Kategori: Övrigt

Det Putin sa inför operationerna den 24 februari 2022 lät konstigt för allmänheten, kanske även för militärer och forskare. Uttrycket som tillskapats var ”militär specialoperation i Ukraina”. På många håll i Väst namngavs det hela med ”anfallskrig mot Ukraina”. Putin använde ett nytt uttryck, få om ens någon ville se det hela som ett nytt koncept att bedriva krigshandlingar med ett bestämt mål att erövra gränsområden mellan Ryssland och Ukraina.

Nu efter sju månader, om vi räknar från den 24 februari, har nya parametrar tagits i anspråk. Det betyder inte att vi känner till allt som tagits i anspråk. Sprängningen av gasledningarna i Östersjön har framkallat flera försök till förklaring, där Ryssland, USA och Ukraina utpekats som möjlig agent. Detta har lett till fortsatta spekulationer och osäkerhet i Väst. Markstrider har förts hela tiden där media har ansträngt sig att visa på framgångar för Ukraina och motgångar för Ryssland. Mobiliseringen av 500.000 tusen man eller mer i Ryssland har utlöst nya spekulationer där ett genomgående tema har varit att stridsförmågan är dålig och materielen är omodern. Putin har antagits vara ovetande om den låga kvaliteten på horderna av soldater från perifera delar av Ryssland. Inget av detta är orimliga antaganden, men ändå ofullständiga för att teckna en helhet.

Putins koncept (för att tala managementspråk) har ännu inte satts i verket i sin fulla vidd. EU fortsätter på sin sida att komponera ”sanktionspaket” som kan vara lika farliga för Väst som för Ryssland. En viktig förutsättning är att det inte finns samma möjligheter till storskalig mobilisering i Väst. Ryssland med stöd av Kina kan fortsätta att sätta in oförutsebara stridsåtgärder för att skapa kaos i Väst, inklusive USA.

Genom att samla all kraft att bevaka Putins vansinne och hot gör vi stora förluster. Iran genomlider ett folkligt uppror mot regimens våld mot kvinnor mot särskilt unga kvinnor. I Kina fortsätter förtrycket mot människor i stora arbetsläger i västra Kina. Sverige kan spela en roll på plats. Bevakning och insatser är inriktade på nutid och framtid om vilket det råder samförstånd. Vad går förlorat genom att låta glömskan utradera historia? Det som skett genom förtryck och våld måste hållas vid liv. Vi får inte glömma, brukar det heta. TVplay visar en dokumentär om jazzsångerskan Billie Holliday med hemska skildringar av behandlingen av svarta i USA. Bilder visar lynchning av svarta, med hängning och bränning som Ku Klux Klan organiserade. Om detta sjunger Billie Holliday i Strange Fruit. Samma grymheter begås under Rysslands anfallskrig mot Ukraina, nu med vapen som avpersonifierar offren där förövaren inte alltid möter offret öga mot öga. Det finns stora antal som tidigare uppfattat sig som bröder och systrar, nu drivs att förnedra och mörda varandra i gränsområden mellan Ukraina och Ryssland. Hur rått det än kan låta är jakten på Putin till stor del bortkastad tid. Kan vi använda mer tid på människorna, förövare och offer, får vi också en bättre grund att stå på när kriget tar slut. Ty kriget kommer att ta slut en dag.

Av Miljörealisten

Som en del i den ”gröna omställningen” skall produktion av järn och stål ske utan utsläpp av koldioxid. Därför skall vätgas användas i produktionen i stället för kol. Först ut i tillståndsprocessen är H2-Green Steel i Boden. 

Historien inrymmer ett antal ofullbordade projekt som på papperet kan ha sett bra ut, men när verkligheten har kommit ikapp har planerarna visat sig helt orealistiska 

Stålverk 80 var en planerad logisk utbyggnad av Norrbottens Järnverks anläggningar i Luleå. Projektet presenterades som en storsatsning på norrländskt näringsliv av S-regeringen. Projektet innebar en invallning av Sandöfjärden, sydöst om Luleås centrum vilken genomfördes 1974–1977. Den akuta stålkrisen gjorde projektet uppenbart olönsamt och det stoppades av den borgerliga regeringen 1976. 

När projekteringen kring Stålverk 80 stoppades innebar det en kraftig ekonomisk nedgång för Luleå kommun där många hus och nya områden kom att stå tomma eller obebyggda. Kommunen ersattes av staten, dels med ett extra skatteutjämningsbidrag värderat till 115 miljoner kronor, dels ett engångsbelopp om 50 miljoner kronor, dels övertogs vissa kommunala anläggningar av Statsföretag AB till ett värde på 101 miljoner kronor. 

Efter att stålverkstomten varit outnyttjat under många år flyttade malmhamnen år 1996 sin utskeppningsterminal från Luleå centrum till tomten.

H2 Green Steel förläggs till sydöstra delen av Boden öster om Norra Svartbyn i direkt anslutning till elstamnätet.

Bolaget har fått tillstånd av Mark- och miljödomstolen att börja med markarbeten. Anläggningen skall enligt den tekniska beskrivningen börja byggas 2022 för att tas i drift 2024, ha halv kapacitet 2026 och full kapacitet 2030. Regeringen har underrättats av Naturvårdverket, i enlighet med regler i Miljöbalken och beslutat att inte vidta någon åtgärd med anledning av detta. 

Anläggningen har enligt ansökan en energiförbrukning vid full produktion som bedöms årligen uppgå till ca 20 TWh el, 2,3 TWh naturgas och 0,3 TWh som tillförs som kolinjektion. För vätgasproduktionen (30 ton/timme) åtgår ca 10 TWh/år, vilken produceras internt, där merparten är el.

Som jämförelse kan noteras att kärnkraftverk av Ringhals storlek producerar 7–8 TWh/år. De största vattenkraftverken Harsprånget och Stornorrfors producerar ca 2 TWh/år. Den totala elförbrukningen i Sverige var 165 TWh för 2021. Vindkraften producerade 27,5 TWh under 2020 och den installerade effekten var 10 GW, vilket ger en verkningsgrad på knappa 30%.  

Nu kanske vän av ordning protesterar och menar att vi inte bör exportera så mycket el. Men EUs gemensamma regler säger att 70% av elnätets överföringskapacitet skall vara tillgängliga på den gemensamma marknaden. 

Mycket talar för att verkligheten kommer att grina bolaget i ansiktet även om tillstånd för drift lämnas av Mark- och miljödomstolen. H2-Green Steel har alla förutsättningar att bli ett nytt Stålverk 80! Alternativet är att vi får en reducerad produktion som ständigt måste subventioneras för att bli konkurrenskraftig. Du sköna nya gröna värld! 

Verklighetsbeskrivningen av svensk och global ekonomi är och kommer att vara central. I tidigare nedgångar har ett språkbruk vuxit fram som med tiden blivit, om inte obsolet så kan man åtminstone kalla språkbruket slitet och missvisande. Finanskris är ett uttryck som använts under decennier som idag förvanskats till att stå för stora ekonomiska problem i finansvärlden i allmänhet. Och ett jättebra ord för rubriker i för ”löpet” och tidningarna. Men vad står det för?

Jag föreslår att nya uttryck används som kan förmedla allvaret och innebörden för det Europakrig som pågår mellan EU:s medlemmar och Ryssland, den Ryska Federationen. Samtidigt pågår upptrappning av motsättningarna mellan USA och Kina. Ett sammanfattande begrepp föreslås: krigsekonomi. Vi lever och verkar inom en krigsekonomi med de påfrestningar och offer som människor och strukturer drabbas av. Men också en krigsekonomi som skapar nya möjligheter för stora och små aktörer.

Hur länge krigsekonomin blir förhärskande kan vi bara spekulera om. Om Putin kommer att spela en så central roll som media rapporterar, så är hans återstående livslängd central för analys och prediktion. Krigsekonomin kan bli lika långvarig som kriget i Ukraina befaras bli. Krigsvetenskap har tack vare media blivit uppmärksammad i samma grad som nationalekonomi, makroekonomi.

Snart är det mest spännande i nyhetsprogram att invänta och höra nyhetsuppläsarens slutknorr, den inkännande hälsningen. En garvad tittare har redan för länge sedan börjat ifrågasätta inslagen med hälsningar och övergångar i nyhetsprogrammen. De mest skrämmande nyheterna tas en bit in i programmet för att inte skrämmas eller kanske med avsikt att ducka för världens despoter som får rapporter från sina beskickningar i Sverige. Nyheterna innehåller inslag om krig och död, förtryck av individer och svaga befolkningsgrupper, men också olyckor i luften, världshaven och på marken som i jämförelse med värre saker rentav kan verka lugnande med katastrofskalan i åtanke. Efter många rapporter om krig och död avslutar nyhetsuppläsaren eller -läsarna med käcka hälsningar och inkännande kroppsspråk. Antingen bör mediabolagen ta bort flosklerna eller också formulera dagsaktuella hälsningar med samband till nyheter och kommentarer. Det blir svårt att inbegripa allt tragiskt, men det går att peka ut och benämna tragiska händelser med äkta temperament. Eller också radikalt ta bort flosklerna var de än kommer i programmen. Jag vill inte den här gången peka ut de värsta avarterna med namn på hycklarna, men håller mig beredd att göra det. Det handlar inte om att efterlikna vissa ryska och kinesiska media, inte heller nordkoreanska media. Det finns redan tillräckligt att förbättra i våra media.

Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, Försvarshögskolan har blivit något av talesman för totalförsvaret i samband med kriget i Ukraina. Han har såvitt känt inte talat om katastrofrisk i samband med attacker på kärnkraftverket Zaporizjizj. Det har däremot rapporteratas av SVT för två dagar sedan med hjälp av en brittisk rapport om Ukraina.

Har den lugne och förtroendeingivande talesmannen från Försvarshögskolan gått för långt i sina lugnande kommentarer? Det är förstås inte troligt att en yrkesmilitär skulle skaka av skräck i kommentarerna om Europas största kärnkraftverk. Men nog vore det lämpligt att tydligt och klart påtala risken för haveri. Att vara så cool får motsatt effekt. Nu finns det verkligen anledning att fundera på det sanningskrav som måste vidlåda det psykologiska försvaret, en del av totalförsvaret.

Energimarknadsbyrån har visat på några elhandelsbolag som använder oseriösa metoder. Ett av bolagen på svarta listan, Svealands elbolag, har skickat tre ilskna mail till mig med påståenden om att jag inte hävt avtal korrekt med hänsyn till ångerrätten. I mailen hotade man med s.k. brytavgift för ett tvåårsavtal för villa och fritidshus. Det hade kunnat bli dyrt om jag inte agerade. Ett av de tre hotfulla mailen hade rubriken VARNING i stora feta bokstäver.

Det talas om kris i säkerhetsläget för Sverige och för EU-länderna. Vi borde tala om krig när våra ledare och befolkningen iakttagit serier av attacker mot Ukraina och EU-länder. Varför ska inte läget och utvecklingen omtalas som krig. Ryssland vägrar att tala om krig därför att då skulle krigets internationella lagar träda i kraft. Ukraina däremot ser på säkerhetsläget som ett krigstillstånd sedan mars i år. På hemsidan för Sveriges Radio finns en del att läsa, men statliga media SVT och SR tycks inte ha tagit klar ställning. Förmodligen med avsikt, men frågan kvarstår hur ställning tagits.

I praktiken bör Sverige se på säkerhetsläget som ett krigstillstånd. Det gäller också många andra länder i Europa. USA följer andra regler som kräver en avancerad genomlysning. Självfallet bör Sverige göra en bedömning med EU och om inte det är möjligt med NATO och de berörda länderna i Ukrainas närhet. Hur ska man annars kunna föra förhandlingar om man inte har en gemensam berättelse om säkerhetsläget i Europa? Förhandlingarna bör föras snarast. Då kan även västparten kräva ett klargörande om säkerhetsläget med de stater som fortsätter väpnade aktioner mot Ryssland och ett flertal stater som bevakas fredligt av väst.

Oljekrisen 1973 framtvingade ransonering på bensin och el. Många av oss minns hur besvärligt det var. Dagens invånare som var under 18 år (körkortskrav) vid oljekrisen 1973 upplevde inte själva så påtagligt hur det drabbade. Alla över 67 år idag som var 18 år eller äldre i Sverige vid oljekrisen 1973 intar en särställning. För att påverka opinionen krävs en omfattande påverkan. Dagens förhållanden efter det ryska anfallskriget mot Ukraina har snabbt visat på energifrågans enorma betydelse, där åtstramning av den ryska gasen satt skräck i politiker och befolkning inför vintern. Det talas allmänt om risk för ransonering av el i första hand. För reformering av energipolitiken är tiden knapp för att påverka den svenska befolkningen, med undantag för alla äldre som redan förstår hur besvärligt det kommer att bli med el-ransonering. Vid sidan om elransonering har vi alla de andra problemen med inflation, skenande boränta och arbetslöshet.

Och det värsta hotet för dagen är ryska attacker mot kärnkraftverk i Ukraina. Och som vanligt gäller att det pågår ett stort antal krig och humanitära katastrofer runt om i världen. Njut av vad som återstår av sommaren 2022.