Trump har vedersakare om Grönland

En tydlig kritiker av Trump är Andreas Cervenca, Aftonbladet. Beskrivningen av Trump och hans anstalter om Grönland ger skrämselhicka. Det handlar om väldigt tung kritik. En av slutsatserna är att Trump ska jämställas med Putin och Xi Jinping i sin världssyn och människosyn. Cervenca uppmanar till kraftfulla åtgärder i samverkan mellan de nordiska länderna.

Trump har nyligen satt stopp för ett mycket stort vindkraftprojekt med Örsted som delägare utanför delstaten Rhode Island. Örsted ska nu stämma den amerikanska staten.

Trumps aggressiva uttalanden och anstalter om Grönland är en stor konfliktorsak. Kommer Sverige att visa sitt stöd för Danmark?

Trägårdh, alltid med ledig sidenhalsduk

Lotta Gröning har rappa och roliga texter. Men nu senast slog det slint. Namnet på ordföranden i gruppen som utrett kulturkanon är felstavat. Vi skyller väl på tryckfelsnisse… Vad värre är, är att hon karaktäriserar honom som ”vit man i schal”. En dag som denna när Armani gått ur tiden bör Lars Trägårdhs smakfulla halsduk i siden lyftas som en förnyelse av herrmodet. Modemässigt har hans accessoar högsta höjd!

Armani med koppling till Magnani som besjöngs av Hasse och Tage

Utan att finna Hasse & Tage på listorna för Kulturkanon finns en koppling till Giorgio Armani som har gått bort idag. Hurdå? Namnet Armani får mig att tänka på ett sjungande utrop av Hasse:  ”Anna Magnani, det ger jag fan i”.

Denna omvända metod för kanon som fönster leder vidare till klädkulturen i min hemstad Umeå. Ända fram till 70-talet när näbbskor, parkas och palestinaschalar tog över fanns en medvetenhet inom herrmode. Det fanns på 50-talet, 60-talet och 70-talet ett stabilt utbud från flera herrmodebutiker med doft av Armani innan det världsberömda modehuset Armani överhuvud taget var påtänkt och grundat 1975. Det var Danielssons, Dahlströms, Säfströms, Saedens och Zingmarks. Samtliga hade erfarna och skickliga säljare. De kunde förmedla känslan av ”sitter som gjuten” efter vederbörliga ändringar med hjälp av butikens skräddare, det mot ett modest tillägg på priset. När kunden hade bestämt sig för en kostym eller blazer+byxor kom den naturliga följdfrågan om skjorta och slips därtill. I många fall kunde slipsen komma med på köpet.

Mitt exempel om herrmodet i Umeå kopplar till en företeelse som vuxit fram, nämligen användning av begreppet kultur som fått relevans på många områden. Trägårdh och hans hejdukar för Kulturkanon skulle få ett svettigt forskningsarbete att kartlägga kulturkanon före 1975. 

PS
Eller var det Pekka Langer som fällde yttrandet: ”Anna Magnani, det ger jag fan i”? Meddela dina iakttagelser till professor Lars Trägårdh, Kulturkanon!

Kina har firat 80-årsdagen för segern över Japan i 2:a världskriget

De största möjliga ramverken togs fram den 3 september 2025 i världens media, men är det verkligen en ny världsordning som vi bevittnat. Att ett stort antal ledare från kinavänliga länder bjuds in är inte så konstigt. Att bjuda både de största och en lång rad mindre länder är logiskt för Kina som värdland. Det breddar tolkningsmöjligheterna beträffande alla länder som inte var inbjudna. Marginaluppoffringen är låg att bjuda ett land när paradprogrammet finns. Utbytet kan bli stort om uppföljning drivs och det är Kina starkt målinriktat för. Att spekulera över ny världsordning på grund av paraden som sådan ger inte stort utbyte. Men om man tar i beaktande den stora förändring i Kinas och Rysslands energipolitik genom juridiskt bindande avtal, då finns substans för tillkomst och analys av en ny världsordning. 

Jenny Piper skriver på sin blog ”EU har blivit mer isolerat än någonsin”, 2025-09-03. Hon är en varm anhängare av Ryssland och en stark kritiker av Ukraina och den förda politiken, särskilt efter 2014. I hennes artikel beskrivs nya avtal med gigantiska volymer av fossil energi till Kina och ett slut på exporten av energi till Väst, särskilt Tyskland som blir hårdast drabbad. Perspektivet är skrämmande och bör tas på största allvar.

Kulturkanon SOU 2025:92

Det sägs att projektet har kostat åtta miljoner kronor. Det är lågt räknat om vi tar hänsyn till total resursförbrukning före, under och efter framläggandet av denna utredning, SOU 2025:92. När vi nu kan se output kan frågan också ställas om pengarna hade kunnat användas bättre. T.ex i den underfinansierade folkbildningen i form av folkhögskolor och kursverksamhet, som Lars Trägårdh i andra sammanhang brukar framhålla som viktigt. 

Det har bara förflutit en dag efter framläggandet, men det kan redan sägas att utredningen är ett felsteg för regeringen. Rätt tråkigt, inget som skaver, för att låna ett ord som kan kopplas till hemvärnets marschkängor (aj, bortglömt i listan för kanon!). Men det är inte någon stor förlust. Det finns många större felsteg att oroa sig för.

Nationalekonomen Daniel Waldenström svarar Aftonbladet om svensk kulturkanon

Om du får välja mellan folkstorm och likgiltighet?

– Ja, helt klart folkstorm. Dels för att jag är helt trygg med våra listor. 

– Sedan om det blir minifolkstormar över något som saknas, bring it on. Tänk om vi kunde få igång ett samtal om vad som ska finnas med i en svensk kulturkanon. Det vore en bra för samhällsdebatten att diskutera olika inslag i vår kultur, då har vi kommit långt i vår utredning och det här projektet. 

Daniel Waldenström arbetar på Handelshögskolan i Stockholm där all undervisning bedrivs på engelska.

Kirunas framtid, ett konfliktfyllt drama

I vad mån har parterna i Kirunas omvandling studerat konfliktbilden? Det vore fel att tala om konfliktrisker eftersom det är uppenbart att konflikter finns, mer eller mindre definierade. Från managementvetenskap kan användas professor Eric Rhenmans (född i Jokkmokk som kuriosum) intressentmodell, utvecklad i SIAR under 1960-talet. Den centrala idén är att studera spelet för och mellan intressenter i ett företag eller organisation. 


Här kan vi tala om: LKAB med ägaren staten, styrelse, ledningsgrupp, anställda arbetare och tjänstepersoner, Kiruna kommun med invånare personer och företag, Sàpmi och andra ursprungsbefolkningar, staten genom Länsstyrelsen och centrala myndigheter, Naturen som alltmer har börjat ses som bärare av rättigheter. Gruvverksamheten är av sådan omfattning och betydelse att tunga intressenter är också kunder liksom EU- europeiska unionen. EU spelar roll för att bevaka europeisk förmåga i konkurrens med stora industriländer som Kina, Ryssland etc. Den kretsen växer på grund av jordartsmetaller som strategisk råvara. Sammanfattningsvis är flera kategorier intressenter i Kirunas universum med roller i Kirunas framtid. 


Ovanstående kan ses som strukturen för en intressentmodell, nödvändig men inte tillräcklig för studier av Kirunas framtid.