Kategori: Övrigt

Kronan har minskat i värde och kommer kanske aldrig till sitt rätta värde. Valutakursen spelar roll för svenskar som bor utomlands eller som drömmer om att flytta av många olika skäl. Många kanske vill flytta av negativa skäl, missnöje och meningar som interfolieras med ”det här djävla landet”. Det vore intressant att veta mer om positiva skäl jämfört med negativa skäl. Det handlar ofta om en kombination. ”Svenskar i världen” kan fungera som en sammanhållande länk, som en informationskanal för praktiska och juridiska frågor.

Bedeutung. Land, Ort, in dem sich jemand niedergelassen hat und sich zu Hause fühlt, ohne dort geboren oder aufgewachsen zu sein.
Betydelse: Land, ort, i vilket någon har slagit sig ned och som känner sig hemma, utan att vara född eller uppvuxen där.

Som exempel på hur en elit ser på sitt val av hemort kan väljas en artikel på en tysk webbsida, Deutschlandfunk. Här rör det sig om en grupp med speciell bakgrund, en elit, ofta med trauman i familjen från Nazityskland. Här blir det lätt för läsaren att känna lättnad över att dessa personer säger sig ha funnit harmoni i sitt livsval av hemort. Kan deras levnadsöden förbättra empati för invandrare till Sverige från olika länder i världen och med olika bakgrunder i flera avseenden, religion, utbildning och yrken?

Människan gör livsval av olika slag, där ett kan gälla val av hemort, hemland mer eller mindre aktivt, med mer elelr mindre valfrihet. Migrationsfrågor har satt valet i fokus för miljoner och åter miljoner flyktingar i hela världen. Vi som har en hemort, kanske utan att ens reflektera över detta faktum, reflekterar knappast fritt över immigranternas val och preferenser beträffande land och hemort. Mottagarlandet Sverige har en styrning till vilken ort immigranterna slussas i första omgången.

Vad händer sedan? Hur ser migrationen ut inom Sverige med sina 290 kommuner? Hur viktigt är valet av hemort för integration och ett liv mer eller mindre lyckligt? Det vore intressant att studera några norrlandskommuner, inte minst på grund av de uppskruvade förväntningar som finns för kraftig industriell utveckling.

Att de mänskliga rättigheterna inte respekteras i flertalet muslimska länder kan inte tas till intäkt för att vi i Sverige eller EU kan tillåta hot och hat mot muslimer eller andra religiösa grupper. Även om det skulle kunna tillåtas är det en dålig strategi för att öka följsamheten till mänskliga rättigheter. Att Sverige skulle förhålla sig passiv till brott mot mänskliga rättigheter är oacceptabelt. Där har Sverige gjort många eftergifter t.ex till Kina, Saudi, Israel med flera.

Tillstånd för bränning i provokativt syfte av religiösa symboler måste upphöra. Lagstiftaren och domstolarna står inför svåra avväganden vilket inte får förhindra utredning och beslut.

Påvens fördömande av koranbränningar kan vara ett utspel som kan leda vidare. Har USA medverkat till utspelet? Sverige kan nu ta på sig sig säck och aska för att beveka Erdogan lagom till mötet i Vilnius den 11–12 juli. Kanske sker något redan dagen före, dvs. den 10 juli. Putin kan paradoxalt nog känna sig nöjd med påvens utspel som är helt i linje med hans eget fördömande av angrepp på islam som varande en världsreligion.

Det finns fortfarande ett motstånd till NATO-ansökan som kanaliseras genom SwebbTV. Det förändrade läget efter påvens utspel skulle kunna tas som utgångspunkt att backa med NATO-ansökan eller låta frågan vara vilande för många år framöver.

Dessa antaganden är icke verifierade, men fullt rimliga i beaktande av hur världens ledare spelar med mänsklighetens säkerhet.

Stater och världssamfund ställer krav bl.a på Sverige. Aktuellt är nu statschefen Erdogan i Turkiet (Türkiye) som leder ställandet av krav. Det görs i samband med Sveriges NATO-ansökan. Det är statschefens fulla rätt i samband med en förhandling att ställa krav som dock ska betraktas som önskemål. Erdogan bortser från att krav också kan ställas på Turkiet. De kraven gäller mänskliga rättigheter som världsamfundet genom FN en gång ställt upp. Det kan var förödande för en förhandling att nya krav tillförs från parterna. Risken ökar att parterna aldrig kommer i mål. Sverige kan då välja att påtala istället för att kräva. Där kan listan göras lång med brott mot mänskliga rättigheter.

Senast idag har höga svenska politiker och militärer uttalat att krigsrisken har ökat. Hur riskerna uppfattas hos allmänheten är inte klarställt. Sverige befinner sig i ett s.k limbo beroende på Turkiets och Ungerns motstånd. Turkiets president Erdogan spelar ett högt spel med utpressning som strategi mot Sverige, Nato, EU och USA. Mycket talar tyvärr för att Erdogan inte tänker godkänna Sverige som medlem i Nato före eller i samband med toppmötet den 11-12 juli i Vilnius. Det medför att Ryssland kan se Sverige som lovligt för operationer. Om det går så långt som anfallskrig återstår att se. Gotland har under lång tid utpekats som mål för Ryssland. Om inte Sverige är Natomedlem finns inte artikel 5 i Natofördraget som garanti för skydd av Sverige. Om avsteg skulle göras är det rimligt att protester inom Nato kan bli följden. En omständighet som inte väckt uppmärksamhet är att processen för byte av generalsekreterare har inletts. Det medför ökad risk som Putin inte lär vara sen att försöka utnyttja. Det faktum att anfall från Ryssland uppfattats som omöjligt av svenska folket kan paradoxalt ses som ökad risk för anfall eller andra krigshandlingar från Ryssland. Putin har visat att han försöker vända synen på sina landsmän och hela världen genom att benämna väpnat anfall för något annat. ”Militära specialoperationer” var namnet för anfallskriget mot Ukraina. Det är visserligen helt missvisande men ändå en användbar metod för att sabotera freden. Vilka ord finns nu i Putins sjuka huvud?

Hur ska AI välja bort dåliga och dumma alternativ? Om vi som exempel tar snöröjning som ett logistiskt problem. Mitt exempel med snöröjning är ett problem för varje fastighetsskötare, den tid på året som snö eller hagel kan falla. Någon självutnämnd expert på AI kan förmodligen skratta och tycka att så kan man inte ställa frågor om AI. Då kan jag replikera att frågans relevans kanske kan avgöras genom AI.

Fritt ur hjärtat kan även en sådan fråga ställas. Men vem bedömer svaren? Om Ai ger svar som föreslår att snön ska smältas och att smältvattnet ska ledas till en bassäng för att tappas på flaska för att säljas på marknaden, ska då utfallet leda till handling? Vi förutsätter att lönsamhet kan uppnås, även det med hjälp av AI.

Nästa gång kan frågan ställas om regnvatten från nederbörd som kan ledas till bassäng med ett stort antal fack för infrysning till istärningar för export till Grönland där brist på is till drinken har börjat kännas besvärande.

Bort det! Vi ställer vårt hopp till en nykter definition av AI som tar fasta på begreppet maskininlärning.

Dagligen påminns vi om människans framsteg och tillkortakommanden. Det kan sammanfattas i ”Människans villkor” som är titeln på en antologi från 1976 med Karl Erik Fichtelius och Hannes Alfvén som redaktörer. Boken innehåller 12 uppsatser ”av vetenskapsmän för politiker”. Ett av många temata är människans egenskaper som ärftligt betingade, instinkter.

Boken är intressant av åtminstone två skäl, dels som verk i den gryende miljörörelsen med uppsatser av blivande miljökändisar, dels som källa för att finna idéer för att förstå och lösa dagens problem där vi med fördel kan studera människan som djur. Hur ska vi se på fotbollshuliganer? Kan idéer från förr användas idag på problem som hittills varit omöjliga att lösa?

Ett avsnitt i boken om ”superorganismer” är intressant som jämförelse med ett vildsint gäng med huliganer. (se sidan 39 i boken)

Ur vissa synpunkter är det berättigat att betrakta ett djursamhälle som en superorganism. Lika väl som enskilda celler är organiserade till en flercellig organism kan flercelliga organismer organiseras till superorganismer.

Ur funktionell synpunkt är det inte någon skillnad mellan de former av kommunikationssystem som finns mellan separata individer i en superorganism och kommunikationen i en cellmassa, t.ex ett foster eller en funktionsduglig flercellig organism. I båda fallen är det en fråga om retnings- och svarssystem som fungerar med hjälp av signaler. Karaktäristiskt för dessa system är att de arbetar stegvis – ett retnings- och svarssystem leder till nästa, och de samordnar alla delar (det må vara celler, vävnader, förenade eller separata organismer) i en helhet. Det är dessa kommunikationssystem i djursamhällena som de moderna etologerna studerar.

Det är uppenbart att en superorganism kan åstadkomma mer än vad de oorganiserade individerna skulle kunna göra. Men det står lika klart att för människornas vidkommande är superorganismen mindre klok och sofistikerad än de klokaste individerna, och det förefaller mig som om den också är mindre klok än genomsnittet av individerna som konstituerar den. När det gäller förmågan att undvika öppna konflikter har våra samhällsbildningar hittills inte visat sig överlägsna de lägre djuren.

Det här borde nye ordföranden i fotbollsförbundet ta sig en funderare på.

I en notis idag, liten som en tändsticksask, i Dagens industri rapporteras att de svenska bankerna motsätter sig en skatt på övervinster. Visst är det principiellt fel att särbehandla en bransch, banker i detta fall, men det innebär inte att det är lämpligt att svenska banker gapar och går i bräschen. Bankerna ingår i en branschförening som kan sköta förhandlingarna. Händelserna sätter ljuset på den oligopolmarknad som svenska underhuggare verkar på.

Teknikens makthavare tycks mena att AI är omvälvande trots begränsningar. Därför är det klokt att teknikens makthavare väljer att förekomma i stället för att förekommas. Det har Google visat, och fler väntar på möjligheter att visa ansvar genom att föreslå regleringar genom lag. Denna obalans i maktförhållanden ger utrymme för ”världens blåsning”, som jag skulle ha uttryckt mig som kritisk yngling på 50-talet. Ordet ”blåsning” som beteckning för lurendrejeri fanns inte då, så ordet blåsning passar bättre idag. Ordet ”världens” är gammalt som beteckning på omnipotens och står sig bra idag när framtiden står på spel. Idag hjälper det mig inte att ansluta till Lena Andersson, författaren och filosofen som anser att AI har inte kvaliteter som skiljer sig från papegojans. Då känns det stabilare och värdeneutralt att använda fysikprofessorn Ulf Danielsson som med envishet hävdar att AI bör kallas ”maskininlärning” och inget annat. Då blir AI inte så mystiskt som många vill göra det till. Vi har en tid framför oss som kommer att präglas av fortsatt teknikutveckling av AI och förhandlingar i vidast tänkbara mening med hela samhället och Big Tech. Jag ställer mig på sidan för nykter måttfullhet.