Kategori: Övrigt

… under återstoden av sin presidentperiod på fyra år? Med löften att skapa fred på nolltid och sedan tillbakadragande i Ukraina, tullhoten mot alla länder, hotet mot Danmark med Grönland och annekteringen av Venezuela. Med inrikes slakt av delar i offentliga institutioner och aggressionen och indragning av finansiering av universiteten. Listan är lång. Trump har gjort det som andra har skojat om, hur man vinner ett lopp. ”Gå ut för fullt och öka sedan!”. I Trumps fall har det större dimensioner. Han har gått ut hårt och för fullt. Hur ska han arbeta i fortsättningen? Det handlar om ytterligare tre år. Kommer han att försöka fortsätta i samma tempo, med samma hotfullhet? Det verkar skrämmande och overkligt.

Trumps återkommande nya utspel har en gräns som kan definieras med hjälp av en modell för management. Den som orkar, vill och kan bör göra jämförelser. Trump kan ses mer som storföretagsledare och business-person och mindre som statsman. Därför är managemodell enligt McKinsey användbar. Det finns dock en genväg – använd talesättet att ”ta sig vatten över huvudet”. Trump tar risker som inte kommer fram enbart med rapporter om en enskild åtgård. Trump har länge haft en lista på drömprojekt som övergår mänsklig förmåga. Det ökar risken för kollaps av Trumps administration. I dagarna är Grönlandsfrågan främst och kräver enorma insatser och uthållighet att fullfölja. Där finns faran att andra utspel skär sig, pajar, utöser krigshandlingar, folkliga protester och andra förutsebara eller icke förutsägbara konsekvenser. Därför bör ökad uppmärksamhet riktas mot problemet/fenomenet att ”ta sig vatten över huvudet”. Det räcker inte med att inregistrera ”Trump always chickens out”, TACO, som de allt mer talrika och modiga opponenterna uttryckt saken.

Sverige finns på listan av länder som hotas med strafftullar på grund av deltagande i militära övningar på Grönland. Det finns ingen enkel lösning på utspelet från USA. Att kontra med införseltullar är ingen bra lösning. Förlorade jobb i USA torde vara en adekvat konsekvens. Ekonomiskt vansinne kan det kallas och det kan trappas upp. Om man ser på den samlade effekten för en lång rad länder ökar komplexiteten och risken för långvariga negativa effekter för handeln.   

EU och Sverige har många möjligheter att kontra, med det gör det hela ännu värre. 

Media tycks göra stora skillnader i rapporteringen av hur kris- och krigsrisker bedöms av professionen. Aftonbladet hade igår en intervju med chefen för MUST, Thomas Nilsson. Han berättar osminkat om riskerna. En bedömning är att om Ukraina-kriget upphör skulle Ryssland omdirigera stora resurser längs gränsen mot de baltiska länderna och Finland. Därmed skulle Sverige få kännbar närhet till Rysslands krigsmakt. I tidigare intervjuer med Sveriges ÖB Michael Claesson har han lagt fram att ett krig med Ryssland kan börja nu och när som helst.

Detta är ett urval av artiklar i AF. Något sådant är svårt att tänka sig i föredragsform under Folk & Försvar, rikskonferens 2026 som pågår 11–13 januari i Sälen. Där kan nog det mesta sägas mellan skål och vägg. Men även informella samtal fordrar disciplin för att rykten inte ska spridas. Föredragen hålls nog strama, om än mycket allvarsamma.

Utrikesministern klamrar sig fast vid folkrätten i intervjun. Det har ju visat sig vara av noll och intet värde i USA:s invasion av Venezuela. Folkrätten kommer av allt att döma kunna åsidosättas av Trumps administration. Intervjun med Sveriges utrikesminister kännetecknas av fortsatt naivitet. Geopolitiskt kan det vara så att de tre världsmakterna nu avvaktar tidpunkten för sina erövringar: Venezuela och Grönland till USA, Taiwan till Kina och Ukraina till Ryssland. Det är sadelpunkten i en flervariabel analys av världsläget, som det verkar idag, efter många års positionerande. På Taiwan har de kinavänliga ökat sitt inflytande enligt media. Ukraina kommer inte att få det stöd av EU som utmålats, vilket troligen leder till att Ryssland kan diktera villkoren för fred. 

… i tillblivelsen av en multipolär värld. Ett svårbemästrat argument från Trumps administration har kommit. Saxat från AF 23.31 idag:

– Om inte vi tar Grönland, kommer Ryssland eller Kina att göra det. Och jag vill inte ha dem som grannar.

Det sa USA:s president Donald Trump på ett pressmöte alldeles nyss. En reporter frågade varför Trump behövde kontrollera Grönland för att försvara ön. –Du försvarar inte platser du hyr, du försvarar platser du kontrollerar, svarade presidenten. Det kan vara argument som producerats efter världsopinionens reaktioner. Om USA hade för avsikt att behålla sin roll i NATO, då hade argumentet inte kommit fram. Så USA har gjort som en vinnare kan och bör göra, nämligen att först skapa ett problem för att sedan själv lösa problemet.

Talesättet ”högmod går före fall” känns otillräckligt i fallet Trump med tanke på hans uttalande om att USA behöver Grönland. Trump har snabbt skaffat sig ovänner i Danmark och länder i hela EU. Trump har visserligen fått profil som mästare i facket one-liner. I fallet Grönland har Trump försökt håna Danmarks regering med ett skämt:

– Vet ni vad Danmark gjorde nyligen för att öka säkerheten på Grönland? De skickade dit en hundsläde till.

Det skulle vara lätt att svara med samma mynt, t.ex med:

– Vet ni vad Trump gjorde för att undgå dödsstraff för våldtäkt av minderårig? Lovat ta jobbet som hundförare på Grönland i sitt nästa liv.

… ett ordspråk som säger att man ska se till de inre kvalitéerna hos en människa. Det må så vara men det finns något som alla inte har tänkt på, nämligen varför slipsen, särskilt slipsknuten avslöjar mycket om bäraren. Låt oss först klara ut att det i princip finns två typer av slipsknutar, den franska och den engelska. Den förra är triangulär och symmetrisk, liksidig för att låna ett kriterium från geometrins begreppsförråd. Den senare, alltså den engelska knuten, är också triangulär men inte liksidig. Den ser ut som den har blivit sned kanske beroende på problematisk knytning. Båda knuttyperna kan variera i storlek. Detta beror på slipsens dimension och materialegenskaper men också var på slipsen som knuten placeras. Båda typerna kan knytas med ett veck på slipsen direkt under slipsknuten. Så långt vissa tekniska förutsättningar. 

Nu kommer vi in på värderingar på bäraren. Tag t.ex Trump. Han (eller någon annan) knyter sin slips för att få långt häng, ända ner till naveln ungefär. Slipsen som ofta är knallröd hänger på ett utmanande sätt med en oknäppt kavaj som inramning, dessutom ofta också med oknäppt rock. Nu kommer vi till slipsknuten. Den borde vara något av ett epicentrum på den store makthavaren. Kruxet är att knuten, en dåligt knuten fransk knut, har slappt och slött utseende beroende på att vecket är slappt och alldeles för långt. Detta gör kort sagt att det ser för djävligt ut. För stilsäkra betraktare, kanske även för omedvetna tittare, påverkas personan till det sämre. För mig på gränsen till det katastrofala. Här finns ingen pardon. Trumps inre egenskaper är lika sladdriga som hans slips med knut och det hela.

För att nu ta den engelska knuten kan vi utgå från att 8 av 10 engelska gentlemen har den rätta snitsen. På slipsknuten, kragen , kavajen och så vidare. Några har stilvecket under själva knuten som till yttermera visso är modest i storlek och knuten hårt åtdragen. Det kan vara en snedrandig klubbslips. Eller en slips i bästa siden som en sniken man inte skulle våga plåga så långt. Men är det kvalitet återtar tyget sin form efter avtagandet. 

Där kom vi osökt in på en annan central fråga. Upplöses knuten på kvällen eller går knuten också till nattvila? När misstanken pyr, då är det riktigt illavarslande för bedömningen av bäraren. Det ligger i farans riktning att så kunde vara fallet med Trump. Putin har också fransk knut, men den ser alldeles perfekt och dagsfärsk ut. Kanske har han älskarinnor som knyter slipsen och då faller han ändå in under kategorien stillösa och hållningslösa individer.

Krig startar sällan under jul och nyår. Ofta är januari starten på huvudoffensiver i redan pågående konflikter. Här några exempel på krig. I stora delar av världen finns krigsrisk. 

Krigsstarter (urval av större krig efter 1900)

Månad	Exempel på krig	Startdatum
Januari	Gulfkriget – huvudoffensiv	17 januari, 1991
	(Mycket få egentliga krigsstarter)
Februari	Ryska invasionen av Ukraina	24 februari, 2022
	Rysk annektering/krig i Ukraina	februari, 2014
Mars	Irakkriget	20 mars, 2003

Att lära sig av historien forts. med hjälp av AI

Frågan: Hur många krig pågår i världen?

Det exakta antalet krig och väpnade konflikter som pågår världen runt just nu (2025/2026) beror på hur man definierar ”krig” (t.ex. stora internationella krig vs. mindre inbördeskrig, gerillakrig, rebellgrupper, eller väpnade konflikter i lagens mening). Här är en sammanfattning av de bästa aktuella uppgifterna:

Hur många konflikter pågår globalt?

📌 Cirka 60–61 större väpnade konflikter
Enligt Uppsala Conflict Data Program (UCDP), ett av världens mest etablerade dataprogram för organiserat våld, fanns det omkring 61 aktiva väpnade konflikter i världen under 2024, vilket är det högsta antalet sedan mätningarna började efter andra världskriget. Dessa konflikter involverar minst 25 stridsrelaterade dödsfall per år, och elva av dem nådde nivån “krig” (minst 1 000 stridsrelaterade dödsfall per år). Uppsala universitet

📌 Konflikter kan vara fler beroende på definitionen
Om man inkluderar lägre intensitet, icke-statliga konflikter, uppror, terrorgruppsstrider och andra former av organiserat våld, uppskattar vissa analyser att det finns över 110 aktiva konflikter globalt. X (formerly Twitter)

📊 Vad räknas som ”krig”?

Begreppet krig kan betyda olika saker:

Högintensiva krig: Konflikter med minst 1 000 döda per år.

Statliga väpnade konflikter: Strid mellan stater eller mellan stat och organiserad icke-statlig grupp.

Icke-statliga konflikter: Rebellgrupper, separatister, terrorgrupper, och andra väpnade grupper i kamp mot staten eller varandra.

Exempel på stora pågående konflikter

Några av de mest uppmärksammade och blodiga konflikterna just nu inkluderar (men är inte begränsade till):

• Kriget i Ukraina
• Konflikten i Gaza/Israel-Palestina
• Sudan (inbördeskrig och humanitär katastrof)
• Myanmar (flertal etniska konflikter)
• Jemen
• Afghanistan
  …och flera konflikter i Afrika, Mellanöstern och andra regioner. 

Hur dum får man vara på Aftonbladet? Det Aftonbladet kallar miss kan inte ha varit annat än en klyftig twist på ljuständningen. Om det var Siwans påhitt eller någon annans kan vi låta vara osagt. Men kul var det. Nu står det 1–1 mellan Lill och Siwan. Kjolen på Lill Lindfors föll av vid inledningen av schlagerfestivalen för många år sedan när hon var programledare. Nu står det 1–1 mellan Lill och Siwan.