Kategori: Övrigt

Turkiets president Erdogan vill inte att Sverige och Finland ska bli medlemmar i NATO. Hans argument är att Sverige har blivit tillflykt för terrorister, främst PKK. Det kan tolkas som ett legitimt argument på många håll i världen. Men är det trovärdigt och tungt vägande? Är det en dolkstöt i ryggen på Sverige för engagemanget i samband med pogromerna mot armenier? Sverige genomförde en kampanj 2010 för att rikta världens blickar på ett folkmord 1915. En diplomatisk kris uppstod 2010 mellan Sverige och Turkiet dä respektive ambassadörer kallades hem. Det finns konflikter som aldrig blivit utklarade mellan de båda länderna. I nuvarande situation har Turkiet valt en av konflikterna som passar processen. Det råkade bli Sveriges relationer till PKK. Tacksamt att tillgripa, tacksamt och möjligt att förhandla bort. Kanske i utbyte av någon fördel, ännu icke nämnbar.

När det gäller Rysslands sedan lång tid framförda argument mot att få fler Natoländer inpå sina gränser finns något som är svårt att kommunicera. Egentligen är det bara att titta på kartan för att förstå mer av Rysslands position. Med Sverige och Finland som NATO-medlemmar bör vem som helst kunna förstå något av djupt mänskliga reaktioner. Avståndet till Västerhavet blir mentalt oerhört mycket större. De andra länderna kring Östersjön är redan medlemmar i NATO. Kaliningrad, ett län i Ryssland, är ett andningshål men ser ändå ynkligt ut för att vara fönster mot Väster för världens till ytan största land. Ja, men vattenvägarna då med Finska viken som utfart till internationellt vatten? Ett försök att tolka den mentala upplevelsen leder dock fram till att ”ryssen” kan känna sig ännu mer inklämd om Sverige och Finland ansluter sig till NATO. Känslan kan finnas för alla nivåer, i luften, på havet och under vattenytan. Poängen för detta försök till tolkning av ”ryssens” mentalitet är att det inte går att använda i realpolitik. Ett icke-problem för ”ryssens” motparter.

Så här kan man fortsätta att inventera vad som kan kallas pseudogeopolitik. Pseudoproblem kan vara omöjliga att föra in i säkerhetspolitisk analys; icke förty kan de vara relevanta för någon av parterna.

I Finland uppgavs att över 70 procent är för ansökan om anslutning. Sverige ligger steget efter, där en analys presenteras idag fredag av regeringen och riksdagspartierna. Allt lutar mot att ansökan kommer att lämnas in kommande vecka av sittande regering. Med tanke på den korta tiden för den demokratiska processen i Sverige är det i sista minuten som återstående överväganden kan göras. En livsviktig aspekt är etiken för enskilda och familjen. Vilka frågor kommer barn och barnbarn ställa de kommande åren och långt in i framtiden? Beroende på utvecklingen för geopolitik och ända ned till den privata familjesfären kan frågor, nya frågor, konflikter, nya konflikter komma upp. Kommande generationer kommer som tidigare generationer ställa kritiska frågor, eventuellt också sådana som leder till motsättningar, nya motsättningar. Vi ska inte glömma att det finns och kommer att finnas utrymme för samförstånd och solidaritet. Men motsatsen är också tänkbar.

Att skaffa information och att delta i diskussioner om NATO-frågan kan och bör göras före ett kommande beslut. Att lyssna på synpunkter som inte nu har fått stort utrymme. Vem har tagit del vad Svenska Freds anser före beslutet? Samma sak gäller för riksdagspartier och diskussionsgrupper på sociala media, Facebook, Twitter, Tinder etc. Debatten i gammelmedia (vilket korkat namn) erbjuder sysselsättning all vaken tid för den som vill och förmår. Många i den offentliga sfären men också i den privata sfären kommer att ställas till svars för i stor sett allt. Det duger inte att komma med svar som: Det hade jag inte en aaaaning om. Framtida generationers dom kommer att bli skoningslös. En fråga att bevaka är rätten till uppsägning av ett NATO-avtal. Det kan Du, allmänheten och yrkespolitiker bevaka.

Aftonbladet idag:

”Polens premiärminister Mateusz Morawiecki säger att Vladimir Putin är farligare än både Adolf Hitler och Josef Stalin, rapporterar Independent och hänvisar till The Telegraph. ”Putin är varken Hitler eller Stalin. Tyvärr är han farligare” skrev den polska ledaren i en krönika under tisdagen. Enligt Morawiecki är den ryska presidenten farligare för att han har ”dödligare vapen” till sitt förfogande och nya medier som enklare kan ”sprida propaganda”.

Ibland, särskilt under långvarig och hård stress kan det enklaste vara både det svåraste och det mest avlägsna. Polens premiärminister, född 1960 har formulerat något som nu kan låta självklart, men som det tog tid att nå ut med.Slutsatsen om Putins farlighet kan dessutom tas vidare med tanke på Putins eventuella sjukdomar. Minskar eller ökar hans farlighet med eventuella sjukdomar? Tanken på en extatisk cowboy ridande på en interkontinental kärnvapenbärande missil som inte kan stoppas av någon såg vi i filmen Dr. Strangelove or: How I Learned to Stop Worrying and Love the Bomb.

Semiotiken kan varieras på många sätt för att skapa undergångsstämning. Men ett torde vara alldeles klart, att vi nu betraktar Vladimir Putin på helt nya sätt med våra rädslor så fort han dyker upp i media.

SvD skriver idag om ”Kina dumpar datorer gjorda i utlandet” med TT-Bloomberg som källa. I den korta notisen berättas att inom två år ska alla utländska datorer i statskontrollerade myndigheter och företag ska vara utbytta mot mot inhemskt tillverkade datorer.

En fråga som inställer sig är om kommunistpartiet har sett till att alla datorer är förberedda för att göra all information tillgänglig för partiet och för polismyndigheten. Onekligen en bestickande möjlighet för maktens kreatur, som Olof Palme skulle ha uttryckt saken. Men några bevis för detta finns inte. Att testa kommer dock att vara möjligt men farligt. En fråga är också om kinesiska statskontrollerade företag i Sverige, EU och restan av världen kommer att få sina datorer utbytta. 

• En färsk opinionsundersökning från Novus visar den 5 maj 2022 att andelen Ja-röster har gått ned några procent till strax under hälften, 48 procent.
• Österrike och Irland, båda EU-länder avfärdar medlemskap i NATO
• I Sverige vill V skjuta på beslutet till efter en folkomröstning. MP vill att NATO-frågan ska ingå i allmänna val till hösten 2022
• Den 15 maj 2022 väntas socialdemokraterna ta beslut i NATO-frågan

Uppenbarligen finns osäkerhet i samhället och i sina demokratiska församlingar. En viktig indikator är andelen ja, nej och vet ej i socialdemokraterna. Eftersom den nuvarande S-regeringen har ansvaret att göra en ansökan (letter-of-intent) eller att avstå, ligger det moraliska och reella ansvaret på S, även om väljarandelen är under hälften, 31,8 procent i Novus mätning den 5 maj.

Förändringar den närmaste tiden kommer att få betydelse, bl.a av det skälet att andelen Ja kan gå både upp och ned som regeringen inte kan undgå att förhålla sig till. Många har påpekat att beslutsprocessen går snabbt, kanske alltför snabbt. Andra anser att beslutsprocessen bör gå så snabbt som möjligt. Beslut om NATO-ansökan är inte längre ett enkelt Ja eller Nej eftersom det finns flera sorters Ja och flera sorters Nej med olika stöd från grupper av flera slag. Om modifikationerna växer regeringen över huvudet kan beslutslåsning inträffa. Huruvida regeringen har en Plan B är icke känt. En Plan B skulle kunna vara folkomröstning som ironiskt nog är en icke-beslutande omröstning.

Men för närvarande den 7 maj 2022 talar det mesta för en ansökan, förutsatt att Finland också lämnar en ansökan.

En viktig fråga att ställa sig är hur olika samhällsklasser i Ryssland står politiskt idag. Frågan är viktig att ställa. Vi hör den sällan. Beror det på att det är svårt att undersöka opinionen i Ryssland? Ytterst viktigt att särskilja samhällsklasser med tanke på tillgången av information. Begreppet intellektuell är i hög grad levande. En del av intelligentian har lämnat Ryssland. Så även en del av oligarkin.

Putins fortsatta politik och krigföring kommer att fortsätta i den grad han orkar psykiskt och fysiskt. Kina påstås inte vara berett att komma till undsättning. Är det sant eller är det en medveten strategisk lögn? I Sverige förnekas hoten t ex av Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) vid Utrikespolitiska institutet. Det finns fler med samma påståenden. Är det för att lugna folket? Tror experterna på vad de själva säger? Är förnekandet ett medvetet val i vårt totalförsvar?

En avgörande faktor är hur långt förväntningarna stigit hos det ryska folket, något som påverkar hur länge Putin kan klamra sig fast vid makten. Den 9 maj firar Ryssland varje år den så kallade ”segerdagen” till minne av det stora fosterländska kriget som ryssarna kallar andra världskriget. Enligt tidigare uppgifter från bland andra amerikansk underrättelsetjänst tänker Putin utropa seger i Ukraina i samband med årets parad.

Skräckpropaganda inför Natobeslut bör läsas med omdöme och kyla, men går inte obemärkt förbi. Är skräckvisionen möjlig? Det är svårt att lämna Jenny Pipers artikel utan avseende. Ett sätt att bedöma denna artikel är att gå tillbaka till hennes tidigare produktion. Skräckvisionen har hållits vid liv en längre tid som gör att allt bör ses i ett sammanhang.

Personligt val av plattform kan göras för deltagande i någon av de stora proteströrelserna. Här en rörelse som utgår från Rättvisepartiet Socialisterna, som i stora delar jobbar traditionellt. Kan liknas vid Vietnamrörelsen som är ett samlingsbegrepp för de organisationer som växte fram över hela västvärlden i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet, i protest mot USA:s krig i Indokina. Begreppet sammanföll ofta med den dåvarande vänstervågen.

Ett annat vägval är att lägga tyngden på sociala medier. Där finns stor bredd för egen politisk hemhörighet från höger till vänster.

Utöver dessa inriktningar kan kontakt tas med svenska politika riksdagspartier för att kolla var det starkaste engagemanget för Fria Ukraina kan finnas.

Parken intill ryska ambassaden får namnet Fria Ukrainas plats – P4 Stockholm.
genom beslut i Stockholms Stad Ser vi början på en trend? Det finns fler sätt att finna slagkraftiga kampanjmetoder enligt principen ”gräv där du står”. På det personliga planet kan budskap förmedlas på initiativ av individen själv. Men det krävs civilkurage och uppfinningsförmåga. När du undertecknar dina mail genom att lägga in en ny rad, t.ex så här:

URBAN ZINGMARK
Stoppa Rysslands anfallskrig mot Ukraina
Skogsvägen 9 A, 183 56 Täby

Om du äger en cykel kan du tillverka en vimpel med
Stoppa Rysslands anfallskrig mot Ukraina

Om du äger en bil kan du själv tillverka en dekal med:
Stoppa Rysslands anfallskrig mot Ukraina

Om du inte har för vana att underteckna dina mail eller sms, kan du lägga till ett kort meddelande:
Stoppa Rysslands anfallskrig mot Ukraina

Budskapet har aktualitet så länge som kriget pågår.

Med stringens skulle världsfreden kunna diskuteras med en annan problemformulering än den förhärskande. Diskussionen i Sverge och Norden skulle också vara en annan istället för att främst handla om Nato. Här föreligger dock ovisshet om vad som egentligen diskuteras i slott och koja. Den öppna diskussionen behöver inte vara representativ för vad som pågår i huvudet på människorna eller i slutna grupper.

I Sverige är det uppenbart att i den öppna diskussionen är Nato-frågan den som för närvarande dominerar. Är Nato-frågan ett relevant val inför de hot som vi står inför i Sverige, Norden och världen? Nej, det är självklart ett felaktigt val förutsatt att det finns en valmöjlighet. Det främsta valet, alla kategorier, är P-ordet. För att eliminera eller för att avsevärt sänka risknivån kan en uppgörelse med P. vara den absoluta förutsättningen. Av många skäl kan inte vad som helst diskuteras öppet.

Det ska inte uteslutas att säkerhetsexperter har en annan prioritering än vi andra som ägnar all tid och kraft att diskutera Nato-anslutning. En anslutning kan inte omedelbart eliminera krigshot och kärnvapenhot. Så därför kan vi se en uppgörelse med P. som en nåd att stilla be om. Därmed inte sagt att Sverige inte ska ansluta sig till Nato. Dock kan frågan falla om P. inte längre finns i matrisen överhuvudtaget.