Kategori: Övrigt

Detta var en rubrik i SVTs Morgonstudion den 22 oktober. Påståendet kan passera utan stor uppmärksamhet. Det kan kännas ursäktligt för en ny gren inom tech. Många tittare gör sina egna reflektioner om konsekvenser. Om man extrapolerar innehållet i rubriken framåt i tiden kan man komma till en nivå när felen har minskat, ja kanske till ett minimum av fel.  Men fel kan till sitt innehåll och konsekvens variera från bagateller till allvarliga fel. Antalet fel kan tänkas minska avsevärt, kanske till nära noll. Vad som ska betraktas som fel är en tolkningsfråga. Konsekvenserna av ett fel som inte upptäcks kan bli desto större när tillvänjning skett till en nivå nära noll. 

Sålunda är riskerna små när mottagarna förväntar sig många fel av varierande grad avseende konsekvenser. Riskerna kan bli omvänt desto större när felen närmar sig nära noll. Tilltron för informationen genom AI kan spela ett spratt, milt uttryckt. Tilltron kan vara ödesdiger när tilltron ökat till ett maximum. Vi kan namnge fenomenet som ”säkramiljöparadoxen”.

Idén om kreativ förstöring och innovation låter sig förklaras utan hjälpvetenskaper. När nya tekniska lösningar gör sig gällande faller ofta behovet av den rådande teknologin bort, som när en telefontyp överges för en ny, och som kan marknadsföras som bättre i någon mening. Samma resonemang kan föras om organisationer när linje-stabformen överges för processtyrda former. Tillämpning av kreativ förstöring är oändlig i filosofisk mening. 

Det intressanta denna gång är att grunderna för kreativ förstöring beskrevs redan av den österrikiske nationalekonomen Joseph Shumpeter på 1940-talet. Det kan leda till en undran om Ekonomipriset till Alfred Nobels minne har nått vägs ände? Tidens utveckling med Tech och AI gör uppdraget att utse pristagare till ekonomipriset till något helt annat och nytt. Det skulle en ekonomihistoriker kunna landa i. Men kanske är det just denna insikt som någon eller några kan beforska för att knipa priset nästa gång.

Intervjuerna i Sveriges Radio – när priset tillkännagavs – visade på möjligheten att Svenska akademien ger smyginfo för att öka beredskapen för berörda i den institutionaliserade kultursfären. Det kan man ju göra på flera sätt utan att trampa i klaveret. Dramaten hade som av en händelse en pjäs av pristagaren på lilla scenen. Det hade en av journalisterna i radioinslaget upptäckt inför en vadslagning som hade gått hem. Detta hade lagts till den info som fanns på listor över tippade vinnare.

Samma tanke föresvävade mig redan 1997 när den italienske satirikonen Dario Fo tilldelades priset. Dramaten hade förvånansvärt hög beredskap. I samband med hans besök i Stockholm framförde Dario Fo en bejublad föreställning på Dramatens stora scen. Som på beställning…

En utomstående betraktare kan se hjärnspöken i rollen som kulturdetektiv. Kulturen tål spekulationer som livsvillkor.

Just nu ryktas i media att årets fredspris varit föremål för spioneri.

Blir det norska Nobelkommittén som styr fred mellan parterna i Mellanöstern? Där Trump blir en av pristagarna?

Nya namn på nya livsmedel blir lätt löjeväckande. Det är essentiellt att inte bedöma ett namn prematurt. Namnförslaget kan värderas efter en prövotid. Det kan handla om minuter, men även några månader eller år. Det är så lätt att förkasta inom kort. Det märkliga är att förslaget kan mogna för att plötsligt uppfattas som kanske inte så dumt eller som att namnet redan satt sig. Möjligheterna att testa finns, men är inte en lätt väg att gå. Nu går diskussionens vågor höga om charkimiterande produkter, t.ex korvliknande. Risken för kannibalisering är låg med tanke på det enorma utbudet av varianter. Får det lov att vara en gråärtkorv?

PS
EU har beslutat att ”korv” inte får användas för veganska och vegetariska produkter. Andra har föreslagit ”pinne” som i fiskpinne. Får det lov att vara en gråärtpinne? Tål att tänka på.

Idag blir världen påmind om att Hamas fortfarande håller gisslan. 48 personer, med anhöriga och vänner som lider helvetes kval. Det är svårt att föreställa sig hur plågsamt det kan vara. Gisslan kan ha ett helvete även om Hamas sörjer för deras överlevnad och drägliga förhållanden. Det kan ändå aldrig uppväga det dödshot som gisslan lever under. Som svensk kan man fråga sig om Stockholmssyndromet upprepas. Likheter och skillnader finns. Skillnaderna är att den israeliska gisslan lever under dödshot, medan Norrmalmsdramat i Stockholm omfattade få personer under starkt hot, men kanske inte dödshot. Men mekanismerna har också stora likheter. Gisslan hos Hamas kan tänkas solidarisera sig i en krets av personer som kan förmedla budskap för Palestina och mänskliga rättigheter.

Gaza är allas skuld när vi ser offren, barnen och de otillräckliga hjälpinsatserna. Kan vi förstå att all hjälp är otillräcklig? Ingen tv-tittare kan förneka vad reportagen har visat. Den dagen kommer efter freden när världen tvingas se tillbaka. Det finns ännu möjlighet att visa sin solidaritet. Efter förmåga till medkänsla.

Hur går snacket mellan oss när vi ser reportagen. Är det mest stingsliga kommentarer om Greta? Eller är det kommentarer om de utmärglade barnen? Och hur kommer det sig att de som håller fram barnen själva är fullmatade, tillsynes med hull och välmående? Reportagen gör oss förvirrade och vi finner inte vad vi kan tänka eller säga.

ÖB har uttalat att han kan komma att använda försvarsmaktens hela potential i en kommande konflikt. Väntan på konflikt kan vara mer betungande än en konflikt som lett till mobilisering. Osäkerheten måste vara stor även om man inte tillstår att det kan förhålla sig så. Väntan kan också leda till ökad spänning som kan leda till oavsiktlig urladdning som påverkar scenariot på ett icke förutsebart sätt. Så här kan man resonera hart när i det oändliga. Det borde vara centralt att låta väntan på konflikt vara en integrerad del. Det märks på media med feta rubriker att konfliktläge är ett faktum. Men hur har allmänheten uppfattat hotet? Vilka ändringar i attityder och beteenden kan spåras genom de frekvent förekommande opinionsundersökningarna. Vill beställarna av undersökningarna publicera resultaten eller hålls de hemliga?  

Putin ska ha uttalat att han inte kan föreställa sig ett anfall mot Nato.

Inget av vad jag läst eller hört kan oroa mig mer. Uttalandet passar Putins stil att dölja sanningen.

Djurrätt och veganism rönte ökad uppmärksamhet under 1970-talet och framåt i västvärlden. Ett sätt att identifiera och kvantifiera var beräkningar av andelen veganer och vegetarianer. Det kunde röra sig om ett par procent av befolkningen upp till tvåsiffriga tal för studentpopulationer i USA, England och Australien. Detta sätt att följa utvecklingen upphörde när allt såg ut att stå still eller rent av gå tillbaka. Konsekvenser kunde ses på företagsnivå. Nya specialiserade företag växte fram för att möta nya möjligheter på marknaden. Gamla företag såg sin framtid hotad. Omfattande försök gjordes att ta en del av ny efterfrågan. Scan lanserade ett sortiment av charkprodukter med extremt låg fetthalt. Det blev snart en flopp. Det var ju inte bara fettinnehållet som var viktigt. Att förändra utbudet kan inte göras genom att ändra endast en av många egenskaper hos produkten. Företag som Dafgårds har lanserat färdiglagade imitationsprodukter med texturerat protein som liknar animalisk köttfärs. Det nya sortimentet har integrerats med det animaliska sortimentet. ”Alla” livsmedelsproducenter har velat ta en del av det växande intresset för veganska och vegetariska produkter. Dafgårds ”Köttfria köttbullar” är ett extremt grepp i produktutvecklingen. Ett företag med ett renodlat sortiment av produkter som är köttfria men som efterliknar det enorma utbudet av köttbaserade produkter är Anamma, numera ägt av Orkla.  

Det som till en början varit exploatering av veganism med växtbaserade produkter har på olika sätt kopplats till den dominanta köttbaserade produktionen. Företagen har inte skyggat för att lösa upp den strikta indelningen i kategorier, där en kategori har varit växtbaserade produkter för veganer och vegetarianer. 

Å andra sidan har veganer och vegetarianer gått marknaden tillmötes genom att inte inta en strikt livsföring och val av födoämnen. Vi har fått nya kategorier med blandveganer och blandvegetarianer. Den kategoriska indelningen i veganer och vegetarianer contra andra har minskat i relevans. Det blir snarare relevant att tala om veganism eller vegetarianism som delar i individernas tillvaro. 

”Flexitarianer” blev en benämning för konsumenter som påverkats av nya strömningar för animaliskt och veganskt/vegetariskt.  Från mitten av 10-talet finns en lista på uppkomna konsumentstilar, bl.a Kurera. I praktiken suddades gränserna bort. Intresset för matlagning har ökat under åren med mattävlingar i TV, påverkan från sociala medier och det kraftigt ökade utbudet från restauranger i Sverige. Denna utveckling med gastronomi tycks ha konkurrerat med intresset för veganism/vegetarianism. Två linjer kan urskiljas, etik som grundas på djurrätt respektive etik och estetik som grundas på gastronomi. I mellanfältet finns det kvantitativt dominerande kosthållet med husmanskost som har vidgats betydligt under internationell påverkan.