…”we are quite confident of what we have in Skellefteå” vid presskonferens med presentation av USA-bolaget Lyten. Kristina Sundin Jonsson sa också att man hela tiden har trott på en lösning med Northvolt. Väl att märka: Affären är inte klar ännu. Och frågor har kommit huruvida Lytens nya teknik är relevant.
Man är böjd att utbrista till kommunledningen: You´ve got it, keep it!
Vad vet kommunstyrelsen i Skellefteå och fonderna om nya ägaren till Northvolt och företagets möjligheter? En lösning har presenterats av konkursförvaltaren. Håller den även om inte kyrktornsprincipen har tillämpats? San Fransisco ligger långt bort med den nya ägaren. I media har rapporterats om en fråga ställd till kommunstyrelsens ordförande huruvida man träffat den nya ägaren. ”Vi har haft dialogmöten”, blev svaret från räddningsprojektets kom-fram-och-säg Lorents Burman. Vad är det kan man fråga? Har man träffats på länk och samtalat? Hur god blir då kunskapen och förståelsen om den nya ägaren och möjligheterna?
… i talet om Trump. I programtablå kallar man Trumps utspel om tullar för ”påtryckning”. Troligen vågar man inte välja starkare ordval som ”utpressning” eller ”skambud”. Är det i Sveriges intresse eller i EU:s intresse att krypa i rådande förhandlingsläge?
Fluga på väggen är i rådande läge en frestande tanke. Vi skulle behöva många flugor på flera väggar för att höra vad som sägs mellan skål och vägg. Hur uttrycker sig medlemmar av svenska regeringen vid interna samtal? Det är rimligt att anta en betydande återhållsamhet, även när det är dramatiska nyheter i tullförhandlingarna som behöver kommenteras. När Trump meddelar att tullsatsen för Brasilien ska höjas till 40 procent är det troligt att många känner tvånget att stålsätta sig och inte bryta ut i invektiv om Trump och USA. Det skulle kunna skada Sveriges position i tullförhandlingar och i relationerna till USA.
Samtidigt kan det tänkas att förhandlarna i USA lägger märke till motpartens extrema återhållsamhet. Vilka tolkningsalternativ ger det upphov till?
Kan världens ledare stillatigande se på när Trump rasar runt som elefanten i glasbutiken? Det verkar som att världens ledare nöjt sig med att inte vara den värst drabbade. Dramat liknar ettt gänganfall mot fredliga, men mesiga motståndare. Hoten och slagen delas ut i en ständigt pågående gänguppgörelse. Alla mesar hoppas komma levande därifrån och känner lättnad av att själv inte stå i centrum. Det finns inte rum för att tänka på morgondagen. Den största slagskämpen känner tillfredsställelse av att se rädda motståndare och rädda medkämpar.
Så verkar Trump genom ständiga utfall och ändrade spelregler. Han vet att ingen vill känna sig besegrad. Det vore värre än döden. För the good guys har det inte varit möjligt att tänka på konsekvenserna. Om de gjorde det skulle de inse att en för alla, alla för en är den enda framkomliga vägen. Ett nederlag för Kanada med hotet om en 40-procentig tull kan drabba andra också, eller i vart fall några andra för att rubba världshandeln och freden.
Det är hög tid att börja tänka solidariskt för att stå emot fortsatta huvudlösa utspel från Trump.
Vågen av fördömanden mot Israel har tilltagit. Folkmord är nu det etablerade begreppet i en lång rad länder. Nu prövas Israels medgörlighet att freda hjälpsändningar. USA:s president Trump har en avgörande roll. Hans stora hinder torde vara påtryckningar från den judiska diasporan. Där finns ledande personer som utpekas. Vi vågar inte försöka namnge dessa och det är inte nödvändig information för att bedöma Trumps utsatta position.
Den judiska diasporan, särskilt de stora finansintressena är ett extremt kontroversiellt tema som vi inte kan ha någon uppfattning om vad avser relationer till makthavare i väst. Dock kan vi ha uppfattningen att ökad komplexitet kan skaka USA och Trump i sina grundvalar. Där befinner vi oss nu och frågan rakt ut i det okända är: Kommer Trumps administration att klara den ökade pressen utan katastrofala beslut?
Idag skriver Aftonbladet, en professor i nationalekonomi att EU inte infört tullar på import från USA. Varför kunde inte Aftonbladet fullständiga bilden med att berätta om moms, mervärdeskatt som finns i EU:s samtliga länder. som varierar mellan 19 och 25 procent (lägre för mat mm.), att jämföras med tull, dvs. importskatt 10 procent för införsel till USA. USA har dessutom en omsättningsskatt – sales tax – som kan ligga på 6–7 procent. Med moms får EU:s medlemsstater in stora belopp som kan få Trump att blekna och begära höjda tullar för införsel till USA i framtiden.
För en rättvisande jämförelse mellan USA och EU måste båda skattesystemen tas i beaktande.
PS. Till medias försvar kan sägas att en bred kulturanalys av världshandeln är viktig för ökad förståelse av både Kinas och USA:s agerande. Kortsiktiga pekuniära motiv som visas i tullförhandlingar har begränsat förklaringsvärde. Media försöker beskriva långsiktigheten där parterna försöker bygga styrka. Där kan tullförhandlingar skapa en starkt förenklad bild som inte förmår förmedla vad det egentligen handlar om. Media kan också brista i sin analys av handelsfrågor där man fyller på med ett intellektualiserande material som kan sakna relevans.
…. för både konsumenter och näringslivets beslutsfattare. Budgetarbetet i företagen får nya utmaningar. Också statsbudgetarbetet påverkas. Kommer försvarsmaterial från USA öka i pris både med högre efterfrågan och tull på 15 procent? Hur kommer fordonsindustrin att klara tull på 15 procent? Kommer bryderierna att hämma marknadsföringen och säljarbetet?
Tusentals bryderier står för dörren.
Enligt svenska media valde Kina att minska mötestiden häromdagen med EU. Orsak okänd. En möjligt tolkning kan vara att Kina ville avdramatisera kraftfältet mellan parterna. Det går ju alltid att ta mer tid i anspråk vid behov genom fortsatta samtal via sändebud. Och minns vad Erik Gustaf Geijer skaldade i Odalbonden! De två makterna vet alltför väl att USA är oberäkneligt under en tid framöver.
Vad stort sker, det sker tyst. Snart märks ej spår av stormens gång, Av blixten, se’n den lyst.
Med EUs närmande till Kina blir vår kritik av Kina en självmotsägelse. Det har Kinas förhandlare säkert tänkt på. Hos EUs förhandlare kanske också. Effekterna är svårbedömda men för en Kinaskeptiker förhållandevis stora och hämmande för samhällskritiken.
Kina kan nu bli ett ännu större hot mot Europa. Leenden och handslag till trots.
Hemköp har avocado från Peru. På apelsinjuice anges inte ursprungsland. Risk för apelsiner från Jaffa, Israel. Företaget Hälsans Kök har israeliska ägare. MacDonald’s hamburgare har anknytning till Israel.
Passa på att fråga om ursprung när du handlar mat. Butiken måste få veta att konsumenter bryr sig. Tänk på att bojkotten av sydafrikanska viner gav resultat mot apartheid och regimen.