Den nu inledda överföringen av fångar aktualiserar frågan om vilken information om fångarna som lämnas ut och till vem. Denna aspekt har såvitt känt inte varit föremål för offentlig diskussion. Får fångpersonal kännedom om brottsrubricering för varje fånge? Det bör ligga i både svenskt och estländskt intresse att åtkomst och spridning av fångdata får relevant diskussion och reglering.
Estländska myndigheter kan ha rätten att avtala med Sverige om hur känslig information ska hanteras. Felaktig eller vårdslös hantering av information kan vålla problem och försvåra utbyggnad i framtiden. Vad händer om Estland tappar kontrollen över fångarna? Vilka kringkostnader har avtalet med Estland?
Man kan bli fundersam i dessa dagar efter fotbolls-VM och PRIDE. Det råder största möjliga frihet att välja sina intressen. Men vart tar annat vägen? Det är ju inte bara val bland de stora intressena utan även andra parametrar. Visste du förresten att fackuttrycket parameter har trängt ned i folkdjupet. Undersköterskan på sjukhuset talade om att det fanns köttbullar med potatismos eller wallenbergare på fisk med potatismos. ”Därtill valfria parametrar, lingonsylt, sallad eller bröd”. Men nu tappade jag spåret. Måste halva landets befolkning se på fotboll? Samtidigt? Måste alla partigängare bli PRIDE-anhängare under en vecka? Man skulle kunna tala om masspsykos och falskspel.
Apropå förbudet för polisuniform i PRIDE-tåget, borde förbudet också gälla burka? Och prästkläder för statsministerns fru? Det finns många andra parametrar.
När jag ser avslöjandet i repris kommer jag på nytt att tänka på hur FjaskoIngvar (självvalt öknamn) förvred omdömet hos kunder, hos vänner i karriären, hos fattiga arkitekter. Kunder kunde lovorda sina köp utan hänsyn till idéstöld. De kunde ändå känna tillfredsställelse över sin förment goda smak. En studiekamrat, civilekonom från Lund fick en hög position med placering i Danmark med uppgifter i det imperium som UG visade. Från studietiden minns jag honom som mycket ambitiös i specialkursen ”Administration” för 3 betyg. Vi var även arbetskollegor i ett statligt verk som följde efterlevnad av konkurrenslagstiftning. Min kompis gick bort kort efter avslöjandet om IKEA:s sanna natur. Duktiga arkitekter har försvarat IKEA tack vare pris och utan respekt för upphovsrätt. Jag själv har köpt möbler, soffa som hållit i 60 år tack vare omklädnad, bokhylla i björkfaner, producerad i rysk fabrik och placerad i min hantverksmässigt byggda timmerbod. Mina exempel skorrar illa och framkallar ruelse. På äldre dagar, särskilt då, vill vi kunna känna stolthet. I många fall kan vi inte känna stolthet.
Den areal som brandhärjats i Spanien utgör en tusendel av landets totala landareal. Uttryckt på det sättet kan det låta som något mycket begränsat. Men ställer man istället frågan om konsekvenser av bränderna 2026 i Spanien framträder en förskräckande bild. Här AI-genererat: Bränderna i Spanien sommaren 2026 har utvecklats till en av de allvarligaste naturkatastroferna i landets moderna historia. Konsekvenserna är både omedelbara och långsiktiga.
Mänskliga konsekvenser
Över 100 000 personer har direkt påverkats av evakueringar eller restriktioner, och tillsammans med Frankrike har över 300 000 människor tvingats lämna sina hem under de största bränderna. (Anadolu Ajansı)
Minst 13 personer omkom i den stora branden i Almería, den dödligaste skogsbranden i Andalusiens historia. Flera personer har dessutom skadats eller rapporterats saknade. (Wikipedia)
Miljökonsekvenser
Flera hundra tusen hektar skogs- och buskmark har brunnit i Spanien och Frankrike tillsammans. Bara i Spanien har några av de enskilda bränderna omfattat över 50 000 hektar. (AP News)
Stora naturvärden har gått förlorade:
skogar med höga biologiska värden,
livsmiljöer för fåglar, däggdjur och reptiler,
erosionen väntas öka när vegetation försvinner,
återhämtningen kan ta årtionden i torra områden.
Ekonomiska konsekvenser
Bränderna påverkar flera sektorer:
jordbruk genom förstörda betesmarker, olivlundar och andra odlingar,
turism genom stängda naturområden, evakueringar och försämrad luftkvalitet,
bostäder, vägar, elledningar och annan infrastruktur har skadats på flera håll. (Wikipedia)
Klimat- och samhällspåverkan
Den spanska regeringen har beskrivit bränderna som en konsekvens av en allt varmare och torrare klimatutveckling. Kombinationen av:
en mycket varm sommar,
långvarig torka,
kraftiga vindar,
och stora mängder uttorkad vegetation
har gjort att bränderna fått en ovanligt snabb spridning. Flera klimatforskare pekar samtidigt på att klimatförändringen ökar sannolikheten för denna typ av extrema brandförhållanden, även om den inte ensam orsakar en enskild brand. (Reuters)
Politiska konsekvenser
Bränderna har lett till:
att Spanien utlyst ett nationellt nödläge för delar av brandbekämpningen,
förstärkt samarbete inom EU med brandflyg och räddningsresurser från flera medlemsländer,
en förnyad debatt om skogsskötsel, markanvändning och klimatanpassning. (Reuters)
Långsiktiga följder
De mest långvariga effekterna väntas bli:
ökade kostnader för återplantering och restaurering av skogsmark,
större risk för översvämningar och jordskred när vegetationen försvunnit,
försämrad kolinlagring i skogarna,
ökade försäkringskostnader och större investeringar i brandförebyggande åtgärder.
Erik J Olsson, filosof har forskat och skrivit om feminiseringen. Han har med statistik på ett enkelt sätt visat hur målet jämställdhet mellan könen slagit över till ojämställdhet på flera områden. I skola och högre studier har andelen flickor med högre betyg än pojkar kommit att utgöra majoritet. Inom statsförvaltning och rättsväsende likaså. Till exempel utgör andelen kvinnliga åklagare 64 procent. Inom advokatkåren är utvecklingen på väg åt samma håll. Olsson menar att det finns områden där manlig övervikt kan föredras, som till exempel bevakningen av landets akvatiska gränser.
Här på denna blogg ses hans forskningsresultat och åsikter med respekt. Feminiseringen, särskilt av landsbygden kan studeras med andra nya perspektiv. Landsbygden erbjuder en problematik där inget får lämnas oprövat. I Västerbotten finns ett nätverk av kvinnor som går fram med radikala förslag att främja kvinnor med stöd av sin uppgivenhet och brist på tillit för mannen. ”Hög tid för en feministisk landsbygd” är en ledarrubrik i Tidningen Mellanbygden. Susanne Öberg beskriver hur färre kvinnor än män bor på landsbygden, trots lika många födda flickor och pojkar. ”För det handlade inte om att kvinnorna inte gillade landsbygden utan om att staden erbjöd något inte landsbygden hade: Egen försörjning, utbildning och en identitet som inte var hustru, syster eller dotter. I dag har kvinnor andra möjligheter, friheter och rättigheter än för dryga hundra år sedan. Mönstret finns där fortfarande. Dagens unga kvinnor flyttar till universitet, karriär och specialiserade arbetsmarknader.”
Ledaren är ett initierat aktstycke i sin beskrivning. Rubriken, som bestäms av tidningen, är illa vald och träffar inte rätt. Innehållet i artikeln däremot verkar träffa rätt i sin beskrivning. Öberg tillhör ett nätverk som kallar sig Mångfaldsföretagarna. Medlemmarna profilerar sig med akademisk utbildning och med regnbågslogo. Också i övrigt med konventionella säljargument för konsultverksamhet. Ganska snacksaligt. Kan nätverk av detta slag bidra till ökad jämställdhet eller utveckling av landsbygden?
Fossilt och icke fossilt är gamla ord i energidebatten som ofta är centrala i miljödiskursen. Här har slipade debattörer skapat begreppet förnyelsebart. Litegrann som att äta tårtan och behålla den. Kärnkraftförespråkarna har kontrat med att uran icke ger upphov till koldioxid. CO2 påstås ge upphov till uppvärmning av planeten. Andra kallar CO2 för livets gas. Argument föder motargument.
Med fortsatt forskning är det inte förvånande att gamla ord blir fula ord. Inom energi och miljö bedöms AI få pyramidala effekter. Om bubblan spricker, då blir AI en ful akronym och företeelse.
”Nous sommes un grand pays”. [Vi är ett stort land] ingår i en lång fransk politisk tradition som går tillbaka till Charles de Gaulle och ännu längre, där föreställningen om Frankrike som ”un grand pays” eller ”une grande nation” återkommer hos presidenter och statsmän från olika politiska läger. Just denna nationaldag innehåller stora utmaningar mot den franska nationen genom skogsbränder nära Paris och i sydväst och i syd. Idag spelar Frankrike VM i fotboll på själva nationaldagen. Matchen gäller semifinal mot Spanien. Frankrike har ställt ut ökade krigsinsatser för Ukraina sedan 2022 när kriget bröt ut. Det stora landet och den politiska makten utmanas till bristningsgränsen.
Massuppsägningar förutses i den tyska bilindustrin, för Volkswagen i storleksordningen 40.000 jobb de närmaste åren. I Sverige har reaktionen varit stark i leverantörsledet. Så långt kan de flesta hänga med och känna oro. Vad som inte kommer fram är verkningarna på en hel näringslivskultur och konsumtionskultur. När vi samtalar om förhållanden på dessa områden tänker vi gärna på mat och andra snabbrörliga konsumtionsvaror och betydelsen för sysselsättning. Det är också här vi dagligen möter reklam i butiker och i media.
Bilindustrin och andra kapitalvarubranscher har betydelse för forskning och marknadsföring, utöver den fysiska produktionen. Om vi väljer att studera sambandet mellan tysk bilindustri och svensk ekonomi, krävs omfattande studier av många näringar. I detta nätverk ingår även stödjande näringar, utbildning och forskning som vi upptäcker med utblickar. Nationalekonomer talar om multiplikatoreffekten. Ett enda jobb hos en tillverkare av kablage till en bil kan leda till ytterligare två förlorade jobb i andra näringar. Allt det där är ekonomer och politiker jätteduktiga att förklara. Men vad ekonomer och politiker inte är lika duktiga att förklara är följdverkningar på utbildningsväsendet, utveckling av marknadsföringsmetoder och skador på framtidsförväntningar hos ungdomar. Mycket är inte mätbart, men betydelsebärande.
Så om du orkar, tänk längre än tappad försäljning av kablage till Volkswagen.
En gång per år, på försommaren försöker jag välja de tre böckerna. På mitt bibliotek i Näsbypark var det ganska utplockat. Men det är bara att fortsätta söka tills att de tre valda böckerna plötsligt känns oumbärliga. I år var det dock lite genant då det vid hemkomsten visade sig ha insmugit en dubblett, boken om Candide. Blir bra som bokpresent nästa jul. Det märkliga är att denna process blottlägger intressen som slumrar och som förtjänar ett uppvaknande. Den andra boken är av Eva Dahlgren ”Vad hände med barnen? Hur de minsta blev en handelsvara.” (2017). Det är upprörande läsning om barn utan föräldrar på 1920- och 30-talet som kan levandegöras tack vare Stockholms stadsarkiv med fotoalbum från Lilla Hemmet, Kungsholmen. Den tredje boken är författad av Karin Zingmark ”Maxa snacket” (2017). Jag har i många år undrat hur hon arbetat med kommunikation i stora företag. Nu är det plötsligt intressant att begrunda stora förändringar på 10 år. Kommunikation har sedan ett decennium i hög grad integrerats med företagets alla funktioner, utan att måsta ha en kommunikationsansvarig. På ett annat bibliotek, t.ex Åkersberga som gallrar utan pardon, skulle jag lätt kunna hitta dubbla antalet som känns oumbärliga. Men med åren har bokhögarna vuxit och jag bävar inför att måsta hitta arvtagare. Det kan bli bokkassar som lämnas till något antikvariat.
Ja. När man går igenom äldre svenska tidningar och böcker ser man att uttrycket ”falska ideal” får en tydlig utveckling mellan cirka 1880 och 1930. Kungliga bibliotekets digitala tidningsarkiv gör det möjligt att följa denna utveckling. (kb.se)
1880–1900: Moraliska och religiösa ideal
De äldsta beläggen handlar nästan alltid om moral.
Med ”falska ideal” avsågs exempelvis:
rikedom som livets mål,
fåfänga,
social prestige,
lyx,
ett liv utan ansvar.
Predikningar och kristna tidskrifter varnade ofta för att ungdomen lockades av ”falska ideal” i stället för plikt, arbete och kristna dygder.
Ett typiskt budskap var:
Ett samhälle som dyrkar pengar och ära riskerar att förlora sin moraliska grund.
1900–1914: National och social debatt
Under sekelskiftet började uttrycket användas bredare.
Nu kunde ”falska ideal” syfta på:
överdriven nationalism,
militarism,
karriärjakt,
klassförakt,
borgerlig ytlighet.
Både konservativa och socialister använde uttrycket – men om olika saker.
En konservativ skribent kunde kalla socialismens idéer för falska ideal.
En socialist kunde i stället kalla överklassens livsstil för falska ideal.
Begreppet blev alltså ett retoriskt vapen.
1914–1918: Första världskriget
Under kriget fick uttrycket en ny innebörd.
Många svenska skribenter menade att Europa hade förletts av falska ideal som:
ära,
nationalism,
militär hjältemod,
maktbegär.
Efter kriget blev detta ett vanligt tema i fredsdebatten.
1920-talet
Nu börjar uttrycket likna dagens användning.
I skoldebatter och kulturtidskrifter kritiserades:
filmstjärnor som förebilder,
lyxkonsumtion,
jakten på berömmelse,
yttre skönhet,
”amerikanisering”.
Särskilt unga kvinnor ansågs utsättas för ”falska skönhetsideal”, även om just den formuleringen blev riktigt vanlig först flera decennier senare.
Några autentiska formuleringar från tiden
Även om ordalydelsen varierar återkommer formuleringar som:
”ungdomen förledes av falska ideal”
”dyrkan av guldet är ett falskt ideal”
”kampen mot tidens falska ideal”
”falska ideal om ära och makt”
”samhället bygger på falska ideal”
Det är tydligt att uttrycket nästan alltid användes normativt: talaren menade att det fanns ett ”sant” ideal som stod i kontrast till det ”falska”.
En intressant språkhistorisk förändring
Det som är mest slående är hur innebörden har förskjutits:
Kärnan har dock varit densamma i över 140 år: ett falskt ideal är ett mål eller en förebild som verkar lockande men som anses leda människor bort från det som uppfattas som verkligt värdefullt.
Om du är intresserad av idéhistoria kan jag också visa hur begreppet användes av svenska författare som Ellen Key, Verner von Heidenstam, Nathan Söderblom och Per Albin Hansson. De gav uttrycket delvis olika innebörd, och deras användning speglar hur den svenska samhällsdebatten förändrades under perioden 1890–1940.
Urban Zingmarks kommentar: Frågan till AI slår an de moraliska och moralistiska strängarna. Men icke förty kan vi använda frågan för att försöka se analogier i nutiden. Här ska bara enstaka kommentarer ges i ett gränslöst ämne. Tech har blivit ett allt överskuggande fenomen i nutiden och där jag här genom användning av AI söker ge något med moralfilosofi. Så här är min fråga: Är AI idag uttryck
för liknande ideal som kunde ingå i äldre tiders ”falska ideal”? En väg att undersöka svar är att försöka se vad som går förlorat. Ett problem är undanträngande av klassiska färdigheter och kunskaper. Ett slående exempel är ryktet om att Kina håller på att i grunden förändra boklig bildning, genom att ersätta böcker med AI, extra allt om man är på skämthumör. Att skapa en ideologisk matta på okända boliner är att införa falska ideal som är ett förakt för humanism och vetenskap. Språkundervisning sägs bli avskaffad. Tech kommunicerar allt till alla och med alla som kan och får fråga. Är Kina på väg mot ett nytt språng? Blir det ett ideal även för övriga världen? (Vad tänker ledningen i Volkswagen just nu?). I skyddet av boken intar bibeln en särställning. Tänker dom djävlarna avskaffa den tryckta bibeln och annan kulturkanon för att ersätta med länkar?
