Kategori: Övrigt

En konsumentforskare har genom en undersökning slagit fast att kunderna i ICA-butikerna reagerat på ICA:s prishöjningar och en rad andra händelser. ”Den positiva bilden av Ica-Stig har fått sig en törn”, säger forskaren Eva Ossiansson. Både SvD och Expressen har svalt forskningsresultatet som rapporterat till sina läsare. Det återstår att se vilken spridning tillmälet ”Girig-Stig” får runtom i Sverige. Det ser illa ut för ICA:s förtroende. Men prishöjningar och inflation har också mycket vidare konsekvenser.

Detta kan eventuellt bli ett marginellt fenomen, men marknadens dvs. konsumenternas ilska kan också ge upphov till nya idéer om hur inflation ska kunna motverkas. Inom nationalekonomin finns en teori om external diseconomies. Aktörer på en marknad baserar sitt pris till kund genom att beräkna kända kostnader och dessutom lägga på en vinstmarginal. Problemet är att alla konsekvenser av aktörens roll i värdekedjan inte beaktas. Miljökonsekvenser är en del i värdekedjan som blivit uppmärksammade för att reformera prissättning.

Nu skulle vi kunna undersöka om inflation kan hänföras till en aktör eller grupp av aktörer. Aktörer kan förekomma både vertikalt och horisontellt i samhällsekonomin betraktade som ett system, ett nätverk. Att beräkna effekter av ICA:s (och de andra handelsblocken) ställer nya krav på konkurrensvårdande myndigheter och forskningen inom marknadsekonomi. Ett första steg är att undersöka external diseconomies på försöksbasis. Att mäta och analysera kostnader är inte något nytt. Men att se systempåverkande prissättning som external diseconomies öppnar möjligheter att hänföra och eventuellt utkräva ansvar från aktörer på marknader med begränsad konkurrens. I bästa fall kan det skapa verktyg för att motverka icke önskvärd inflation.

Bilder på humanoider, ofta med suggestiv representation används i kommunikationen med både allmänhet och AI-nördar. Som författaren professor Teemu Roos skriver, kan sättet att kommunicera medföra skadeverkningar.

Allt som används i kommunikationen skapar intryck och förväntningar. Stora intressen är i rörelse, världen runt. Man kan fråga sig vilket syfte som finns i att tillverka humanoider som i yttre utseende blir så likt en människa som möjligt. En uppenbar risk är att stora grupper tar utseendet och kroppsrörelserna hos humanoiden som ett mått på mänskliga egenskaper hos humanoiden. Därmed kan också motståndskraften hos betraktaren att bedöma prestationerna av humanoiden styras med en förvrängd värdeskala. Dessutom kan ägaren av humanoiden komma med påståenden om att den utvecklas fortlöpande genom maskininlärning. Utan att visa på tänkbara begränsningar. Maskininlärning har begränsningar. Det gamla talesättet från datorernas barndom på 1950-talet och senare, gäller fortfarande: Utfallet beror på vad man stoppar in i datorn.

Kraschen för fastighetsbolaget SBB – Samhällsbyggnadsbolaget under ledning av huvudägaren Ilija Batljan riskerar att dra med sig en krasch för fastighetsbranschen i stort. SBB fick förvärva SARA kulturhus i Skellefteå under tillskyndan av partikamraterna i Skellefteå anförda av kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman. Under hela processen har namnet SARA kulturhus stått som varumärke, ett beslut som kan tillskrivas sossepamparna utan att fråga Sara sittandes på ett moln som snuddar taknocken. Kulturhuset har ritats av välkända arkitekter och är byggt i huvudsak i trä. Det är därmed, med 20 våningar och 80 meters höjd, ett av Europas högsta trähus.

Så här skrev och talade S-pamparna med Ilija Batljan och alla andra gäster log och jäste med sina champagenglas. Sara Lidman hade bara åskadarplats på sin molntapp.

Sara Kulturhus är Skellefteås nya mötesplats. Konst, uppträdanden och litteratur tillsammans med hotell i ett av världens högsta trähus. Här kombineras stadens arv av att bygga i trä med den senaste ingenjörskonsten, vilket gjort projektet till en förebild inom hållbar design och konstruktion.

Problemet är att kraschen och dansen kring guldkalven skadar Sara Lidmans goda namn och rykte. Därför bör en namnändring ske för höghuset i trä. Vi föreslår Kulturhuset i (S)kellefteå.

Risken för det okända är ytterst liten, men konsekvenserna kan bli förödande. Uppmärksamheten inför manifestation av Segerdagen den 9 maj är i hög grad fokuserad på Putin. Riskerna för insats av kärnvapen har påtalats ända från början av kriget och bedömts som nära obefintliga. Men grejen är att om denna osannolika händelse ändå skulle inträffa, kan konsekvenserna bli förödande av kärnvapen och bli början på ett världskrig. Dessutom är inte Putin ensam i toppen. Medvedev är fullt kapabel att ta över om Putin faller. Dessutom doldisar som står på kö.

Kraven på evidens är så stora att rysslandsexperterna i gammelmedia är återhållsamma. Därför behövs, som här, fria spekulationer. Gammelmedia har också försummat att diskutera kriget som ett proxykrig, dvs. ombudskrig för Nato. Lagstiftning kan komma att försvåra diskussionen ytterligare.

Ett sätt att jämföra är att likställa AI med kärnvapen med risker och hot mot mänskligheten. Än så länge är diskussionerna snälla och lustfyllda för horder av AI- freaks. Men också mörka beskrivningar är vanligt förekommande. Riskerna är enorma, vilket de flesta kan hålla med om. Ändå är frestelserna att finna tillämpningar så stora att lystnaden att överträffa varandra i uppfinningsrikedom tar över. Jag som skriver detta inlägg ser framför mig en elitistisk diskussion med personer som satsar sin egen intelligens för att visa på AI:s möjligheter. Inom snar framtid kommer samma personer att ägna återstoden av sitt liv att visa på riskerna och nackdelarna med AI. Utvecklingen kan komma att likna den som världen har upplevt med kärnvapen. De stora forskarna och uppfinnarna insåg att kärnvapen var ett dödligt hot mot hela mänskligheten.

Efter att i minst 20 år hävdat att AI aldrig kan likställas med människans intelligens är det hög tid att byta fokus. Den senaste tiden med uttalanden från bl.a Elon Musk om att AI är livsfarligt och att världen måste vidta åtgärder, är det möjligt att hävda att det gamla påståendet fortfarande gäller. Men med nya belägg. Det finns forskning som kan visa att AI är begränsad i viktiga avseenden. AI kan bli lik människan när det gäller förmågan i processtyrning. Där upphör likheten med människan. Men osvuret är bäst. Diskussion och forskning fortsätter. Likaså försöken att reglera i lag.

Ett trevligt bemötande från Försäkringskassan kunde minska besvikelsen i någon mån. Ingen utbetalning kunde ske idag för elstöd 1 eftersom abonnemanget för el hade gått över till mitt bolag i november 2022. I slutet av maj får jag ansöka om bidrag hos Skatteverket. Då kan skattmasen kvitta elstödet mot aktuell skatteskuld. Tack, alltid något. Men det sa de inte något om när elstöd 1 basunerades ut i media. Lite självsvåldigt av pappa staten, får man nog säga. Försöken av politikerna att reglera bort verkningarna av elkris och gryende lågkonjunktur är befängda. Tror någon att ekonomin kan stimuleras med det ena tjuvnypet efter det andra? Pengarna från elstöd 1 och kommande elstöd 2 ligger på marginalen för många som lever under små omständigheter eller hyfsat goda inkomster. Det är också en tid på året när sommardrömmar ska förverkligas. Och det kostar. Det här gör att en stor del av svenska folket sitter med lotter och tipskuponger. Och nu med utdragen väntan på elstödspengar. Inte en bra utveckling när själskrafterna kunde gå till medkänsla för drabbade av många slag i världen.

Justitieministern framträder ofta i TV, senast i samband med fritagning av en fånge, en mördare på väg till tandläkare. Justitieministern intervjuas som högste ansvarige och uppfattas förmodligen så av medborgarna. Hans framtoning är tämligen ensartad oavsett om frågan gäller gängkriminalitet, skjutningar, lagstiftning etc, eller som nu – fritagningen av den 17-årige mördaren. Frågorna kan vara mycket upprörande för många. Han låter som en dammsugare med entonig, viskande och väsande röst. Kroppsspråket är som hos en stor, däst nallebjörn som ätit sig proppmätt. Om regeringen fortsätter att ställa fram samma person i negativa sammanhang behöver vi bara höra hans första andetag för att tänka: Nu är det något som gått åt helvete igen. Och att ingenting kommer att kunna göras åt kriminaliteten.

Idag den 9/4 har SR1 rapporterat att det kan uppstå en brist på kärnbränsle från Ryssland. Redan i samband med Rysslands anfallskrig februari 2022 satte Vattenfall stopp för import från Ryssland. Det hade varit möjligt för media att ta med stoppet 2022. Bakgrund och historia borde vara centralt i rapporteringen.

Historielöshet, på ett banalt sätt har visat sig i nyhetsrapporteringen denna gång. Detta påverkar energidebatten. Politiska partier, forskare, debattörer riskerar att missa en viktig förutsättning. Men historielöshet är ju också så mycket större och vidare. Media har en viktig roll att påminna om behovet av historisk bakgrund, något som media ofta missar. När det gäller frågan om kärnkraft räcker det inte med att gå något år tillbaka i tiden. Strängt taget bör man av och till ta upp hela historiken i Sverige.

Jag är böjd att svara ja på frågan. Nu finns förstås många andra farliga saker, ska erkännas. Det är farligt att leva har det sagts. Det är nog inte så mycket frågan om att försöka minska risken så långt som möjligt. utan att inse att utan risk finns det inte mycket att ägna sig åt. Detta med risk har kommit i centrum i samband med NATO-processen. Sveriges förhandlare har i mycket hög grad ägnat sig åt att paniskt minska risken i tron att en anslutning till NATO medför dramatisk minskning av risk, krigsrisk. Diskussionen om uppsidan i kalkylen har fått ganska lite utrymme.

Sverige har förlorat marknader och inarbetade förbindelser. Så är den officiella bilden. Men sanningen är att flera förbindelser består. Senast den med oljehandlaren Gunvor. Det finns ingen anledning att tro på avveckling i den handeln. Astra Zeneca exporterar läkemedel. Ericsson exporterar till Ryssland. Det verkar som att alla som kan fortsätter med sina affärer med Ryssland. Det gäller särskilt råvaror, insatsvaror till industrin med flera. Däremot tycks konsumentvaror vara så känsliga för kast i opinion och konsumentreaktioner som gör det bäst att avveckla som för IKEA och HM.

Hur inverkar moraliska överväganden? Troligen vill ägare och företagsledningar slippa moraliska överväganden om det inte finns starka samband till andra marknader än den ryska. Här spelar konsumentmakt mycket stor roll, nämligen där konsumenterna kan ”rösta med fötterna” och välja en annan leverantör.

Men huvudregeln är ändå att företagen vill bedriva business as usual när det går att dölja eller när samband inte ät tydliga för konsumenter och opinionsledare. I båda fallen är kunskap om affärs- och industriell historia livsviktigt för de ekonomiska intressenterna. Konstigt? Nej, det finns något som heter historia även här, ekonomisk historia. Den som inte gör den läxan är snart borta ur bilden.