Kategori: Övrigt

Efter presidentvalet i USA med Donald Trump som President-Elect kommer en tid för tillnyktring och anpassning till en ny global ordning. Efter Trumps vallöften, efter självprövning av EU:s ställning med ekonomisk och politisk kris, efter blottläggande av Kinas ekonomiska kris med lägre befolkningsökning, efter ökad aggression mot Taiwan, efter lägre uppslutning till klimatfrågan COP i Baku är det hög tid. Inför förhandlingar om Ukraina med fred eller vapenstillestånd, inför förestående nyval i Tyskland, inför presidentval i Frankrike, inför kraftigt ökad kriminalitet i Frankrike och många andra länder – är det hög tid.

I filosofins värld ägnas tankar på en världsbild som kan ha olika innehåll hos olika tänkare i Hegels efterföljd. Här och nu kan finnas behov och längtan att förstå tillståndet i världen, ett världsläge som förändras hela tiden. Världens ledare, politiker, näringsidkare och ”mannen på gatan” har att förhålla sig till stora förändringar. Vi måste också passa oss för hur vi uttrycker oss i ett woke-samhälle – heter det månne ”personen på gatan” istället?

I USA skedde en stormning av USA:s kongress Kapitolium 2021 som har återverkningar med långa fängelsestraff. Hur kommer massorna att reagera i länder med långa erfarenheter av våldsamma demonstrationer? Kommer massorna att acceptera ett eventuellt fängelsestraff för påstått fusk med assistentersättning från Marine Le Pen? Vad med Tyskland och motsättningar mellan yttersta högern och yttersta vänstern? Italien med sin katastrofala ekonomi? Var kommer utfallen att ske, från toppen eller från massorna? Kommer folkligt uppror att ske i Kina? Ryssland? Hur kommer världen att snurra efter sammanbrott för den ”gröna omställningen”?

Vad spelar det för roll i Sverige att vi har ett relativt lugn när delar av världen kokar, med risk för massornas uppror utöver jättelika problem med kriminaliteten? Hur länge kan Norden stänga av utbyte med Ryssland? Ska Sverige och Finland söka en egen väg för utbyte med Ryssland när kriget i Ukraina stoppats?

Miljöaktivisten Hans Palmstierna 1965-1975. Berättelser grundade på källor samt källvärdering.

Efter all genomgång av arkiv, källor, litteratur, dagspress och internet uppstod frågan om AI skulle kunna ge mer information, dessutom med det löftesrika namnet artificiell intelligens. Därför skrev jag en en fråga på AIOpen den 2024-11-11–12 och 2024-11-11-13

Fråga: Who was Hans Palmstierna? Svaret blev:

Hans Palmstierna (1886–1971) was a Swedish-born physician and psychiatrist known for his work in the field of psychiatry and psychodynamics. He was particularly influential in the development of psychological understanding of mental illness and contributed significantly to the study of psychoanalysis in Scandinavia.

Palmstierna was trained as a doctor, but his primary focus was on the study of the human mind, mental health, and the dynamics of psychological disorders. He was an early advocate of psychoanalytic methods, particularly in understanding and treating neuroses, and he was influenced by the ideas of Sigmund Freud and his followers.

He was also known for his involvement in the establishment of the Institute of Psychiatry in Sweden, where he contributed to the academic and clinical development of the discipline. Palmstierna worked closely with several prominent figures in psychoanalysis, especially during his years in Germany and later in Sweden.

His work not only focused on therapeutic techniques but also explored the broader social and philosophical aspects of mental health. He played a role in introducing and promoting psychoanalysis in Sweden and influenced the development of the field in Scandinavia.

In summary, Hans Palmstierna was a key figure in the field of psychiatry and psychoanalysis in Sweden, contributing to the understanding of mental health through both clinical practice and theoretical exploration.

Fråga: Vem var Hans Palmstierna? Svaret blev:

Hans Palmstierna (1886–1974) var en svensk diplomat, historiker och författare, mest känd för sitt arbete som diplomat under första hälften av 1900-talet och för sitt historiska engagemang. Han var medlem av en framstående svensk adelsfamilj och hade en lång och framgångsrik karriär inom den svenska utrikesförvaltningen.

Palmstierna var utbildad i historia och juridik och började sin diplomatiska bana tidigt. Han tjänstgjorde på flera svenska ambassader, bland annat i Berlin och London, och hade en viktig roll i Sveriges utrikespolitik under första och andra världskriget. Hans uppdrag under dessa år gav honom en djup insikt i internationella relationer och diplomatiska strategier.

Som författare publicerade Palmstierna flera verk, bland annat om svensk historia och om utrikespolitik. Han är också känd för sina minnen och sina reflektioner över sin egen tid som diplomat. Palmstierna var en intellektuell och en uppskattad skribent, som ofta blandade sina erfarenheter som diplomat med en historisk och filosofisk syn på världen.

Enligt vissa källor var han också en del av den svenska högre societeten och hade goda relationer med många av tidens politiska och kulturella ledare. Hans familj hade starka band till den svenska aristokratin och hans sociala kretsar speglade hans position som en av de mer inflytelserika personerna i svensk diplomati.

Sammanfattningsvis var Hans Palmstierna en betydelsefull diplomat och författare med ett intellektuellt arv och en viktig roll i Sveriges internationella relationer under stora delar av 1900-talet.

Dessa svar kunde inte avse den Hans Palmstierna 1926-1975, miljöaktivisten som jag beforskar. Något annat kom inte upp. För någon som hastigt söker uppgifter om personen hade felet kunnat sätta spår med muntlig och skriftlig tradering. Det gäller således att inte förlita sig på AI, utan att se till att ha eget omdöme om man ska bedriva ett eget forskningsprojekt.

Det är lätt att dras med i diskussion om de stora globala frågorna. Men vad har vi vanliga medborgare att tillföra? Om man får önska känns det bättre, ja produktivt att engagera sig i att motarbeta sabotage. SR har idag rapporterat om intrång på vattenanläggningar i Sverige. Sabotage mot försörjningen av dricksvatten är en risk som måste motverkas. Det är en diskussin som många medborgare kan engagera sig i och komma med smarta förbättringar och högre säkerhet. Steget är inte långt för att enrollera sig i hemvärnet. Intresset har visat sig genom långa köer för tillträde. Det är kanske inte ett forum för diskussion av försvarsmaktens prioriteringar, men kan vara ett första steg. Hemvärnet kan bli en bevakningsstyrka för att förhindra sabotage.

Big talk är oundvikligt men är oftast endast en spegling av massmedias rapportering och kan efter ett tag kännas tomt och tjatigt. Många pratar om samma sak på samma sätt. Det skapar inte utrymme för praktisk problemlösning

Energimyndigheten har gett stöd till uppskalning och kommersialisering. Ansökningstiden gick ut den 24 september 2024. Lärdomar av koldioxidinfångning finns från flera länder med totala misslyckanden. En ledande princip måste med dessa lärdomar vara att inte gå till stor skala innan erfarenheter har vunnits från testprojekt som skalas upp, kanske i flera steg. Förståelsen för denna princip kan vara klen för dem som jobbar med andras pengar. Då är det istället viktigt att komma först av prestigeskäl, men också av andra skäl som att lägga beslag på projektpengar som är begränsade.

Det finns principiella invändningar till koldioxidinfångning som kan förstärkas eller försvagas. För de som jobbar med andras pengar är mottagligheten vara svag i det förra fallet.

Sverige har nyligen genomlevt en kris med Northvolt och förlorade miljarder för pensionsfonder och andra finansiärer. Stockholm Exergi planerar för investeringar i koldioxidinfångning i mångmiljardklassen med bidrag och och finansiering från samma typ av finansiärer. Investeringen kallas en ”makalös manick”.

Vårt mål har varit att fatta ett investeringsbeslut (FID) för vår Beccs-anläggning under 2024, och vi har varit tydliga med att statligt stöd genom den omvända auktionen är en förutsättning för ett sådant beslut. Vårt fokus nu är att förbereda oss inför vårt anbud och vi arbetar för fullt mot denna milstolpe.

Energimyndigheten har en uttalad ambition att fatta beslut om tilldelning i auktionen innan årsskiftet. Ett investeringsbeslut kommer i nästa fas, och att vi går vinnande ur auktionen är en förutsättning för att kunna fatta ett sådant beslut. Vi planerar nu för att fatta ett investeringsbeslut så snart som möjligt 2025 givet att vi får tilldelning av staten.

För att ge tyngd åt presentationen på webbsidan framhåller Stockholm Exergi:

Stöttat av EU och FN. Vårt projekt har valts ut av EU:s innovationsfond för dess potential att bidra till omställningen av den europeiska energisektorn och möjligheten att mildra klimatförändringarna. FN:s klimatpanel IPCC menar att koldioxidinfångning är helt nödvändigt om vi ska nå 1,5-gradersmålet.

Risk och osäkerhet med koldioxidinfångning i jätteanläggningen i Stockholm är av annan natur än tillverkning av batterier i Skellefteå. Dock likvärdigt riskfyllda projekt för folkhushållet. Vi följer utvecklingen för Stockholm Exergi med – som vi vill hävda – samma sunda skepsis som i fallet Northvolt.

Det frihetliga perspektivet har delvis gått förlorat i det republikanska partiet under Donald Trumps ledning. I Sverige har vi under lång tid vurmat för det demokratiska partiet, nu med Biden som efterträdde Obama. Intresset för den idéhistoriska bakgrunden har varit låg och ojämn, att döma av medias rapportering.

Under 60- och 70-talen hade vi nära förbindelser med en familj i Vermont som besökte Stockholm för forskningsuppdrag. Vi hälsade på hos dem. De var mycket hänsynsfulla mot oss med förmodad preferens för Kennedy trots att de själva var republikaner. Det tyckte vi var lite udda och svårt att ta till oss, dock utan nämnvärda kunskaper om den idémässiga bakgrunden. Preferensen till politiskt parti var då helt känslomässig för oss. Föga visste vi om republikanernas strävan efter ett decentraliserat USA. Det finns inte något påtagligt av det i Trumps valtal under valkampanjerna som rasat den senaste tiden.

I ett framtida USA med starkt inslag av isolationism under republikansk dominans kan dynamiken värnas med högre självständighet för staterna. En nackdel kan vara sämre inflytande på den globala scenen.

I media rapporteras om flera opinionsmätningar där utfallet kan slå åt båda håll, för Harris eller för Trump. Att se ett värde i dessa mätningar är fritt för envar. I alla fall får media mer att använda i sina analyser och rapporter. Den stora frågan är inte entydigt vem som ”vinner”. En betydande risk finns för anklagelser om valfusk och tvistigheter oavsett vilka åtgärder som vidtagits för att öka säkerheten i sammanräkning och resultatrapportering. Det kan tänkas att olika tolkningar uppstår som strömmar ut i media. Även oroligheter kan uppstå. En sådan utveckling kan få stora konsekvenser för USA:s utrikespolitik i Ukraina-Ryssland, Gaza-Israel, Taiwan-Kina. Innevarande vecka, inte bara valdagen är hela världens uppmärksamhet riktad mot valet i USA, särskilt dagarna efter valet med risk för konvulsioner i världens största demokrati – USA.

TV-inslag med opinionsmätningar ägnar lite tid åt att diskutera osäkerhet. Svarsfrekvensen i surveyundersökningar kan vara nedåt 50 procent. Ju lägre svarsfrekvens desto lägre säkerhet. I TV är man ofta obenägen att diskutera osäkerhet eftersom det kan uppfattas som abstrakt och svårbegripligt. Då är det mer lockande att visa upp en stor kartbild med alla staterna och att laborera med röda och blå färgmarkeringar. Presentatören kan välja olika förutsättningar för påverkan av valet. Blinkade lampor och grälla färger fångar intresset och verkar avtrubbande på omdömet.

Det kan inte uteslutas att opinionsmätningar kan slå fel. Övermod hos någon av presidentkandidaterna kan leda till stora överraskningar. Så osvuret är bäst även denna gång.

Utträngningen av klassiska varumärken fortsätter. Om ICA kan lansera ICA falukorv, då kan fortsättningen bli ICA elbil. Murar kan rivas av stora starka företag. Bank- och försäkringstjänster är införda hos ICA sedan länge. Det finns varor och tjänster som ICA troligen inte kan införa – fan tro’t.

Presidentvalet i USA kommer att avgöra världens öden. För Sverige och EU gäller det främst Ukraina-kriget och Mellanöstern-kriget. Sverige har vågat ta ett förbehållslöst avstånd till Putin och hans pågående anfallskrig i Ukraina. Sverige har gett stöd genom krigsmateriel och humanitär hjälp till Ukraina. Till Gaza har ingen hjälp gått fram utom den hjälp som utgått genom UNWRA som är ett FN-organ som Israel försökt stoppa, med argument om infiltration från motståndaren.

Sverige har försummat att ge direktstöd till det palestinska folket. Det är upprörande att Sverige inte ger direktstöd på alla sätt, främst sjukvård. Hänsyn till Israel som ledande militärmakt är problematiskt. Skamligt. Lokala demonstrationer i Sverige mot antisemitism kan bedrivas i den omfattning som israelvänner anser motiverad. Likaså ska palestinska demonstranter ha fritt spelrum inom gällande ordningsregler.