Kategori: Övrigt

Verklighetsbeskrivningen av svensk och global ekonomi är och kommer att vara central. I tidigare nedgångar har ett språkbruk vuxit fram som med tiden blivit, om inte obsolet så kan man åtminstone kalla språkbruket slitet och missvisande. Finanskris är ett uttryck som använts under decennier som idag förvanskats till att stå för stora ekonomiska problem i finansvärlden i allmänhet. Och ett jättebra ord för rubriker i för ”löpet” och tidningarna. Men vad står det för?

Jag föreslår att nya uttryck används som kan förmedla allvaret och innebörden för det Europakrig som pågår mellan EU:s medlemmar och Ryssland, den Ryska Federationen. Samtidigt pågår upptrappning av motsättningarna mellan USA och Kina. Ett sammanfattande begrepp föreslås: krigsekonomi. Vi lever och verkar inom en krigsekonomi med de påfrestningar och offer som människor och strukturer drabbas av. Men också en krigsekonomi som skapar nya möjligheter för stora och små aktörer.

Hur länge krigsekonomin blir förhärskande kan vi bara spekulera om. Om Putin kommer att spela en så central roll som media rapporterar, så är hans återstående livslängd central för analys och prediktion. Krigsekonomin kan bli lika långvarig som kriget i Ukraina befaras bli. Krigsvetenskap har tack vare media blivit uppmärksammad i samma grad som nationalekonomi, makroekonomi.

Snart är det mest spännande i nyhetsprogram att invänta och höra nyhetsuppläsarens slutknorr, den inkännande hälsningen. En garvad tittare har redan för länge sedan börjat ifrågasätta inslagen med hälsningar och övergångar i nyhetsprogrammen. De mest skrämmande nyheterna tas en bit in i programmet för att inte skrämmas eller kanske med avsikt att ducka för världens despoter som får rapporter från sina beskickningar i Sverige. Nyheterna innehåller inslag om krig och död, förtryck av individer och svaga befolkningsgrupper, men också olyckor i luften, världshaven och på marken som i jämförelse med värre saker rentav kan verka lugnande med katastrofskalan i åtanke. Efter många rapporter om krig och död avslutar nyhetsuppläsaren eller -läsarna med käcka hälsningar och inkännande kroppsspråk. Antingen bör mediabolagen ta bort flosklerna eller också formulera dagsaktuella hälsningar med samband till nyheter och kommentarer. Det blir svårt att inbegripa allt tragiskt, men det går att peka ut och benämna tragiska händelser med äkta temperament. Eller också radikalt ta bort flosklerna var de än kommer i programmen. Jag vill inte den här gången peka ut de värsta avarterna med namn på hycklarna, men håller mig beredd att göra det. Det handlar inte om att efterlikna vissa ryska och kinesiska media, inte heller nordkoreanska media. Det finns redan tillräckligt att förbättra i våra media.

Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, Försvarshögskolan har blivit något av talesman för totalförsvaret i samband med kriget i Ukraina. Han har såvitt känt inte talat om katastrofrisk i samband med attacker på kärnkraftverket Zaporizjizj. Det har däremot rapporteratas av SVT för två dagar sedan med hjälp av en brittisk rapport om Ukraina.

Har den lugne och förtroendeingivande talesmannen från Försvarshögskolan gått för långt i sina lugnande kommentarer? Det är förstås inte troligt att en yrkesmilitär skulle skaka av skräck i kommentarerna om Europas största kärnkraftverk. Men nog vore det lämpligt att tydligt och klart påtala risken för haveri. Att vara så cool får motsatt effekt. Nu finns det verkligen anledning att fundera på det sanningskrav som måste vidlåda det psykologiska försvaret, en del av totalförsvaret.

Energimarknadsbyrån har visat på några elhandelsbolag som använder oseriösa metoder. Ett av bolagen på svarta listan, Svealands elbolag, har skickat tre ilskna mail till mig med påståenden om att jag inte hävt avtal korrekt med hänsyn till ångerrätten. I mailen hotade man med s.k. brytavgift för ett tvåårsavtal för villa och fritidshus. Det hade kunnat bli dyrt om jag inte agerade. Ett av de tre hotfulla mailen hade rubriken VARNING i stora feta bokstäver.

Det talas om kris i säkerhetsläget för Sverige och för EU-länderna. Vi borde tala om krig när våra ledare och befolkningen iakttagit serier av attacker mot Ukraina och EU-länder. Varför ska inte läget och utvecklingen omtalas som krig. Ryssland vägrar att tala om krig därför att då skulle krigets internationella lagar träda i kraft. Ukraina däremot ser på säkerhetsläget som ett krigstillstånd sedan mars i år. På hemsidan för Sveriges Radio finns en del att läsa, men statliga media SVT och SR tycks inte ha tagit klar ställning. Förmodligen med avsikt, men frågan kvarstår hur ställning tagits.

I praktiken bör Sverige se på säkerhetsläget som ett krigstillstånd. Det gäller också många andra länder i Europa. USA följer andra regler som kräver en avancerad genomlysning. Självfallet bör Sverige göra en bedömning med EU och om inte det är möjligt med NATO och de berörda länderna i Ukrainas närhet. Hur ska man annars kunna föra förhandlingar om man inte har en gemensam berättelse om säkerhetsläget i Europa? Förhandlingarna bör föras snarast. Då kan även västparten kräva ett klargörande om säkerhetsläget med de stater som fortsätter väpnade aktioner mot Ryssland och ett flertal stater som bevakas fredligt av väst.

Oljekrisen 1973 framtvingade ransonering på bensin och el. Många av oss minns hur besvärligt det var. Dagens invånare som var under 18 år (körkortskrav) vid oljekrisen 1973 upplevde inte själva så påtagligt hur det drabbade. Alla över 67 år idag som var 18 år eller äldre i Sverige vid oljekrisen 1973 intar en särställning. För att påverka opinionen krävs en omfattande påverkan. Dagens förhållanden efter det ryska anfallskriget mot Ukraina har snabbt visat på energifrågans enorma betydelse, där åtstramning av den ryska gasen satt skräck i politiker och befolkning inför vintern. Det talas allmänt om risk för ransonering av el i första hand. För reformering av energipolitiken är tiden knapp för att påverka den svenska befolkningen, med undantag för alla äldre som redan förstår hur besvärligt det kommer att bli med el-ransonering. Vid sidan om elransonering har vi alla de andra problemen med inflation, skenande boränta och arbetslöshet.

Och det värsta hotet för dagen är ryska attacker mot kärnkraftverk i Ukraina. Och som vanligt gäller att det pågår ett stort antal krig och humanitära katastrofer runt om i världen. Njut av vad som återstår av sommaren 2022.

I media rapporteras om möten mellan ledarna för de största och mäktigaste för att finna lösningar. ”Emmanuel Macron has welcomed Saudi Crown Prince Mohammed bin Salman to Paris ”, rapporterar Express, UK. För några dagar sedan fick världen veta att Biden gjorde besök hos makthavarna i Saudi. Det kan antas att det i båda fallen gällde oljan. Båda länders presidenter går över lik för att enskilt få träffa en för delaktighet misstänkt enligt världens media. Ukrainakriget har ända sedan utbrotteti februari framkallat bilaterala möten med Putin utöver möten på multilateral bas. Sker bilaterala möten i allas intresse? Det finns inget som tyder på det. Den makthavare som sitter på makt frestas handla i den egna nationens intresse framför gemensamma intressen om det handlar om knappa livsviktiga resurser. Energi har på några månader blivit en kritisk resurs med ett krisscenario som blir värre för varje vecka. Idag rapporteras att ryska energijätten Gazprom stoppar alla gasleveranser till grannlandet Lettland. Hur kommer Lettland att hantera detta? Med Ryssland direkt eller genom EU?

I samband med gasleveranser kan ett stort antal incidenter förutses det närmaste halvåret, över vintern. Putins intresse är att förstöra EU har samstämmiga analytiker förkunnat. Kriget i Ukraina är ett nödvändigt sätt att förstöra EU, men inte tillräckligt. Med den ryska gasen är frågan om inte Putin har vad som behövs, allt annat lika. Det stora okända är hur Putins mottagarländer av gas kommer att uppträda. ”Enade vi stå, söndrade vi falla”, känns just nu bara som ett hurtfriskt ordspråk. Världens ledare kommer inte att sky några medel för att behålla sin egen makt. Då ryker solidariteten mellan länder fortare än kvickt.

Tystnad kan vara ljuvlig om det handlar om motsatsen till buller. Det lämnar jag därhän i denna genomgång. Tystnad hos dem som kan höra, tala och se om det handlar om uraktlåtenhet att reagera och handla är förfärlig. Hela tiden, oavbrutet finns orsaker att reagera och handla. Naturligtvis finns också orsaker att reagera genom tal och skrift. Men det som de flesta håller högst är handling, inte fagert tal. Handlingar kan ha den begränsningen att andra inte får vetskap om alla handlingar i det godas tjänst. Då kan en viktig mekanism gå förlorad, nämligen betydelsen av exemplets makt. Om någon skickar pengar till välgörenhet, ska det ske tyst eller med buller och bång? I alla fall är det bra om det berättas, gärna med hög röst, för så många som möjligt. 

Krigets fasor i Ukraina rapporteras dagligen i media. Men det stannar oftast hos läsaren eller TV-tittaren. När ringde eller mejlade du senast för att ventilera med bekanta? Är det så att tanken har föresvävat dig men att du avbrutit tanken, kanske med att underkänna dig själv? Att du inte har något att komma med. Allt är ju redan sagt, eller? Även om du inser att upprepning urholkar stenen så blir det inga samtal om krigets fasor och vad vi tillsammans borde försöka göra. Göra är det som behövs.

Tystnaden är fasansfull. Den härskar över oss. Det skulle vara hur lätt som helst att bryta tystnaden om tortyr av svenska medborgare som förvaras under vidriga förhållanden i fängelser. Exemplen kan mångfaldigas. Just idag förfäras vi över en krigshändelse, Rysslands kryssningsrobotar mot hamnar som behövs för export av spannmål. En dag efter avtal mellan Ukraina och Ryssland att freda export av spannmål. Visst tappar man målföret, men det är just det som inte får ske.

Så här meddelades kunderna den 18 juli 2022 av en elhandlare utan föregående varning:

Med upptäckterna av miljarder galaxer känns det nästan banalt att tala om de möjligheter som framkastats om liv i rymden. Likaså känns det inte djärvt att ställa upp andra antaganden, t.ex om att civilisationen på vår planet har dubbelgångare i rymden. Talar vi om oändlighet blir det omöjligt, ja ett tankefel att försöka motbevisa.

Människorna på vår planet kommer att behöva tid att koncipiera en ny världsbild. Är den oändliga rymden så långt vi kan komma i föreställningen om makrokosmos?

En tankebana som återstår att utforska är hur människan ska kunna förflytta sig i rymden, att stanna upp, att kommunicera och att återvända. Upptäckten genom James Webb-teleskopet har en magnitud som är jämförbar med upptäckten att jorden är rund.