Släktallianser, kom fram i ljuset

Vi har länge hört om klansamhället som avser grupper med invandrare i Sverige med egen rättsskipning och fientliga praktiker. Klansamhället dras ofta fram för att beskriva och förklara strukturer i den kriminella världen. Det kan man tycka är hotfullt och fientligt mot majoritetsbefolkningen med svensk nationalitet. Vilka konsekvenser har insikter om klansamhället dragits av den breda massan? Har något annat än hat och förakt skapats? En tänkbar motrörelse med samhällsengagemang hos familjer och släktrelationer är tänkbar men måste realiseras för bygga en samhällskraft att räkna med.

Vi har släktrelationer att bygga på. Det är möjligt att mobilisera släktrelationer för att försvara humanistiska värderingar mot gängvåld och kriminella strukturer i alla delar av samhället. Släktrelationer bär inte självskrivna värden med godhet och förmåga. Men släktrelationer kan tjäna som organiserande princip för att lättare finna en start och en fortsättning i arbetet att balansera de ondskefulla sidorna av klansamhället. Det finns litteratur som inspiration, t.ex Ljusets fiender av Johan Lundberg.

Trump har vind i ryggen

Att bedöma framtidsutsikterna för framgångar med Trumps politiska löften ankommer dem som har den största kännedomen om tidigare politik och ledarskap där Trump haft avgörande roll. Den överbudspolitik som bedrivits innan och efter tillträdet som president visar alltfler varningstecken. En ledare kan göra sig omåttligt populär med löften om efterlängtade program.

Oväntade och spektakulära mål verkar övertygande av bara farten. Självkritik och ödmjukhet inför svårigheterna är som bortblåsta. Ledare, ledarens närmsta personer försätter massorna i ett lyckorus. Ännu har inga bakslag identifierats och erkänts. Men bakslag kommer att komma av nödvändighet som i livets alla skiften. Vad kommer då att hända? Bortförklaringar, vägran att förstå eller vad? Om något kommer att gå riktigt ordentligt åt helvete, vad händer då? Tänk om en ekonomisk kollaps inträffar i bankväsendet! Om försöken att restaurera ekonomin misslyckas? Inflation och hyperinflation på grund av matbrist i världen? Då kan en ledare med sina närmaste personer känna sig trängda och väljer att starta krig.

Så kan vi fortsätta att spekulera. Bättre det än att naivt tro på fagra löften om fred, frihet och välstånd som bara grundar sig på löften av en president som för närvarande har vind i ryggen.

Går vi på Trumps salvelsefulla utspel?

Mycket av vad Trump fört fram innan och efter tillträdet som USA:s president handlar om förbud och repression. Till vilken kategori tullar och handelskrig ska föras är ännu oklart.

Mycket handlar också om förtigande av åtgärder, t.ex sådant som avser territoriella anspråk. Det är därför anmärkningsvärt hur Trump tagits emot. Vi får väl avvakta de 100 första dagarna som seden bjuder.

Har opinionen blivit skrämd av Trump? Vi får inbegripa hans stöd från flera av världens rikaste och mäktigaste, tech-fenomen och celebrities. Kalla kårar framkallades av Elon Musk som gör heil-hälsningar. Är Musk så obildad eller så utan impulskontroll att han inte kände vad han gjorde när han lyfte armen flera gånger som en nazi. Själv kommer jag att använda de 100 dagarna för att bättre förstå vad Trump står för.

Världen håller andan inför Trumps tillträde som USA:s president

Stora utspel om sociala mediet Tik-Tok, om världens största ö Grönland som en del av Danmark, om Panama-kanalen och om Kanada har vållat reaktioner världen över. Styrkan i reaktionerna är svåra att bedöma. Det kan vara så att världsopinionen sett allt som en serie skrämskott. Tillkommer uttalanden om Ukraina, om NATO och om EU. Hela magasinet har fyrats av. Men frågan infinner sig om allt detta är en simpel management-grej, nämligen att makt kan uppnås genom att först skapa problem för att sedan med ett leende erbjuda lösningen på problemen. Lösningen, ja den fanns där hela tiden. Kanske låg lösningen dold i mössan, i den ilsket röda kepsen från början, eller så kunde lösningen växa fram i mössan på politikern med ett sjusärdeles stort självförtroende.

Hur ska Sverige förhålla sig till USA, läs Trump?

Trumps utspel om Grönland, Panamakanalen och Kanada liknar Hitlers anfall på Polen i början av 2:a världskriget. Det handlar om dominans av en stormakt över militärt försvarslösa. Vad kommer att avgöra? Kommer Trump att vinna stora militära och ekonomiska fördelar? Utan att använda militärt våld till skillnad från Hitler. Mycket talar för det. En del av bytet kommer kanske inte att synas, men väl finnas någonstans på något sätt.

Fler länder och storföretag kommer att ångra sin underkastelse till USA och NATO på relativt kort tid. Sverige likaså. Men de mest hängivna kommer att hålla tyst och smyga omkring i hopp om att gå oskadda ur en omvälvning som inte sågs komma.

Orientering i mediavärlden 2025

Tiderna har förändrats och därmed val av media för personligt bruk. Fram till 1980-talet innan internet var mediakonsumtionen stabil, för att inte säga förstenad. Ett vanligt beteende var att hålla sig med en morgontidning, eventuellt också en eller två kvällstidningar. Den världsvane kunde gå till Pressbyrån och mumla “båda”, vilket betydde Expressen och Aftonbladet. Bland politiskt medvetna personer var det ett vanligt beteende att läsa båda rikstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Båda hade sina partibeteckningar som sedan länge spelat ut sin roll. Svenska Dagbladet var för vänsterfolket en fortsättning på den gamla konservativa högern, och därför också viktig att prenumerera och läsa för vänsterfolk – det var viktigt att bilda sig en uppfattning om hur det ideologiska motståndet såg ut. Dagens nyheter var från och med 60-talet en politisk kameleont, kan jag påstå, efter studium av chefredaktörens arbetssätt.

Vad kan man lära sig av mediahistoria för det egna valet av media i en värld av gammelmedia och nya media? Ett sätt är att ta ut svängarna ordentligt och att kunna gå utanför gränser. Webbtidningar, bloggar, poddar är nya fenomen. Sociala media likaså, vilka jag lämnar därhän för att eventuellt återkomma med synpunkter. Gammelmedia har mycket att erbjuda i sin strävan till förnyelse, viktiga att bevaka, läsa och kritisera. Journalister i Sverige har startat poddar som Kvartal.se Idag debatteras gammelmedia. Börja här för att gå vidare att orientera dej!

Är liv- och husorgan möjligt och önskvärt?

Svenska akademiens ordlista från 2015 ger följande definition:

hus|­org·­an substantiv ~et; pl. ~
• ⟨skämts.⟩ tidning som man gärna läser; ​till organ
2: ​hans liv- och hus­organ

För mig som skriver är det inte så mycket skämtsamt som tänkbart ideal, inte minst i en värld som översvämmas av nyheter och information. I Sverige, innan internet på 1900-talet, kunde det vara en fråga om val mellan rikstäckande dagstidning, Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter. Lokalt kunde dessa ersättas eller kompletters av tidningar som gavs ut i Malmö eller Göteborg. Lokala tidningar med begränsad täckning fanns och finns fortfarande i hela landet. Ingen vet hur länge pappa staten ger tidningsstöd.

Efter Internets utbredning har läsvanor successivt förändrats. Styrkan i valet av ett liv- och husorgan har minskat. Det är inte längre determinativa mediaval utifrån klass, bostadsort, utbildning, yrke, ålder etc.

Jag som skriver detta paxar minst en rikstäckande papperstidning tre dagar i veckan, Svenska Dagbladet. Bantningen från sju till tre dagar känns redan som en förlust för min identitet. Övriga dagar blir det Aftonbladet nätupplaga, Norran nätupplaga, The Guardian nätupplaga. Samt Epoch Times papperstidning en dag i veckan. Därutöver allehanda tidningar och magasin i bibliotekens läsesalar.

Sammanfattningsvis kan ett liv- och husorgan för mig med Svenska Dagbladet sägas ha bleknat, men jag ser numera ännu mer fram emot leveransen till min brevlåda fredagar, lördagar och söndagar. Mina stenrika grannar verkar inte ha någon papperstidning alls.

Vad ska man med publik till?

På denna blogg skrivs kritiska kommentarer till miljöfrågor, klimatfrågan, energifrågor, samhällsekonomi och mycket annat. Texterna riktar sig till en föreställd publik, men framför allt till mig själv. Att skriva är ett sätt att utveckla och ordna tankar. Den tänkta publiken omfattar en bred variation med dramatiskt skilda grader av engagemang och förmåga att sätta sig in i en problematik som det alltid handlar om.

Nu skriver jag med gipsad högerhand! Häpp. Det påverkar knappast valet av tema, med texten blir mer kortfattad. Jag är inte ensam om att se betydelser av att skriva och att det är primärt för sig själv. Gällde det även för August Strindberg och Herbert Tingsten? Båda hade en exhibitionistisk personlighet. Det hindrar emellertid inte att överjaget skulle tillfredsställas. Mottagandet hos publiken var viktigt. Men vad styrde författandet? Hur mycket och hur tungt textmaterial förblev opublicerat? Hur mycket förblev oläst? Hur mycket förblev okänt för publiken?

Vilka frågor finns idag som är livsviktiga men som inte har vare sig skribenter eller publiker? En fråga är människans förhållande till djur som mat, särskilt barnens förhållande till djur som mat. En fråga är också hur krig ska avskaffas eller ersättas med icke-dödliga metoder. Dessa mänskliga gissel är mer än tillräckligt att försöka lösa. Ett sätt på vägen är att skriva ned sina tankar utan krav på publik.

Jag tillönskar mig GOTT NYTT ÅR!

Lågkonjunkturen blir värre, plats för nya bostadsidéer

Under tidigare nedgångar har ett fenomen dykt upp, väl synligt vid resor i Sverige. Timmerhusbyggande kan återigen få en skjuts som bra sysselsättning i tider av ofärd. Denna gång kan timmerhusbyggandet bli mer marknadsinriktat med timmerstommar passande till attefallshus 30 kvm och hus 40 kvm, båda varianter med loft som tillkommer ca 10–15 kvm. Husformatet passar bra till uthyrning. Men också till generationsboende. 40 kvm + loft blir en liten, men ändå ganska rymlig villa. Nya byggregler allmänt är också att vänta 2025. Läs på webben!

Ett litet timmerhus har fördelar ur planerings- och kostnadssynpunkt. Estetiskt är ett litet timmerhus tacksamt i en miljö av blandad villabebyggelse. Ekonomisk gör man en vinst med att nyttja sin tomt som i storstad är värd 5.000 kr per kvm. Äganderättsformer kan anpassas.

Mängdbrott

”Jobbar vi inte med de små sakerna så kommer man inte heller att klara de stora” säger en polis i TV4 nyheter. Endast fyra procent klaras upp. Mängdbrott, så oerhört osexigt i en värld där man har svårt att träffa på medborgare utan solkiga vanor. Vi närmar oss julhelgen där brottsstatistiken förvärras ytterligare med stulna granar i svenska skogar.

God Jul!