Carl-Erik Lagercranz och Harald Mix uppträder med övertygelse om värdekedja och vertikal integration i omvandlingen av Norrland. Självsäkerheten är total i berättelsen som ges i SR 1. Urfolket samernas rätt och naturens rätt finns inte med i deras berättelse. Det är viktigt att känna till stödet från bl.a Naturskyddsföreningen och Civil Rights Defenders.
Kategori: Övrigt
Inför nationaldagen den 6 juni 2022
Omvärlden har aldrig varit så viktig som nu inför Sveriges nationaldag. Grannländerna i första varvet och i andra varvet och så vidare känns viktigare än någonsin. Märkligt att alla vänliga länder känns viktiga. Också de fientligt inställda. Förhoppningen är ju att fredliga förbindelser ska kunna skapas. Men inte som en from förhoppning. Det krävs enorma insatser för att skapa fredliga förbindelser med Ryssland, Belarus, Kina. Att hanka sig fram går ofta bra men med etiken som offer. Det gäller i hög grad för relationerna med Kina. Dessa synpunkter kan de som arbetar på hög nivå brottas med.
I vardagen för mannen på gatan – heter det hen på gatan numera? – är fredsfrågorna lika viktiga. Det som byggs upp underifrån är segt och uthålligt. För individer och grupper är maktbalansen ojämn gentemot t ex myndigheter. Ibland begår myndigheter miljöbrott som individen inte rår på, inte ens med pengar. Även här har individen ett val att göra beträffande åtgärder. Under åren har vi bevittnat tålamod med tillståndsgivande myndigheters miljötillstånd. Att slåss för sin rätt utlöser inte krig. Därför efterlyses betydligt tuffare motstånd än tillförne.
Hör här president Erdogan: Jazzmusiken förenar Turkiet, USA och Sverige
Avedis Zildjian Company, ofta bara Zildjian, är världens största tillverkare av cymbaler. Företaget härstammar från Konstantinopel, Turkiet och grundades redan 1623. Zildjian är därmed ett av de äldsta fortfarande verksamma företagen i världen. Mannen bakom var en armenier vid namn Avedis, som i efterhand tog efternamnet Zildjian i det dåvarande Osmanska riket. Cymbalerna tillverkas numera i Norwell Massachusetts, USA. Zildjian är armeniska och betyder ”Cymbalmakaren”. Namnet gavs på 1600-talet åt alkemisten Avedis från Konstantinopel. Under ett försök att framställa guld på konstgjord väg hade han blandat ihop en legering av koppar, tenn och silver. Något guld fick han aldrig fram, men Avedis upptäckte att legeringen hade fantastiska ljudegenskaper. Han bestämde sig för att sadla om och började tillverka cymbaler.
Avedis hade betydligt större framgång med sin nya verksamhet än med alkemin. Hans cymbaler spreds långt utanför Konstantinopel och formeln för den unika koppar-, tenn- och silverlegeringen lät han gå i arv till sina barn som behöll verksamheten inom familjen.
300 år senare hette familjens överhuvud återigen Avedis (Avedis den förstes sonsonsonsonsonsonsonsonsonson). Denne Avedis emigrerade 1908 till USA. När det var dags för honom att ta över familjeföretaget beslöt han att flytta över cymbaltillverkningen till det nya landet, närmare bestämt Boston. Avedis lärde känna de flesta av dåtidens berömda trummisar. Särskilt god vän blev han med Gene Krupa som bidrog med flera idéer som varit helt avgörande för allt modernt trumspel. Bland annat markerade Gene takten med sina cymbaler istället för med virveltrumman, vilket varit det vanliga fram till dess.
Genom sitt samarbete med alla dessa trummisar kom Zildjian att utveckla en mängd cymbaltyper som vi idag tar för givna. Ride-, crash-, hihat- och splash-cymbaler – allihop är från början uppfunna och namngivna av Avedis.
Zildjian har fortsatt utveckla nya cymbaltyper, tillverkningsmetoder och material. I sitt arbete tar de allmänt hjälp av professionella trummisar och percussionister. Grunden till Zildjians ställning som världsledande cymbaltillverkare är och förblir dock den gamle Avedis metallegering och ett hantverkskunnande som sträcker sig över fyra århundraden.
Nils-Bertil Dahlander, nicknamed Bert Dahlander but also known as Bert Dale, was a Swedish Jazz percussionist. Self-taught in violin and piano, he attended Juilliard and began his career playing on Thore Ehrling’s radio band. He started visiting the US in 1954, first playing at The Beehive house band in Chicago, and working with Terry Gibbs for a year. He then played with Lars Gullin, before returning to the US in 1957 to rejoin Gibbs.
He performed as a member of Teddy Wilson’s group, along with Gene Ramey and Al Lucas; they recorded several Columbia LPs, and was originally nicknamed Bert by Wilson. He also worked with Ben Webster in Sweden.
He was Cannonball Adderley’s drummer for a time and toured across Europe with Chet Baker during 1955–56 (recording with Baker as well).[[He recorded the album Skål (Bert Dahlander and His Swedish Jazz) on Verve Records.
After his touring retirement in 1964, he played for many years in the house band at the Tippler at the base of Aspen Mountain.
Källa: Wikipedia
Varning från Jenny Piper för ökning av våld
100 miljoner på flykt
14 miljoner på flykt i Ukraina, inom landet och i utlandet. UNHCR räknar med 199 miljoner på flykt i hela världen. Dessa siffror är så höga att det inte går att ta in. Ändå sker daglig rapportering i media som vilken nyhet som helst i nyhetsflödet. Enda möjligheten att undvika passivitet är att individer och grupper lyckas bestämma sig för att göra något. Handling har kommit till stånd på flera andra områden. Kommer någon karismatisk person att träda fram? Eller kommer småborgerlig egoism att hindra människorna att försöka sätta solidaritet högt?
Terrorister eller frihetskämpar
Sverige har försatt sig i en mycket svår situation pga. Turkiets bemötande av ansökan till NATO. Problemet borde naturligtvis ha insetts långt tidigare av regeringen efter konsultation med UD och andra experter. Inga eftergifter bör göras till Erdogan som representerar oförsonligt hållning. Risken är väl att han byggt ett välde som inte tål någon som helst kompromiss. Det skulle få följdverkningar på Turkiets relationer till Putin. Ocksåvidare frestas jag tillägga. Erdogan har lyckats göra sig till proppen i kloakröret. Vem/vilka blir propplösare?
Hur tänker du om risk?
Rolf Ekéus gav lyssnarna en varning om krigsrisker, ”En historisk tragedi” intervju i P1. Han har, kanske mer än någon annan offentlig person pekat på risker för en NATO-ansökan. Bland annat pekade han på att Sverige blir tvungen att delta i utpekandet av mål för kärnvapenattack som svar på ett motsvarande anfall från Ryssland. Detta skulle medföra ökad risk för att den lede Fi då kan utse Sverige och Finland som mål. Efter detta inses att krigsrisken har diskuterats alldeles för lite.
Utan att fördjupa sig i denna fråga finns det anledning att se på svenskarnas vilja att ta risker. Det yttersta hotet är då kärnvapen. Mer än 70 procent av svenskarna har sagt sig stödja en NATO-ansökan. I vad mån har personer i denna stora grupp tänkt och bedömt ett kärnvapenangrepp på Sverige? Hur har tankarna gått? Har man försökt kvantifiera, på något sätt grovt eller fint, rakt eller snurrigt? Det förefaller som om människorna i denna grupp anser risken så liten att det inte kan uppväga fördelarna med ett medlemskap i NATO. Men i vad mån har svaranden tänkt på konsekvenserna av ett kärnvapenanfall där svaranden kan tänkas befinna sig. Konsekvenserna kan vara att allt levande förintas, likaså det materiella med konsekvenser där endast fantasin sätter gränser. Det kan antas att några uttrycker riskerna i sannolikhetstermer. Vad den blåögde dåren inte inser är att även om risken är aldrig så liten, så är konsekvenserna förödande.
Inom gruppen av NATO-positiva finns troligen ett mycket stort antal som då och då kan köpa en lott, låt säga penninglott eller trisslott. Motiven för att köpa lotten kan var av många olika slag. Inte bara chansen att vinna en liten eller stor summa pengar. Motivet kan vara nöjeslystnad, eller spelbegär för vilket personen är villig att göra uppoffringar. Uppoffringen kan vara att cykla i värsta regnet till kiosken och betala en summa pengar för en eller flera skraplotter. I denna och liknande situationer spelar det mindre roll att medvetandegöra stollen om den minimala vinstchansen.
Sensmoralen är då att människan ofta nöjer sig med låg sannolikhet när det gäller sannolikheter för positivt utfall, som kan vara pengar med mera. Det sannolika ekonomiska värdet av en lott är mycket lägre än lottpriset. Däremot tycks människan vara extremt riskbenägen i NATO-fallet, att döma av sina tillkännagivna val. Det sannolika ekonomiska värdet, som är negativt, för en fullträff med kärnvapenmissil är extremt högt. Det kan vara början på utplåning av allt liv på vår planet.
Respekt inför motstånd till NATO
Rune Lanestrand är trogen sina ideal från tiden som aktiv politiker där han verkade för småjordbrukets roll. Han var också aktiv i motståndet til kärnkraft, i energiproduktion med farligt samband till kärnvapen. I NATO-frågan har han varit konsekvent motståndare till anslutning. Han saknar fullständigt politisk prestige. Nu är det bara timmar kvar att förhindra insändandet av gemensam ansökan från Finland och Sverige. Detta är otänkbart. Det är också otänkbart för Turkiet att driva igenom ett veto har vi förstått av medias underökningar.
Vi ser fram emot Runes fortsatta bevakning av NATO. Han har en sällspord förmåga att avslöja stridspittarna inom flera politikområden, nu inom svensk försvarspolitik. Det kan inge stor respekt för många oavsett personlig inställning till NATO. Teoretiskt, som det brukar heta, finns möjlighet för den nordiska delen i NATO att verka för nedrustning av kärnvapen.
Hälsa och ungdom kan bytas mot hotet att använda kärnvapen
Finlands president ringde häromdagen till Rysslands president enligt uppgift i media. Ett lugnande besked gavs av Rysslands president att Finlands ansökan till NATO inte tas som ett hot mot Ryssland. Inför offentligheten har meddelats att leveranser av el stängs av den 14 maj, vilket motsvarar tio procent av Finlands årsförbrukning. Denna uppgörelse framkallar spekulationer. Varför så återhållsam mot Finland?
Media har spritt bilden och uppfattningen att Rysslands president är sjuk, mycket sjuk. Det uppges att han bland annat drabbats av cancer.
Om man lägger ihop 1+1 kan man med hjälp av fantasi anta att sjukdomen har blivit en bricka i spelet. Det inses lätt att den högsta önskan är att bli fri från sjukdom. Det är rimligen det mest värdefulla överhuvudtaget. Om jag förfogade över kontakter med pengar och den främsta expertisen i världen, möjligen i Finland, skulle jag sälja icke-aggressionspakt mot hälsa. Den här beskrivningen är kärnan i en idé. Att realisera idén torde vara möjligt med hjälp av skarpa hjärnor som får samarbeta med säkerhetstjänsten i de båda länderna.
Om fantasin slår fel, kan idén ändå bli intrigen i en bästsäljande roman. Alltid något.
Stopp och belägg varför det är så bråttom med NATO-ansökan
”NATO-hyckleriet når oanade höjder” skriver Rune Lanestrand på sin blogg där han gisslar socialdemokratins hunger att bevara makten. Det gäller också andra riksdagspartier.
I sammanhanget bör kritiken upprepas mot att stänga fullt fungerande kärnkraftverk. Lördagen den 14 maj stänger Ryssland av elleveranser till Finland som motsvarar tio procent av årsförbrukningen i Finland, vilket sätter tryck på Sverige att ersätta bortfallet.
All fokus är för närvarande riktat mot Finlands beslutade och Sveriges eventuella ansökan om medlemskap i NATO. Allt med högsta hastighet. Det gör att väljarna tappar uppmärksamheten på stora viktiga frågor, som energipolitik, jordbrukspolitik, penningpolitik, finanspolitik och många andra politikområden som också måste prioriteras. Om prioriteringarna blir för många och krävande då kan det bli skit av allting. Vem vill ge den gåvan till den lede Fi? Därför är det väl använda minuter att läsa Rune Lanestrand.