H2-Green Steel – ett nytt Stålverk 80?

Av Miljörealisten

Som en del i den ”gröna omställningen” skall produktion av järn och stål ske utan utsläpp av koldioxid. Därför skall vätgas användas i produktionen i stället för kol. Först ut i tillståndsprocessen är H2-Green Steel i Boden. 

Historien inrymmer ett antal ofullbordade projekt som på papperet kan ha sett bra ut, men när verkligheten har kommit ikapp har planerarna visat sig helt orealistiska 

Stålverk 80 var en planerad logisk utbyggnad av Norrbottens Järnverks anläggningar i Luleå. Projektet presenterades som en storsatsning på norrländskt näringsliv av S-regeringen. Projektet innebar en invallning av Sandöfjärden, sydöst om Luleås centrum vilken genomfördes 1974–1977. Den akuta stålkrisen gjorde projektet uppenbart olönsamt och det stoppades av den borgerliga regeringen 1976. 

När projekteringen kring Stålverk 80 stoppades innebar det en kraftig ekonomisk nedgång för Luleå kommun där många hus och nya områden kom att stå tomma eller obebyggda. Kommunen ersattes av staten, dels med ett extra skatteutjämningsbidrag värderat till 115 miljoner kronor, dels ett engångsbelopp om 50 miljoner kronor, dels övertogs vissa kommunala anläggningar av Statsföretag AB till ett värde på 101 miljoner kronor. 

Efter att stålverkstomten varit outnyttjat under många år flyttade malmhamnen år 1996 sin utskeppningsterminal från Luleå centrum till tomten.

H2 Green Steel förläggs till sydöstra delen av Boden öster om Norra Svartbyn i direkt anslutning till elstamnätet.

Bolaget har fått tillstånd av Mark- och miljödomstolen att börja med markarbeten. Anläggningen skall enligt den tekniska beskrivningen börja byggas 2022 för att tas i drift 2024, ha halv kapacitet 2026 och full kapacitet 2030. Regeringen har underrättats av Naturvårdverket, i enlighet med regler i Miljöbalken och beslutat att inte vidta någon åtgärd med anledning av detta. 

Anläggningen har enligt ansökan en energiförbrukning vid full produktion som bedöms årligen uppgå till ca 20 TWh el, 2,3 TWh naturgas och 0,3 TWh som tillförs som kolinjektion. För vätgasproduktionen (30 ton/timme) åtgår ca 10 TWh/år, vilken produceras internt, där merparten är el.

Som jämförelse kan noteras att kärnkraftverk av Ringhals storlek producerar 7–8 TWh/år. De största vattenkraftverken Harsprånget och Stornorrfors producerar ca 2 TWh/år. Den totala elförbrukningen i Sverige var 165 TWh för 2021. Vindkraften producerade 27,5 TWh under 2020 och den installerade effekten var 10 GW, vilket ger en verkningsgrad på knappa 30%.  

Nu kanske vän av ordning protesterar och menar att vi inte bör exportera så mycket el. Men EUs gemensamma regler säger att 70% av elnätets överföringskapacitet skall vara tillgängliga på den gemensamma marknaden. 

Mycket talar för att verkligheten kommer att grina bolaget i ansiktet även om tillstånd för drift lämnas av Mark- och miljödomstolen. H2-Green Steel har alla förutsättningar att bli ett nytt Stålverk 80! Alternativet är att vi får en reducerad produktion som ständigt måste subventioneras för att bli konkurrenskraftig. Du sköna nya gröna värld! 

Krigsekonomi är ordet

Verklighetsbeskrivningen av svensk och global ekonomi är och kommer att vara central. I tidigare nedgångar har ett språkbruk vuxit fram som med tiden blivit, om inte obsolet så kan man åtminstone kalla språkbruket slitet och missvisande. Finanskris är ett uttryck som använts under decennier som idag förvanskats till att stå för stora ekonomiska problem i finansvärlden i allmänhet. Och ett jättebra ord för rubriker i för ”löpet” och tidningarna. Men vad står det för?

Jag föreslår att nya uttryck används som kan förmedla allvaret och innebörden för det Europakrig som pågår mellan EU:s medlemmar och Ryssland, den Ryska Federationen. Samtidigt pågår upptrappning av motsättningarna mellan USA och Kina. Ett sammanfattande begrepp föreslås: krigsekonomi. Vi lever och verkar inom en krigsekonomi med de påfrestningar och offer som människor och strukturer drabbas av. Men också en krigsekonomi som skapar nya möjligheter för stora och små aktörer.

Hur länge krigsekonomin blir förhärskande kan vi bara spekulera om. Om Putin kommer att spela en så central roll som media rapporterar, så är hans återstående livslängd central för analys och prediktion. Krigsekonomin kan bli lika långvarig som kriget i Ukraina befaras bli. Krigsvetenskap har tack vare media blivit uppmärksammad i samma grad som nationalekonomi, makroekonomi.

Dags att visa temperament i media, bl.a i hälsningar

Snart är det mest spännande i nyhetsprogram att invänta och höra nyhetsuppläsarens slutknorr, den inkännande hälsningen. En garvad tittare har redan för länge sedan börjat ifrågasätta inslagen med hälsningar och övergångar i nyhetsprogrammen. De mest skrämmande nyheterna tas en bit in i programmet för att inte skrämmas eller kanske med avsikt att ducka för världens despoter som får rapporter från sina beskickningar i Sverige. Nyheterna innehåller inslag om krig och död, förtryck av individer och svaga befolkningsgrupper, men också olyckor i luften, världshaven och på marken som i jämförelse med värre saker rentav kan verka lugnande med katastrofskalan i åtanke. Efter många rapporter om krig och död avslutar nyhetsuppläsaren eller -läsarna med käcka hälsningar och inkännande kroppsspråk. Antingen bör mediabolagen ta bort flosklerna eller också formulera dagsaktuella hälsningar med samband till nyheter och kommentarer. Det blir svårt att inbegripa allt tragiskt, men det går att peka ut och benämna tragiska händelser med äkta temperament. Eller också radikalt ta bort flosklerna var de än kommer i programmen. Jag vill inte den här gången peka ut de värsta avarterna med namn på hycklarna, men håller mig beredd att göra det. Det handlar inte om att efterlikna vissa ryska och kinesiska media, inte heller nordkoreanska media. Det finns redan tillräckligt att förbättra i våra media.

Psykologiskt försvar, en del av totalförsvaret

Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, Försvarshögskolan har blivit något av talesman för totalförsvaret i samband med kriget i Ukraina. Han har såvitt känt inte talat om katastrofrisk i samband med attacker på kärnkraftverket Zaporizjizj. Det har däremot rapporteratas av SVT för två dagar sedan med hjälp av en brittisk rapport om Ukraina.

Har den lugne och förtroendeingivande talesmannen från Försvarshögskolan gått för långt i sina lugnande kommentarer? Det är förstås inte troligt att en yrkesmilitär skulle skaka av skräck i kommentarerna om Europas största kärnkraftverk. Men nog vore det lämpligt att tydligt och klart påtala risken för haveri. Att vara så cool får motsatt effekt. Nu finns det verkligen anledning att fundera på det sanningskrav som måste vidlåda det psykologiska försvaret, en del av totalförsvaret.

Kolla ditt elavtal

Energimarknadsbyrån har visat på några elhandelsbolag som använder oseriösa metoder. Ett av bolagen på svarta listan, Svealands elbolag, har skickat tre ilskna mail till mig med påståenden om att jag inte hävt avtal korrekt med hänsyn till ångerrätten. I mailen hotade man med s.k. brytavgift för ett tvåårsavtal för villa och fritidshus. Det hade kunnat bli dyrt om jag inte agerade. Ett av de tre hotfulla mailen hade rubriken VARNING i stora feta bokstäver.

Krigstillstånd eller vadå?

Det talas om kris i säkerhetsläget för Sverige och för EU-länderna. Vi borde tala om krig när våra ledare och befolkningen iakttagit serier av attacker mot Ukraina och EU-länder. Varför ska inte läget och utvecklingen omtalas som krig. Ryssland vägrar att tala om krig därför att då skulle krigets internationella lagar träda i kraft. Ukraina däremot ser på säkerhetsläget som ett krigstillstånd sedan mars i år. På hemsidan för Sveriges Radio finns en del att läsa, men statliga media SVT och SR tycks inte ha tagit klar ställning. Förmodligen med avsikt, men frågan kvarstår hur ställning tagits.

I praktiken bör Sverige se på säkerhetsläget som ett krigstillstånd. Det gäller också många andra länder i Europa. USA följer andra regler som kräver en avancerad genomlysning. Självfallet bör Sverige göra en bedömning med EU och om inte det är möjligt med NATO och de berörda länderna i Ukrainas närhet. Hur ska man annars kunna föra förhandlingar om man inte har en gemensam berättelse om säkerhetsläget i Europa? Förhandlingarna bör föras snarast. Då kan även västparten kräva ett klargörande om säkerhetsläget med de stater som fortsätter väpnade aktioner mot Ryssland och ett flertal stater som bevakas fredligt av väst.

Vad med energikris?

Oljekrisen 1973 framtvingade ransonering på bensin och el. Många av oss minns hur besvärligt det var. Dagens invånare som var under 18 år (körkortskrav) vid oljekrisen 1973 upplevde inte själva så påtagligt hur det drabbade. Alla över 67 år idag som var 18 år eller äldre i Sverige vid oljekrisen 1973 intar en särställning. För att påverka opinionen krävs en omfattande påverkan. Dagens förhållanden efter det ryska anfallskriget mot Ukraina har snabbt visat på energifrågans enorma betydelse, där åtstramning av den ryska gasen satt skräck i politiker och befolkning inför vintern. Det talas allmänt om risk för ransonering av el i första hand. För reformering av energipolitiken är tiden knapp för att påverka den svenska befolkningen, med undantag för alla äldre som redan förstår hur besvärligt det kommer att bli med el-ransonering. Vid sidan om elransonering har vi alla de andra problemen med inflation, skenande boränta och arbetslöshet.

Och det värsta hotet för dagen är ryska attacker mot kärnkraftverk i Ukraina. Och som vanligt gäller att det pågår ett stort antal krig och humanitära katastrofer runt om i världen. Njut av vad som återstår av sommaren 2022.

Bilaterala kontakter till följd av energikris

I media rapporteras om möten mellan ledarna för de största och mäktigaste för att finna lösningar. ”Emmanuel Macron has welcomed Saudi Crown Prince Mohammed bin Salman to Paris ”, rapporterar Express, UK. För några dagar sedan fick världen veta att Biden gjorde besök hos makthavarna i Saudi. Det kan antas att det i båda fallen gällde oljan. Båda länders presidenter går över lik för att enskilt få träffa en för delaktighet misstänkt enligt världens media. Ukrainakriget har ända sedan utbrotteti februari framkallat bilaterala möten med Putin utöver möten på multilateral bas. Sker bilaterala möten i allas intresse? Det finns inget som tyder på det. Den makthavare som sitter på makt frestas handla i den egna nationens intresse framför gemensamma intressen om det handlar om knappa livsviktiga resurser. Energi har på några månader blivit en kritisk resurs med ett krisscenario som blir värre för varje vecka. Idag rapporteras att ryska energijätten Gazprom stoppar alla gasleveranser till grannlandet Lettland. Hur kommer Lettland att hantera detta? Med Ryssland direkt eller genom EU?

I samband med gasleveranser kan ett stort antal incidenter förutses det närmaste halvåret, över vintern. Putins intresse är att förstöra EU har samstämmiga analytiker förkunnat. Kriget i Ukraina är ett nödvändigt sätt att förstöra EU, men inte tillräckligt. Med den ryska gasen är frågan om inte Putin har vad som behövs, allt annat lika. Det stora okända är hur Putins mottagarländer av gas kommer att uppträda. ”Enade vi stå, söndrade vi falla”, känns just nu bara som ett hurtfriskt ordspråk. Världens ledare kommer inte att sky några medel för att behålla sin egen makt. Då ryker solidariteten mellan länder fortare än kvickt.

Tystnadens skepnader

Tystnad kan vara ljuvlig om det handlar om motsatsen till buller. Det lämnar jag därhän i denna genomgång. Tystnad hos dem som kan höra, tala och se om det handlar om uraktlåtenhet att reagera och handla är förfärlig. Hela tiden, oavbrutet finns orsaker att reagera och handla. Naturligtvis finns också orsaker att reagera genom tal och skrift. Men det som de flesta håller högst är handling, inte fagert tal. Handlingar kan ha den begränsningen att andra inte får vetskap om alla handlingar i det godas tjänst. Då kan en viktig mekanism gå förlorad, nämligen betydelsen av exemplets makt. Om någon skickar pengar till välgörenhet, ska det ske tyst eller med buller och bång? I alla fall är det bra om det berättas, gärna med hög röst, för så många som möjligt. 

Krigets fasor i Ukraina rapporteras dagligen i media. Men det stannar oftast hos läsaren eller TV-tittaren. När ringde eller mejlade du senast för att ventilera med bekanta? Är det så att tanken har föresvävat dig men att du avbrutit tanken, kanske med att underkänna dig själv? Att du inte har något att komma med. Allt är ju redan sagt, eller? Även om du inser att upprepning urholkar stenen så blir det inga samtal om krigets fasor och vad vi tillsammans borde försöka göra. Göra är det som behövs.

Tystnaden är fasansfull. Den härskar över oss. Det skulle vara hur lätt som helst att bryta tystnaden om tortyr av svenska medborgare som förvaras under vidriga förhållanden i fängelser. Exemplen kan mångfaldigas. Just idag förfäras vi över en krigshändelse, Rysslands kryssningsrobotar mot hamnar som behövs för export av spannmål. En dag efter avtal mellan Ukraina och Ryssland att freda export av spannmål. Visst tappar man målföret, men det är just det som inte får ske.

Elhandeln på privatmarknaden på väg att kollapsa?

Så här meddelades kunderna den 18 juli 2022 av en elhandlare utan föregående varning:

Hej,

Tack för ditt meddelande samt visat intresse att fortsätta som kund hos oss!

På grund av den pågående globala energikrisen och de oerhört höga elpriserna, har vi tyvärr inte förutsättningar att längre fortsätta vår verksamhet och kan därför inte erbjuda dig förnyelse av ditt elavtal.

Vi ber dig vänligen kontakta en annan elleverantör och teckna nytt elavtal.

Tack för att du varit vår kund! Vi är väldigt ledsna för allt besvär vi nu orsakar dig.

Med vänliga hälsningar,

…………………………… (Namnet är borttaget)
Lumo Energi