Världshandeln förändras med mega-trender

USA bör inte uppfattas som en monolit i världshandeln. Stora förändringar har vuxit fram med USA som föregångare. Framväxten av en vegansk matkultur leder till strukturella förändringar inom produktion och handel. Har Trump och hans rådgivare tagit hänsyn till det? Hur påverkar denna utveckling övergång till grödor som ris som är ett fullvärdigt livsmedel med stora möjligheter till variation. Förändringarna rör stora delar av världen. Trumps hjärna tycks vara upptagen av biltullar och andra föråldrade handelsproblem. Under tiden förändras världen. 

De tio procent rikaste svarar för 60 procent av all konsumtion i USA, varor och tjänster.

Hur kommer världshandeln förändras med elektrifieringen? 

Världskartan för konsumtion och produktion kommer att ritas om, men inte genom att göra en mekanisk framskrivning av nuvarande mönster. En stor del av intresset kommer att riktas mot USA och EU. Påverkan av tullkrigföring kommer att göra prognoserna svåra att göra.

Världshandeln förändras med nya livsmedel

USA bör inte uppfattas som en monolit i världshandeln. Stora förändringar har växt fram med USA som föregångare. Framväxten av en vegansk matkultur leder till strukturella förändringar inom produktion och handel. Har Trump och hans rådgivare tagit hänsyn till det? Hur påverkar denna utveckling övergång till grödor som ris som är ett fullvärdigt livsmedel med stora möjligheter till variation. Förändringarna rör stora delar av världen. Trumps hjärna tycks vara upptagen av biltullar och andra föråldrade handelsproblem. Under tiden förändras världen.

Norran yvs på klena grunder

Upplagan har under 2024 ökat med 200 exemplar på en total upplaga runt 20.000 exemplar. Visst, jättebra men på vilka premisser? Norrran har haft den största ekonomiska skandalen i svensk ekonomi att rapportera någonsin sedan Kreuger-kraschen, nämligen Northvolt-konkursen med alla kopplingar till Gröna-Bubblan-Ekonomin. Ändå ökade upplagen inte mer än 200 ex förra året. Framför allt ligger ökningen på den digitala utgåvan av Norran. Det vore än rimligare. Nu stundar vargatider, så även för Norran. Glättigt, ytligt positivt snack håller inte långt.

Posering vis-à-vis Northvolt 

Efter konkursen, mars 2025 pågår en diskussion om ansvariga personer inom och utom företaget. I första hand dras företagsledning och de stora investerarna (pensionsfonder) i smutsen. Lokalpolitiker, allmänhet och debattörer söker nu undandra sig ansvaret. En ny parameter – posering – har tagit plats. Innebörden torde vara den good-will som en  politiker eftersträvar genom att visa sig i händelseutvecklingen, ofta sådant som får utrymme i media. Om en person i framskjuten ställning inom Northvolt framträder inför media så handlar det om att skörda poäng genom att själv närvara på ett sätt som uppmärksammas i media. Ett typfall är när ett bygge ska igångsättas. Då gäller det att synas i bild nära sandhögen och de blanka spadarna som topparna i kommunen och i företaget fått för fotografering. Oppositionsledaren Andreas Löwenhöök (M) har förekommit i många sammanhang med lokalpress, främst Norran, närvarande. En dispyt har uppstått mellan Andreas Westerberg, redaktör Norran och Andreas Löwenhöök, oppositionsråd M. De anklagar varandra för att ha tagit plats framför kamerorna. Förr i tiden kallades sådana för linslöss. Nu har beteendet kommit att kallas ”posering”. Andreas Westerberg, redaktör Norran har resurserna för egen profilering. Under påsken har han dragit in sin frikyrkliga bakgrund där han passar på att göra en prognos om framtida styrkeförhållanden mellan kyrkan, f.d. statskyrkan och frikyrkan. Han basunerar ut sin bakgrund som pingstvän. Men hans etik hindrar inte att anklaga oppositionsledaren för att ljuga om sin posering vis-à-vis Northvolt. Läs dagens Norran.

Den akademiska friheten bekrigas av Trump

Här är det inte fråga om akademiska diskussioner om frihet. Trump har tagit fram grovt artilleri när han kräver Harvard University på ändringar i studieplaner med illusoriska krav mot antisemitism. Det kan inte uteslutas att han har löften att uppfylla till Israel i pågående Gaza-krig sedan 2023. Det är lika tänkbart att Trump har andra motiv i kombination, som hämndaktion mot demokraterna. Den hämndlystnaden lär aldrig klinga av. 

Det föregivna motivet betecknas lite slappt som en strid om akademisk frihet. Även om hyllorna bågnar med litteratur i idéhistoria om  den akademiska friheten är det svårt att definiera. Politik får inte förekomma i den diskussionen enligt gamla akademiska ideal. Men faktum är att politik gör sig påmind i många sammanhang. Ska man då säga usch!? Och tro att det funkar. Nej, kombattanterna får bära ansvaret över hur diskussionen förs, med risk att tappa i respekt hos puritaner.

Den pågående striden i USA är ett bra exempel. Den akademiska friheten betyder något för de flesta, även om tankarna är oklara. Akademiker och politiker kan båda känna sig starkt berörda. Släpp loss, analogt med juridikens fria bevisprövning!

Meningsbärande förklaringar till Trumps åtbörder

Nu är stora delar av världens maktstrukturer sysselsatta med tankar om meningen med yttringar från Trumpadministrationen, särskilt från Donald Trump själv. Många, för att inte säga alla som jag samtalat med har sökt och kanske fortfarande söker Meningen. Det är väl känt från filosofer att vi tycks ha en inneboende drivkraft att försöka finna en mening i det vi möter i praktiken eller tanken. Där luckor uppstår fyller vi själva i vad som fattas för att få konsekventa tankemönster. Visserligen finns tänkare som pekar på problemet, men som ändå gör egna antaganden som tycks passa in. 

Donald Trump har på kort tid väckt förvåning genom bristande logik, nu senast I världshandelskriget. Grånade statsmän, brillianta forskare och inkännande författare har erkänt sina tillkortakommanden. Sällan har de erkänt sin tvångsmässiga vurm för mening eller orsakssamband. Den eftertänksamme åhöraren och betraktaren har inte fått plats i media i någon större grad. Så nog finns det folk som gjort samma reflektion som författaren till denna artikel. Det kanske inte fanns bestämda avsikter annat än att ställa till så mycket rabalder som möjligt utan medveten logik. Rabalder är snällt sagt om det handlar om kärnvapen. När jag har nämnt  möjligheten med ”den stora röraren” har jag mötts av kompakt oförståelse. Det är egentligen inte svårare än hönsslakteriet som sätter igång ett priskrig i Småland i brist på smartare lösningar i erövringar av marknad.

”Somebody like a hat?” utropade Trump efter talet

Efter avslutat tal slängde Trump ut sin röda baseballkeps med brodyren Make America Great Again. Det skedde för några dagar sedan innan de historiska utspelen om tullar. Kina skulle få den högsta tullen någonsin. Trump visste vad han var på väg att besluta i form av tullar mot Kina. Kände Trump att hatten var magisk i världshandelskriget?

Återigen en formidabel uppvisning i presentationsteknik. Men Trump lekte med pågående världshandelskrig som var det underliggande hotet.

Den stora röraren pausar tullar 90 dagar

Men Kina får behålla sina tullar. Var det den ursprungliga planen för Trumpadministrationen? Men mer kommer troligen att hända när nu spelet och möjligheterna satts i rörelse. Dessutom ser det så ut att världen är på väg att vänja sig med nya utspel följt av förhandlingar. Det svåra lär bli att undvika kollaps i relationerna till Kina. När det gäller Sverige och EU tas utvecklingen med stort lugn. Men om Trumps utspel ger stor påverkan på finanspolitik och penningpolitik kan oron återkomma.

Trumps presentationsteknik

I vilken utsträckning har Trump lyckats övertyga världens TV-tittare med hjälp av stora skyltar i samband med tal med prydligt uppställda handelsbalanser och ”rättvis tullsats” land för land? Hur stor del av USA:s befolkning har accepterat Trumps siffror och argument? Det lär vi snart få veta genom opinionsmätningar i USA och världen. Eller attentat. Förändringar över tid är också intressant med siffror på arbetslöshet, inflation, export och import. Kommer folk att tro på siffrorna eller hellre fortsätta att tro på Trumps löften och sifferrapporter. Världens befolkning riskerar att hänga kvar vid Trumps löften ännu en tid. Men vad händer sedan?

Trump och handelspolitik

Världen är i hög grad formad efter de stora makterna, stater och ekonomiska strukturer. När det gäller det uppblossande handelskriget kan ekonomer lätt visa att tullar är skadliga för alla parter på sikt. Läs t.ex nobelpristagaren Paul Samuelson, Economics , som ekonomistudenter i den kapitalistiska världen läst i mer än 50 år. Men som i alla  teoretiska modeller finns vissa förutsättningar som grund. Modellen för utrikeshandel tar inte hänsyn till extraordinära förhållanden som krig eller mänskliga rättigheter. Inte heller till att livet på jorden har tagit de första stegen till utomjordiskt liv. Men vadnudå, säger någon, vad har det med saken att göra? Svaret är att vi inte vet.

Med rådande logik är Trumps förehavanden med handelspolitik en katastrof. Hans uträkningar är lika tokiga som fabrikörens pålägg i kalkylen för spik ”Jag köper spiken för en krona styck och säljer spiken för 3 kr styck. På dom två procenten klarar jag mig bra”. Det hindrar inte att vi bör vara öppna för flera överraskningar. Vi har ju inget val.