Kategori: Övrigt

Micael Bydén svarade på principiellt viktiga frågor om Sverige i Natosystemet. Mot slutet av halvtimmen fick han på nytt frågan om hans nystartade konsultfirma, och ÖB framhöll envist att han inte kunde förstå eller ta till sig kritiken. Han sade sig veta precis var gränsen går. Vilken tankevurpa av vår ÖB! Redan det faktum att kritiken kvarstår och upprepas i olika sammanhang är ju beviset för att han inte förstått var den röda linjen går. Att media ser sig föranlåten att upprepa frågan om lämpligheten att starta ett konsultföretag flera månader innan han avgår, det tar uppmärksamhet och tid från säkerhetsfrågorna för Sverige och samverkan inom Nato. Ledare i Natosystemet och ODKB har anledning att åtminstone höja ögonbrynen för brist på logik hos en överbefälhavare i Sverige som blivit påkommen med byxorna nere.

ODKB är fördragsorganisationen för kollektiv säkerhet. Förutom Ryssland är Armenien, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan medlemmar (Azerbajdzjan, Georgien och Uzbekistan är före detta medlemmar).

Med allianser till EU och nu NATO är det oundvikligt att Sverige inte kan uppträda unilateralt som tidigare. Elaka tungor har velat kalla tidigare positionen för ”Sverige – världens samvete”. Den tillvitelsen tycks ha försvunnit i debatten. Påverkan på yttrandefrihet har antagit mer subtila uttryck. I Sverige kan förbiseenden ha skett att följa inställningen till Sverige och svenska förhållanden i länder med brist på mänskliga rättigheter, t.ex Kina, Iran och flera länder i Afrika. Underordning till EU och NATO kommer sannolikt att förhindra utspel i internationella frågor och konflikter. För alla som som har engagemang i världspolitiken där underordning är ett relevant problem på en skala från tvång till fritt val, kommer självcensuren att öka i betydelse.

Anslutningen till NATO har präglats av tunnelseende för att påskynda processen. Nu kommer en tid för både tillbakablick och framtidsbedömning. En viktig nyhetskanal har så länge man minns varit Dagens Eko i Sveriges Radio. Nu sker en kraftig neddragning av budgetskäl. Samhällskritik nationellt och internationellt kan komma att blekna. Kända profiler kan tystas eller tappa gnistan. Det är ett av de mest omedelbara varningssignalerna för Sverige som ett tråkigt okunnigt land.

När nu Natoanslutningen är genomförd kan fortsatt diskussion om säkerhetsfrågor komma att dominera i den allmänna debatten. Säkerhetsfrågor är av två slag, inhemska frågor med gängkriminalitet och frågor om landets försvar. Hur kommer det att gå med klimatdiskussionen och den ”gröna omställningen”? Det blir en nödvändighet att klara alla stora frågor, men historien om svenskarna i den folkliga debatten har ofta varit att vi bara klarar en fråga i taget, då ofta på ett sätt som räcker och blir över. Allt det här går att mäta med utrymmet i olika media, men väl så viktigt är att bedöma kvalitativt. Det kan leda till subjektiva och skeva bedömningar, men likväl viktiga bedömningar.

Natoanslutningen har gett livsluft åt Socialdemokraterna som kan ansluta till och helst överträffa Tidöpartiernas beslutamhet i Natofrågan och upprustningen av det svenska försvaret. Det förvånar inte eftersom försvaret och utrikespolitiken av tradition har präglats av konsensus.

Idag är det svårt att bedöma hur diskussionen kommer att utvecklas. Dock kan ett antagande göras om att klimatfrågan kommer att minska kraftigt i relation till säkerhetsfrågorna. Också frågor om hälsa, livsstil och djurrätt kan komma att blekna. Frågor om hur vi ska leva kan omvandlas till frågan om hur vi ska överleva.

Blir reaktionen från Ryssland om Natos utvidgning läsbar? Har spekulationerna varit fantasilösa? Har Putins vapenskrammel varit trovärdiga? Det kommer att visa sig, kanske inte omedelbart eller i nära framtid. Kommer spänningarna att öka? Val till president i Ryssland ska äga rum om 14 dagar. Därför är det troligt att Putin kommer att göra ett utspel eller göra ett herostratiskt maktgrepp. Herostratos brände Artemistemplet, ett av världens underverk. Svårslaget.

Kriget mellan Ryssland och Ukraina har pågått i två år. Krig mellan Hamas och Israel har pågått sedan oktober 2023. Dessa krig upprör vår del av världen allra mest. Båda krigen har sin historiska bakgrund. Det som är gemensamt är att världssamfundet inte har lyckats skapa förhandlingar för stillestånd, än mindre fred. På denna blogg konstaterade vi 2022 och 2024 att utvecklingen är på väg mot en krigsekonomi. Frågan måste ställas: När kan vi tala om ett tillstånd i vår del av världen för krigsekonomi? Här en möjlig definition: Krigsekonomi är en omfattande samhällsekonomisk mobilisering för krigsändamål. Det tillståndet har vi knappast uppnått. När om någonsin kan Sverige och närliggande länder tala om krigsekonomi? Andra samhällshot kan och bör granskas samtidigt, som gängkriminalitet och droghandel med flera slags kriminalitet byggd på grovt våld, cyberattacker och infiltration i samhällskroppen. Det kan vara tjänligt att se krigsekonomi och grov kriminalitet i en gemensam hotbild. När det gäller cyberbrott är behovet uppenbart att samordna spaning av attacker från Ryssland och attacker från ligor baserade i utlandet. Med tillkomsten av AI blir det uppenbart. Klassiskt vetenskapliga studier kan hjälpa oss i översyn av problembilder och definitioner. Mycket kommer vi inte att kunna förutse, ens i vår vildaste fantasi.

Ett nytt paraplybegrepp kan uppstå som inrymmer klassisk krigsekonomi och nya former som hybridkrigföring, proxykrig och nya knappt kända former. Bör krigsekonomi också sammanföras med utveckling av utnyttjandet i rymden? Gamla ”hederliga” begreppet krigsekonomi kan få nytt innehåll som blir tungrott i diskursen, för att inte säga ohanterligt.

Vilken strategi byggs upp i Ryssland och i Putins närhet? Nyligen visades i media en kartbild på Ryssland med grannländer som presenterades av Dmitrij Medvedev, tidigare president i Ryssland. Den visade enorma anspråk på territorier att införliva med Ryssland. Är detta hela sanningen? Är det ett villospår? Är det andra idéer som föresvävar Putin med användning av kärnvapen och rymden? Då räcker inte ett gammalt begrepp som krigsekonomi. Eller världskrig.

Sörjande i tusental tågade genom gatorna i Moskva till begravningskyrkan. Ett tusental deltagarna hördes skandera Navalnyj, Navalnyj, Navalnyj utanför kyrkan. Slitna människor hedrade Navalnyj med oerhörd beslutsamhet. För 100 arresterade kommer 200 i deras ställe. För varje hot ökar motståndet mot den ryska krigsmaskinen.

Efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina var det rätt för regeringen att söka medlemskap i NATO. Ungern har som sista land godkänt Sverige, men det återstår att underteckna och att lämna över beslutet till NATO:s högsta ledning. Diskussionen om Sveriges beslut har börjat. Det är begripligt med tanke på den ofullständiga processen, utan hörande av folkets vilja och utan beslut i riksdagen med fullständighet och öppenhet beträffande USA:s villkor gentemot Sverige. Allt oklart borde kunna ordnas i efterhand, men finns det intresse hos parterna? Därför är det förståeligt att diskussionen redan är igång om villkoren, särskilt om kärnvapen. Att vara tillåtande i en diskussion om Exit är dessutom bra för att visa världen och Ryssland att demokratiska värden får ha plats i Sverige.

Att förbereda för fortsatt försämring av det geopolitiska läget bör medföra beslut och åtgärder med skyndsamhet eller med utdragen beslutsprocess. Militär har ifråga om Ukraina varnat för att kriget kan bli mycket långvarigt. Debattören Lars Bern har upprepat sitt krav på återinförande av värnplikten. Sverige befinner sig i början av en ny epok som får genomgripande förändringar till en konsekvent krigsekonomi där griffeltavlan och kritorna knappt kommit på plats.

Reaktionerna på Aleksej Navalnyjs död har varit ett fördömande av regimen Putin. En avvikande uppfattning representeras av bloggaren Jenny Piper. Hon fokuserar på en dubbelmoral som hon finner hos Väst:

Men när den 55-årige chilensk/amerikanske journalisten och youtubern Gonzalo Lira tidigare i år dog i ukrainskt fängelse efter att ha suttit inspärrad i över åtta månader under tortyrliknande förhållanden efter att ha gripits av Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) misstänkt för ”pro-ryska sympatier” då han framfört kritik mot den politik som fördes av regimen i Kiev, var det minsann locket på från hela etablissemanget.

Jenny Piper har alltsedan anfallskrigets början mot Ukraina den 24 februari 2022, där Putin ville förbjuda benämningen krig, gått till Putins och Rysslands oreserverade stöd. Hennes ifrågasättande av rapporteringen i Väst om Navalnyjs död är helt i linje med lojaliteten med Putin och Ryssland. Med samma brist på belägg som Väst går hon till attack mot västliga media.

Liksom i förgiftningsfallet augusti 2020 och andra mordförsök får vi avvakta eventuella belägg om orsaken till Aleksej Navalnyjs plötsliga död. Men resultatet är klart genom att Putin inte behöver vara rädd för konkurrens från Navalnyj i kommande presidentval senare i år, mars 2024.

Uppmärksamhet har visats i samband med de kraftiga neddragningar av offentliga medel som gjorts med förebärande av nedgången i ekonomin. Här bör påpekas att det gällt ett etablissemang i någon mening. Just nu sänds ett program i SR P1 om ”Rika Maja”, en samekvinna som sägs ha valt att ställa sig utanför samhället. Detta människoöde duger för att göra en produktion i radion, men inte fick Maja någon favör under sitt liv. Historien är full av människoöden som gett viktiga bidrag till kulturen, men aldrig fått en smula från det offentliga. Luffarna som tillverkade och sålde trådarbeten har fått komma in i värmen efter sitt försvinnande från byarna landet runt. Byggnadskulturen har förnyats och underhållits tack vare timmermän och snickare, ofta utan att erkännas för mer än flit och kroppsarbete med låg status. Måleri, tavlan till finrummet hos folket har spridits men inte fått bättre omdömen än ”hötorgskonst”. Företeelser av dessa slag har klumpats ihop under beteckningen ”folkkonst”. Det har passat konsthistoriker och kulturens byråkrater, inte sällan med kärleksbetygelser i panegyriska ordalag. Men stöd och bidrag, mycket sparsamt och sällsynt.

Debatten om neddragningar har gällt elitnivån och sådana som tidigare identifierats och som funnits med i systemet för ”kulturpengar”.