Jag skulle göra prognosen för Sverige 2026–2040 så här. Det viktiga är att skilja mellan att ett yrke försvinner och att delar av arbetet automatiseras. Svenska studier pekar hittills främst på det senare. AI-exponeringen är dessutom högst i språk-, text- och informationsintensiva arbeten. (AI Sweden)

Min prognos: vilka yrken står starkast?

Yrkesområde	AI-påverkan 2026–30	2030–40	Varför
Skog, naturvård och fältarbete	🟢 Låg–medel	🟢 Medel	Kräver fysisk närvaro, terrängbedömning och improvisation
Bygg, renovering, hantverk	🟢 Låg	🟢 Medel	Varje arbetsplats är fysisk och unik
Elektriker/VVS/installation	🟢 Låg	🟢 Medel	Fysisk problemlösning och ansvar på plats
Omsorg och personlig assistans	🟢 Låg	🟢 Låg–medel	Mänsklig kontakt + fysisk hjälp
Sjuksköterskor/undersköterskor	🟢 Låg–medel	🟢 Medel	AI tar analys/dokumentation, människan gör mycket av vårdarbetet
Miljötillsyn/fältinspektion	🟢 Låg–medel	🟢 Medel	Kombination av dokument, juridik och verklig observation
Transport	🟡 Medel	🟡–🔴 Hög	Autonoma fordon kan förändra sektorn, men långsamt
Lärare	🟡 Medel	🟡 Medel	AI tar mycket förberedelse, administration och individualisering
Jurister	🟡–🔴 Hög	🔴 Hög	Textanalys och juridisk research passar AI mycket väl
Ekonomer/redovisning	🔴 Hög	🔴 Mycket hög	Standardiserade informationsflöden
Administratörer	🔴 Hög	🔴 Mycket hög	Dokument, registrering och kommunikation är AI-vänligt
Översättare/copywriters	🔴 Mycket hög	🔴 Mycket hög	Nästan helt digitalt arbete
Programmerare	🔴 Hög	🔴 Mycket hög	AI kan producera och kontrollera stora mängder kod
Kundservice	🔴 Hög	🔴 Mycket hög	Digitala agenter kan hantera stora delar av kontakterna

Det här ligger ganska väl i linje med Arbetsförmedlingens äldre men fortfarande relevanta automatiseringsanalys: maskin-/processoperatörer och montörer hör till de mer automatiserbara grupperna, medan omsorg och kvalificerade högskoleyrken haft lägre traditionell automatiseringsrisk. Arbetsförmedlingen uppskattade att cirka 21 procent av arbetade timmar kan automatiseras under en tioårsperiod, men samtidigt att nya jobb tillkommer. (Arbetsförmedlingen)

En särskilt intressant grupp: ”verklighetsyrken”

Jag tror att vi kommer att få en tydligare skillnad mellan två sorters arbete:

AI-vänligt arbete

information → analys → text → beslut → information

och

AI-svårt arbete

verklighet → observation → fysisk handling → människa → ansvar

Det senare kommer att vara mycket svårare att automatisera.

Därför är exempelvis skogsarbete intressant

En AI kan analysera:

• satellitbilder
• laserskanning
• trädhöjd
• tillväxt
• markdata
• väder
• priser
• virkesvolymer
• transportkostnader

och föreslå vilka träd som bör tas ut.

Men när skogsmaskinen eller skogsarbetaren kommer till platsen kan verkligheten vara annorlunda:

”Det där trädet står fel.”
”Marken är för blöt.”
”Här går en gammal körväg.”
”Det finns en bäck bakom beståndet.”
”Det här trädet bör sparas trots modellen.”

Det är just kombinationen AI + mänsklig fältkompetens som jag tror blir stark.

---

Samma sak gäller miljötillsyn

Detta är faktiskt ett område där AI kan bli mycket kraftfull utan att ersätta människan.

Tänk en miljöinspektör som får en AI-assistent som på några minuter går igenom:

20 års tillstånd → tillsynsrapporter → provresultat → avvikelser → beslut → bolagsförändringar → domstolsavgöranden → kartmaterial → tidigare klagomål.

AI kan sedan säga:

”Här finns fem avvikelser som verkar ha samband.”

Men inspektören måste fortfarande åka dit och kontrollera:

Vad finns faktiskt på plats?

Det är ett exempel på ett yrke som jag tror kommer att förändras kraftigt utan att försvinna.

---

2030–2040 blir mer intressant

Jag tror att den verkliga brytpunkten inte är ”Kan AI göra jobbet?”

utan:

”Kan AI göra jobbet billigare än människan, inklusive kostnaden för fel, ansvar, kontroll och fysisk utrustning?”

Det är en mycket högre tröskel.

Exempelvis kan AI redan skriva en juridisk promemoria. Men ett företag kan ändå behöva en jurist eftersom någon måste:

• stå bakom bedömningen
• förstå klientens verkliga situation
• hantera motparten
• ta ansvar
• uppträda inför domstol.

---

Och här kommer en oväntad effekt

AI kan faktiskt göra vissa praktiska yrken mer attraktiva.

Om AI kraftigt minskar behovet av:

• administratörer
• juniora ekonomer
• enklare programmerare
• textproducenter
• analytiker
• kundtjänstpersonal

kan efterfrågan på människor med praktisk kompetens öka.

Arbetsförmedlingen konstaterar också att automatisering historiskt inte bara har inneburit att arbetstillfällen försvinner; yrkesroller förändras och nya kompetenskrav uppstår. (Arbetsförmedlingen)

Det finns dessutom redan ett svenskt tecken på att AI:s första arbetsmarknadseffekt kan handla mer om vem som får jobben än om massarbetslöshet. En studie som AI Sweden lyfter fann att sysselsättningen bland yngre i AI-exponerade yrken hade minskat med upp till 5,5 procent i början av 2025, medan utvecklingen var bättre bland yrkesverksamma över 50. (AI Sweden)

Min rangordning

Om jag skulle försöka förutse vilka människor som har bäst arbetsmarknad 2040, skulle jag sätta följande kombination mycket högt:

1. Fysisk kompetens
2. Teknisk kompetens
3. Förmåga att använda AI
4. Förmåga att bedöma verkligheten självständigt
5. Social kompetens och ansvar

Den verkligt starka arbetstagaren blir alltså sannolikt inte ”anti-AI”, utan:

en människa som kan göra sådant AI inte kan göra – och samtidigt använder AI bättre än andra människor.

Detta är också varför jag skulle placera skogsskötsel, bygg/hantverk och miljötillsyn relativt högt på listan över framtidssäkra områden, även om AI kommer att förändra arbetsmetoderna kraftigt. OECD uppskattar exempelvis att omkring 34,4 procent av de svenska arbetstagarna redan finns i yrken där minst 20 procent av arbetsuppgifterna skulle kunna utföras minst dubbelt så snabbt med generativ AI. (OECD)

Om man vill gå ett steg längre är nästa intressanta fråga vilka svenska yrken som kan få högre löner just därför att AI slår ut enklare kontorsarbete. Där tror jag att utvecklingen blir ganska överraskande.

---

Om målet är att faktiskt bidra till fred i Mellanöstern, snarare än att bara ta ställning för den ena sidan, skulle jag dela upp det i fyra nivåer: omedelbart våldsstopp, humanitärt stöd, säkerhet och en politisk slutlösning.

Det är mer representativt att se miljön som osäker och riskvarierad än det är att se miljön som säker. Idag har vi t.ex fått erfara att varningssystemet som skulle testas kl 15 inte fungerade. Det var ett test och då får man vara beredd på att utfallet kan bli vad det blir. I media rapporteras händelsen som vore det ett misslyckande. Nu samlas erfarenheter för revidering av larmsystemet SE Alert.

En annan händelse idag var att fel har upptäckts i samband med förhandsröstning. Kanske några tusen som blivit felregistrerade enligt valmyndigheten. I reportaget beskrevs möjliga fel. Först i slutet av reportaget klargjordes att den röstningsberättigade kan göra om valet på valdagen. Då skulle det ersätta den tidigare, så att bara valdagens röst skulle registreras.  

Dessa två exempel är dagsfärska. Med tid och resurser skulle vi finna ett oändligt antal exempel om vi söker i ett universum med händelser som definieras efter osäkerhet och risk. 

Skillnaden mellan risk och osäkerhet är att en risk går att mäta och beräkna, medan en osäkerhet innebär att vi inte vet vad som kan hända. I båda exempel ovan är både osäkerhet och risk närvarande. I fallet Alert SE kan risk beräknas för räckvidd. Osäkerheten går inte att beräkna, men oförutsedda hädelser kan inträffa som reaktioner hos främmande makt med intressen att skada Sverige.I fallet med registrering av röster är det genuin osäkerhet som ger relevant karaktäristik av ett beslutsproblem för ansvarig nivå i samhället.

I fortsättningen kommer även konsekvensanalys. Det kan avse en händelse eller flera händelser isolerat eller av varandra beroende. Då börjar det bli krävande…

Nu vet jag varför jag tycker att Magda är så tråkig. Först idag blev jag medveten om att hon är uppvuxen i Uppsala. Dåliga nyheter. Hon har en präktig stil med ödmjuk framtoning. Hennes klädstil är vald med tanke på tillfälle och publik. Häromdagen bar hon en helveckad kjol, något som vi sällan ser på kvinnor i någon ålder alls. Helveckad kjol på någon föranleder frågan om den blir skrynklig om bäraren sätter sig, gnidande riksdagsbänken. Ganska improduktiva tankar i en hård politisk miljö. Vecken tar fokus från politiken. Helveckat går nog att köpa i Uppsala så djävla tråkig som den stan är. Hennes frisyr i page (?) med en slinga kyskt förd bakom örat, så att inte håret stör skrivbordsarbetet för en rikshushållare som räknar på skatter eller en god hustru i hushållsarbetet att hacka lök. 

Hennes retorik och val av metaforer har undergått en förändring. För ett halvår sedan var det ”samla i ladorna” i var och varannan mening. Nu är det bräkandet som dominerar… ”äähh… äh… mmääh”.

Det parti som satsar på något annat än Uppsala kan räkna med mig. Yrhättan Busch, som har visat sig i allt utom i helveckat på sin roadshow lär bli fast i Uppsala efter köpet av drömstugan vid Fyrisån. Uppsala har inte blivit mindre trist av den hårdhudade husaffären. 

Sex av åtta partier har kvinnor som ledare. Är det förhållandet något som diskuteras? I statsmedia? I dagspress? I sociala media? I andra  media? Utan att bege mig ut på jakt efter belägg kan jag nöja mig med att utgå från min egen upplevelse. En bedövande tystnad är min upplevelse. För en komparativ studie krävs observationer i många lager. Jag nöjer mig med reflektioner på ytan i topplagret. Från vänster till höger. V har en ledare som nyligen fått stark kritik för brev till terrorister i Hamas. Dessutom kritik för dålig debattdisciplin. Mp har garderat med dubbelt ledarskap med feminint tilltal. S har en ledare som i hög grad kan sägas ingå i ett kollektivt ledarskap, sosseadeln, som kritiserats för mycket men kanske inte för feminisering. C har en kvinnlig ledare som toppat med åtta procent i opinionssiffra, i blotta förskräckelsen. C har spelat på det feminina i syntes med det traditionellt maskulina i C. Krispartiet L testar nu en kvinnlig ledare med bilan hängande över sig. KD har en kvinna som är flörtigare än vilken mansgris som helst. M har en ledare som låtit sig feminiseras genom att visa upp makan, prästen i tid och otid. SD är den enda ledare som skulle kunna ha skylten ”real men do not eat sushi” i pannan under den flottiga frisyren.(AI säger ”an outdated cultural joke or macho stereotype”) Svänger pendeln lagom till valet 2030?

Bilden är från tidningen Mellanbygdens reportage hos EFS bönhus i Svarttjärn 20 augusti 2026, Svenska kyrkan, Burträsk-Lövångersbygden. 

Rätt svar: På sista raden på psalmtavlan har liten tvåa använts för psalm 201. Antagligen hade alla stora tvåor redan gått åt för 202, 752, 722, 249. Liten sifferskylt används normalt för att ange nummer på psalmvers. 

Varje dag finns hotet om dödligt våld i Sverige. Fagersta drabbades av det som inte får hända. Som medborgare försöker man att förstå vad som hänt och försöker även, dock förgäves, att finna medel mot det dödliga våldet. Man måste ändå tänka mycket mer på hur vi ska kunna förhindra det. Våldet är i hög grad kopplat till gängkriminalitet, med det vore ett stort misstag att tänka bort många andra orsaker som möjliga. Ryktesvägen har det i dagens tragedi talats om påverkan från en förälder, men det är just rykten som vi inte ska sprida. Det försvårar polisarbetet att utreda, har polisen sagt idag. Men visst måste vi samtala om våldet. Det kanske är vårt enda hopp att bryta en lång och förgörande brottsutveckling.

Jag läste miljöpartisten David Helldéns artikel i Kvartal ”Sverige kan ta emot fler” där han propagerar för fler invandrare till Sverige. I den stunden kände jag starkt ogillande. Istället för att hemfalla åt kritik i en av tidens ödesfrågor valde jag att ta upp en delfråga, språkfrågan som är ett kärt problem som jag ofta tar upp i situationer där jag själv är en del. Det händer ibland i kontakt med vårdboende för en nära anhörig att friktion uppkommer där språket spelar in. Då drar jag mig inte för att påtala dåliga språkkunskaper när språket kan ha inverkat menligt. Kritiken kan tas emot med jämnmod, men också med tacksamhet. Ibland rinner sinnet hos tjänstepersonen med s.k. invandrarbakgrund så till den milda grad att jag blir kallad rasist. Det har inträffat några gånger, något som kan ha förgiftat kontakten under en tid. Efter min uppföljning har emellertid stormvindarna mojnat. 

För kommentaren i Kvartal kan språkproblemet, tänkte jag i hastigt mod, lyftas till en allmängiltig fråga i kontakterna mellan invandrare och samhället. Jag bestämde mig för att ställa frågan om vilka konsekvenser som brister i talad och skriven svenska får för samhällsekonomin. Eftersom utrymmet för en kommentar i Kvartal är litet försökte jag lägga krutet på halvkunskaper och halvfärdigheter i det svenska språket. Det är extra bekymmersamt därför att missförstånd skapas som får grogrund, kanske under lång tid. 

Mitt misstag i samband med min ofullgångna kommentar i Kvartal var att jag felbedömde behovet att utveckla problemställningen med förslag på hur konsekvensanalysen kan genomföras. Det återstår för mig att försöka lösa i ett sammanhang som passar bättre än kommentarsfältet i Kvartal.

Dåliga kunskaper i talad och skriven svenska är en säkerhetsrisk för patienter. Kunskaper i svenska sammanhänger med patientsäkerhet. Ett basalt behov för patienten är kosten. För en patient som gått igenom en operation är läkningsprocessen en förutsättning till överlevnad, förhoppningsvis också ett gott fortsatt liv. För patienter med svårigheter att äta och dricka pga. demens eller olust har personalen avgörande betydelse. Tyvärr har ett mantra fått spridning – ”vi kan inte tvinga patienten att äta” – som personal tar till för sin egen bekvämlighet istället för tidsödande matning. Då tas näringsdrycker fram som ersättning. Näringsdrycker har näringsdeklarationer som lyfts fram som ett oemotståndligt argument. Det är en halvsanning som är förödande. Väl tillagad mat kan inte ersättas om det är patienten som står i centrum.

På det sättet fortgår förfallet dag efter dag för många nödlidande patienter. Personalen sitter hellre avsides och umgås med varandra, hellre än att mata bräckliga nödlidande. De kan mycket väl försvara sig med att de inhämtat information om sina patienter genom att läsa journaler som antingen är kryptiska när det gäller kosten eller i många fall ofullständiga eller inaktuella. Undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, terapeuter med dåliga kunskaper i talad och skriven svenska får inte full förståelse. Har någon träffat på invandrade somalier som kan ”läsa mellan raderna” eller afghaner som kan prata med senila svenskar i 90-årsåldern på barnspråk för att locka till nästa tugga med fiskwallenbergare med potatismos? Språkproblemet är inte begränsat till invandrare utan är också allmänt utbrett när empati och språkfärdigheter är integrerade delar i vården, inte minst där olust att äta är en fråga om liv och död.

Så skaldade Povel Ramel, så var jag på väg att skriva, men sedan kollade jag AI:

AI:

Det berömda citatet ”Först så går det upp, så går det ner…” är i folkmun ofta förknippat med Povel Ramel, men det skrevs faktiskt av Tage Danielsson till melodin Livet i finnskogarna (en känd vals av Anna Myrberg) och framfördes under Hasseåtage-revyn Gröna Hund år 1962. Povel Ramel använde dock en liknande stil och ironiserade över gammeldansen och dragspelsmusik i egna paradnummer.

Detta utspann sig på 1960-talet när nästan allt gick uppåt i samhälle och ekonomi. 

Media rapporterar 2026: Nu är förutsättningarna förändrade med minskad nativitet och befolkning. En kommunordförande i Linköping (Tages hemstad) intervjuades just i dag och som berättade om nedgång. Sedan våren 2023 har sammanlagt 25 för- och grundskolor lagts ned runt om i Linköpings kommun. Detta förebådar risk för nedgång i hela samhället och ekonomin.

Omvälvande effekter är att vänta, inte minst på bostadsmarknaden. Trycket på villamarknaden väntas bli stort när horder av 70+ och 80+ vill sälja för att flytta till mindre lägenhet. Den stora faran enligt ekonomer med konventionellt tänkande är att hela samhällsekonomin krymper, men det ligger många led mellan orsak och verkan som vi kommer att diskutera under många år framöver.

Med konventionellt tänkande står hoppet till ökad utrikeshandel eller kanske till vad som kallas X-faktorn enligt USA-korren Ginna Lindberg, som tampas med världens största ekonomi USA. Ingen vet hur länge till. Här säger vi med Tage och Povel; först så går det upp, sedan går det ner… Går det upp för USA är sannolikheten hög att det även kommer att gälla Kina. Och går det ner så går det ända ner i källaren.