frågan om vem mördaren är.

En källa för att kunna höja sig över frågan om mördaren, är att lägga energi på att studera kontexten i Sverige och internationellt. Där ingår mordet 1986 på statsminister Olof Palme och även mordet 2002 på utrikesminister Anna Lindh. I det senare fallet blev mördaren gripen och straffad.

Bo J. Theutenberg har skrivit en rad böcker från sitt liv som UD:s folkrättssakkunnige och som ambassadör. I en av böckerna behandlas KGB-infiltraionen och den påverkan Palme utsattes för från kretsen av sina närmaste medarbetarna. Kapitel 47–49 ger inblickar.

Theutenberg, Bo J., Dagbok från UD. KGB-infiltrationen – ny polarpolitik – Palestina-Israel – dialogen med islam Vol. 3 (1976-1980), 2017.

Att läsa denna bok är ett led i förberedelserna inför läsningen av Axbergers nya bok ”Statsministermordet” som snart publiceras. Likaså är det frigörande för tanken att fundera över begreppet metaberättelse, berättelse om berättelse. Vad kan det betyda att det finns något som är större än att finna mördaren, något Större Okänt?

För undanröjande av all osäkerhet om rättigheter kan följande slås fast:

Mötesfrihet är människors frihet att hålla möte och demonstration på allmän- eller avskild plats utan ingrepp från statsmakten. Mötesfrihet är tillsammans med organisationsfriheten och yttrandefriheten en förutsättning för folkets deltagande i demokratin. I Finland och Sverige liksom i de flesta demokratier är mötesfriheten skyddad i grundlagen. Källa Wikipedia.

Men varför ska 9.000 personer tränga ihop sig på en liten yta som Sergels torg med uppenbar smittorisk för virus som Corona, Omikron eller säsongsinfluensa? För dig som har förtroende för rapporterande läkare i Läkartidningen finns följande information.

Frågan är befogad för lördagens arrangemang. Var det någon bland initiativtagarna som tänkte på att det kunde bli så stor uppslutning att trängsel skulle kunna bli en smittorisk? Sergels torg och centrala Stockholm har stor dragningskraft inte minst för demonstrationer.

Varför inte Gärdet och mastodonthögtalare? Där kan man sprida ut sig med reglementsenliga avstånd som anvisas av förkättrade myndigheter på förslag av frihetslängtande rebeller. Kanske nästa gång om ett par veckor när massorna tillfrisknat efter en släng av Omikron? Eller något värre.

Läs också SVT:s rapport om demonstranterna.

SVT1 21 jan 2022 kl 23:05-23:55
Brittisk talkshow från 2021. Graham Norton gästas av bland annat Judi Dench och Jamie Dornan båda aktuella i kritikerrosade filmen Belfast. Hollywood-skådisen Salma Hayek berättar om sin debut i nya Marvelfilmen. Inga mindre än Barack Obama och Bruce Springsteen gästar på länk. Del 6 av 13. Säsong 29. Regissör: Elia Kazan. Medverkande: Graham Norton.

Som framgår av presentationen av TV-programmet medverkade Barack Obama och Bruce Springsteen. De står som författare till en bok Renegades: Born in the USA. utgiven 2021, finns även på svenska med samma titel. Programledaren Graham Norton viftade med boken flera gånger under intervjun med ”renegaterna”, ett på gränsen till pinsamt säljande sätt. Man kan fråga sig om anglifierad svensk Public service ska ha till uppgift att promota boklanseringar. Detta har blivit vanligt förekommande, som i det nya underhållningsprogrammet Carina Bergfeldt och tidigare i den nu nedlagda publiksuccén Skavlan.

Här är det knappast högre litterära kvaliteter det handlar om. Här är det en kommersiell vara, en bok som ingår som komponent i en marknadsföringskampanj där media och celebriteter förs samman för att dra in pengar för ett kluster av intressenter, Mediabolaget som producerar en talkshow, ett bokförlag med alla sina återförsäljare, två världskändisar som ska tjäna pengar på nya sätt efter att ha lämnat scenen, Obama som expresident, Springsteen som idolen som i ett annat kontrakt sålt alla rättigheter i sitt livsverk, svenska SVT, publiic service som måste fylla tablän med något som håller sig inom budgetramen. Obama har som expresident en potential att tjäna stora pengar. Det uppges att han fått ett kontrakt som är värt tre gånger så mycket som expresident Bill Clinton fick när han slog mynt av sin celebritet genom ett bokkontrakt.

Varför tänka kritiskt om dessa hedersmän? Man kan tycka att de har pengar så att de klarar sig, inte minst Barack Obama som varit i allmänhetens tjänst med saftig ersättning, dessutom matad med folkets uppskattning. Kombinationen Obama + Springsteen för en bok i formatet Coffee Table tycks bygga på den magiska formeln 1+1=3, Helheten är större än summan av delarna och att ingenting kan beskrivas enskilt utan kontext

PS
Produktplacering är ett begrepp för en viss typ av betald promotion, där rättighetsinnehavaren köper exponering av en kommersiell produkt eller tjänst. Produktplacering har ofta varit en metod för både reklamköpare och medieproducenter att använda för att komma runt formella reklamförbud. 

Kändisars levnadsberättelser i SVT

SVT1 22 jan kl 20:00-21:00
Grynet Molvigs dag. Sångerskan och skådespelerskan Grynet Molvig hamnade mitt i den svenska nöjesvärldens centrum på 70- och 80-talet tillsammans med Povel Ramel, Hasse & Tage och Monica Zetterlund. De andra stjärnorna imponeras av att Grynet tackat ja till i stort sett allt – utom erbjudandet från Hollywood om att bli Bondbrud. Carola Häggkvist inser att hennes och Grynets bakgrund och genombrott är överraskande lika. David Lagercrantz tar mod till sig och frågar om Grynets omtalade affär med brottaren Frank Andersson. I köket förbereder Tareq Taylor dagens måltider. Producerat år 2022. Del 4 av 5. Säsong 16

Dagen efter den brittiska showen kom så nästa talkshow – Stjärnorna på slottet. Här har man buntat ihop fem kändisar. En kändiskock tillagar måltider. Mat är alltid ett säkert kort. Formatet för showen har varit så framgångsrikt att flera bolag har satsat på sin egen version, även TV3 och TV4. TV-publiken verkar vara omättlig på kändisar. Kommer formatet att bi lika självklart och frekvent som väderprognoser och aktualiteter? 

Vi har under många år vant oss vid att höra ropen på byggandet av Norrbotniabanan. Efterhand som finansiering och beslutsprocess klarnat har fokus förflyttats till förläggningen av resecentrum längs banan. Först gäller det de större städerna Skellefteå, Piteå, Boden och Luleå. Även satelliter som Sävar, Bygdeå, Robertsfors, Ånäset. Striden om central eller extern passage genom respektive städer är utkämpad där central passage vunnit i samtliga städer. Argumenten för central passage har varit tron på större attraktivitet och kortare terminaltider (i Hudiksvall valdes extern passage). I Skellefteå har man i dagarna gått ut med beslutet att riva åtta byggnader centralt, söder om spåret, längs Södra Järnvägsgatan, mellan E4 och Lasarettsvägen. Där ska resecentrum och flera nya byggnader placeras. Beslutsfattarna för fysiska investeringar har gjort rivstart så det ryker och osar när man nonchalerat att ge information till ett stort antal hyresgäster, företag mm. Resecentrum är en fråga som tycks angå alla. Här kan frågan ställas varför just ett resecentrum har så stor dragningskraft hos allmänhet och politiker.

När det gäller Norrbotniabanan finns frågor som är för stora för att beröras. En fråga är: Vad är det primära motivet egentligen? Är det att tömma Nordkalotten på råvaror till förmån för Kontinentaleuropa, dvs EU? En annan fråga är: I vad ligger småfolkets förhoppningar? Är det att kunna resa till en ort, säg Robertsfors? Eller är det att resa från Robertsfors för något annat?

Vi var många som fick ett sent uppvaknande av rapporter om drönare som säga ha flugit över kärnkraftverken Forsmark, två gånger och Oscarshamn åtminstone en gång. Dessutom finns påstådda iakttagelser om överflygning av kungliga slottet och regeringskvarteret. Säkerhetsexperter som uttalat sig i media och vanligt folk har tyckt att det är ytterst allvarligt. Det uppseendeväckande är egentligen inte att drönare, om det förhåller sig så, gjort överflygningar både här och där. Det konstiga är ju om proffs och vanligt folk inte tänkt tanken för länge sedan. Jag har själv haft hjälp av Skogsstyrelsen som gratis gjorde en spaning över en svårtillgänglig ö på mitt skogsskifte för mer än tio år sedan. Jag var mest förvånad över att jägmästaren vid första besöket – som skulle ske med vadning från fast mark till ön – hade glömt stövlarna i sin bil, varför han bestämde sig för att återkomma några dagar senare med en nyanskaffad drönare. Jag var helt tagen av teknikens under. Men inte tänkte jag på allt man skulle kunna hitta på med drönare. Nu vet jag bättre.

Det tycks som att svenska media håller tillbaka reaktioner på hoten från Ryssland och Kina, Putin och Xi. De kallas ”Frihetens fiender” i bildtexten, det enda som Svenska Dagbladet tycks ha formulerat själv. I storsläggan håller en inhyrd skribent Edward Lucas som föreslår ”Tio saker att göra under 2022”. Lucas skriver för The Economist och är Senior Vice President vid Center fot European Policy Analysis, en tankesmedja verksam i Warszawa och Washington DC.

Under de tio punkterna skräds inte orden:

• USA och andra rika länder bör strunta i Rysslands hot och skyndsamt erbjuda Ukraina generöst militärt stöd.
• Tysklands nya regering bör omedelbart stoppa godkännandet av Nord Stream 2.
• EU bör stötta Litauen i det maktspel som landet utsätts för av det kinesiska kommunistpartiet.
• Andra europeiska länder (och allierade till USA världen över) bör stärka sina band till Taiwan.
• Samtliga diplomater och makthavare från de länder som värdesätter demokrati och rättsstat bör avstå från att närvara vid vinterolympiaden i Beijing.
• NATO bör snabbt organisera militärövningar i Östersjö- och Svarta havsområdena under den närmaste tiden.
• Sverige och Finland bör meddela att de nu arbetar med de förberedelser som behövs för ett NATO-medlemsskap.
• Storbritanniens regering bör driva igenom lagstiftning om bolagsregistrering och verkligt huvudmannaskap.
• USA bör instifta en internationell insatsstyrka bestående av underrättelsepersonal, åklagare och utlämningsförhandlare, för att få ett slut på det klimat där bankirer, advokater och revisorer gör det möjligt för kleptokrater att tvätta sina förmögenheter- medlöpare ska inte kunna komma undan.
• USA bör återuppta insatser för vapenkontroll i samarbete med Ryssland.

Det är glädjande att SvD tar ledarsidan i anspråk för att stävja hoten mot fred och demokrati med konkreta förslag. Frågetecken är dock: Har inte SvD egna pennor för detta? Får utspelat ökad tyngd genom inhyrd expertis?

Stockholms stadsbibliotek har besökare som kommer av många skäl. Somliga vill njuta av Gunnar Asplunds skapelse som nått beundran i hela världen. Andra vill låna och läsa böcker. En viktig grupp är hemlösa som kan finna några timmars lugn och avskildhet. Många går till läsesalen för tidningar i markplanet. Strax intill finns toaletter för att uträtta behov och för att skölja av sig, eller att byta till rena kläder för den som är uteliggare. Men också bra för alla mammor och pappor för blöjbyte på sina små.

Idag fredagen den 17 december 2021 var det glest besatt i läsesalen med alla sorters människor – i den mån jag tycker mig ha förmågan att sortera – med iakttagande av skyddsavstånd i pandemitider. Längs väggen med sittbänk och små fasta bord satte jag mig att läsa papperstidningar som jag annars bara läser i digitalt format. Till vänster om mig, på ca två meters avståndkom en man i 50-årsåldern. Han kånkade på en resväska som en gång för kanske 30 år sedan var på modet. Lite onödigt färggrann. En sådan där som man kan packa en kostym eller rock. Med galge för att snabbt och lätt hänga upp i hotellgarderoben. Men denne tämligen slitne man bor knappast på hotell. Han hade också ett par välfyllda kassar. Han tog av sig en varm illröd kofta som han la i en av kassarna. Det hade blivit för varmt med koftan på i läsesalen.

Utan att jag först reagerade placerade han flera saker på sitt caféstora bord, ca 70 x 70 cm. Aftonbladet in plano oöppnat, lussebulle, någon sorts smörgås, en bit sockerkaka och en mandarin. Rak rad, räta vinklar. Dessutom en liten tetrabrik 200 ml med saft. Sugrör fastklisrad på utsidan. Allt lades upp på bordsskivan med perfekt inbördes ordning. Han rörde sedan inget av rekvisitan, inte heller tidningen. Han satte på sig hörslinga för att använda sin mobiltelefon. När jag avlägsnade mig efter någon timme hade han fortfarande inte rört rekvisitan utan satt förtfarande lätt hukad, orörlig över det caféstora bordet, erkannerligen djupt försjunken i vad hörslingan matade honom med.

Jag kan spegla mig i uteliggaren. Det är förklaringen till mitt intresse. Uteliggaren blottlägger förhållanden till hur det är att var människa. Var och en kan försöka jämföra med sig själv och sitt liv. I så motto vill jag betrakta alla människor jag möter som uteliggare, tillgängliga för iakttagelser i livets läsesal.

Medborgarpanelen, Göteborgs universitet gör återkommande enkäter om attityder till politik och samhälle, senast december 2021. En av frågorna var vilka tre samhällsproblem som svarspersonen till enkäten sätter främst. Jag svarade:

1. Gängkriminalitet
2. Energikris
3. Ukraina, risk för invasion

Konflikten med Ryssland och Putin upplevs genom media, främst svenska media. Ukraina får ofta stå som samlingsbenämning för västvärldens och Rysslands motsättningar. I själva verket är det ett större komplex av motsättningar. I Sverige finns tillgång till militär expertis i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. På deras sajt finns en artikel av Stefan Forss av den 29 november i år som försöker svara på frågan om Ryssland förbereder en invasion i Ukraina. Denna och andra artiklar är fulla av intelligenta resonemang. Mycket intressant läsning.

Något som inte diskuteras uttryckligen är Putins och Rysslands bevekelsegrunder. Genom att öka kunskapen om bevekelsegrunder kan konfliktrisk och krigsrisk hanteras bättre av västerlandets parter, EU, NATO och Sverige. En titt på kartan där NATO:s gräns förskjutits från gränserna under Kalla kriget till dagens gräns som går ända fram till ryskt territorium bör kunna övertyga vem som helst att Ryssland och Putin kan känna sig trängda. I västerlandet behöver vi inte påta oss bördan av att känna sorg för Rysslands tillbakagång i territoriellt avseende, men det är ett misstag som kan leda till krig om inte militärstrategerna förstår hur viktigt det är att analysera Rysslands och Putins bevekelsegrunder för hot och förtäckta hot.