Dessa frågor bör ställas vid varje samråd!

Claes-Erik Simonsbacka, Bureå har engagerat sig för säker miljö som författare, kursledare och konsult. Här ger han i sammanfattning sin syn på samråd. Planmässiga övergrepp och åsidosättande av regelverk är ett verkligt hot för medborgarna och demokratin. 

Inga eller undermåliga samråd har hållits, kring frågor som har med både Fagerliden och vindkraft att göra. Ofta har besluten redan fattats, och i fallet Fagerliden hade till och med verksamheten påbörjats innan samrådet!

Ett korrekt samråd bör behandla och svara på åtminstone de uppenbara frågorna som befintliga lagar och förordningar belyser, t ex Miljöbalken, EU/EG produktdirektiv mm. Att samråd inte hålls, inte utlyses eller genomförs korrekt, och att man inte tar upp de uppenbara frågorna gör att man kan ifrågasätta myndigheters hela verksamhet. Jobbar de verkligen för att säkerställa lokalbefolkningens säkerhet och boendemiljö samt för en långsiktigt hållbar lokal miljöutveckling? Eller jobbar myndigheterna för företagen som vill etablera nya verksamheter och göra stora ekonomiska vinningar, ofta även genom att tulla på regelverk och insyn samt blunda för lagbrott?

Klicka på (Mer) för ett samlingsdokument för de frågor som ska ställas i samråd, kring vindkraftfrågor. Men självklart måste liknande dokument framställas innan andra verksamheter gravt förändrar både vår och miljöns framtid. "Hållbara Robertsfors" och inkorrekt pålysta samråd kring Fagerliden var i total avsaknad av sådana dokument. [@more@]

 

Vindkraftverk – Exempel på maskinsäkerhetsrelaterade frågor som bör ställas och klarläggas vid samrådsmöten.

XYZ AB 

Att XYZ AB har det slutliga ansvaret för att maskinen, vindkraftverk, uppfyller fordringar/krav i enlighet med alla relevanta rättsakter då vindkraftverken tas i drift oavsett om de är CE-märkta eller ej innebär, att bolaget måste ha nödvändiga kunskaper om de relevanta bindande rättsreglerna och dess tillämpning. XYZ AB har därigenom även skyldighet, att informera/redovisa för sakägare, andra berörda och berörda myndigheter om alla föreliggande säkerhetsrisker och vilka åtgärder bolaget kommer att vidta för att garantera, att t.ex. människor inte kan eller kan tänkas kunna utsättas för skada och/eller olägenheter under vindkraftverkens livstid.

Samråd

Vid detta samråd begär undertecknade att XYZ AB påvisar bl.a. att miljöbalkens portalparagraf 1 kap. 1 § punkt 1 uppfylls, dvs. att människor hälsa skyddas mot skador och olägenheter samt att de relevanta EG-produktdirektivens grundläggande (väsentliga) arbetsmiljö- hälso- och säkerhetskrav uppfylls så, att vindkraftverken kan CE-märkas och tas i drift helt i överensstämmelse med de grundläggande kraven. 

Detta dokument med XYZ AB:s svar skall enligt undertecknarnas begäran infogas i protokollet från samrådet.

Med anledning härav begärs att XYZ AB vid detta samråd skall redovisa för alla de riskkällor som noterats av vindkraftverkets tillverkare och XYZ AB, och som kan ge upphov till farliga risksituationerna i anslutning till dessa, exempelvis:

  1. Vad är räckvidden, skyddsområdet, för utkastande föremål som iskast, blad och bladdelar etc. ("Worst-Case Scenario")?
  2. Uppfylls krav i enlighet med maskindirektiv (MD) 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.3.3 ("Risker orsakade av fallande eller utkastande föremål”) om skyddsområdet runt vindkraftverk inte är så inhägnad, att skyddsområdet inte kan beträdas då vindkraftverk är i drift?
  3. Uppfyller säkerhetsfunktioner och tekniska anordningar de krav, som gäller för den specificerade tillämpningen och/eller avsedda användningen enligt MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1, punkterna 1.2.1 (”Styrsystems säkerhet och tillförlitlighet”), 1.2.2 (”Manöverdon”), 1.2.4 (”Stoppanordningar”) och 1.2.7 (”Fel i styrkrets”). Det vill säga, uppfyller styrutrustningar och styrkretsar bland annat de säkerhetskrav som erfordras för att kunna hantera skyddsfunktioner av kategori 2-4 enligt EN 954-1:1996, (”Maskinsäkerhet – Styrsystem – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper”)? 
  4. Är vindkraftverken, som bevisligen kan förorsaka ett farligt tillstånd, utrustade med rusningsskydd som skall initiera lämpliga styråtgärder och förhindra återstart? Fordringar i enlighet med den harmoniserade standarden ”Maskinsäkerhet – Maskiners el utrustning – Del 1: Allmänna fordringar” SS-EN 60204-1:2006 avsnitt 7.6 och åtgärder enligt avsnitt 9.3.2 (åtgärder för att minimera risker i händelse av fel) skall därvid beaktas och uppfyllas.
  5. Då vindkraftverken utgör betydande risker för brand vill vi veta om nödvändig säkerhet i enlighet med krav i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1 punkt 1.1.2 (”Principer för integration av säkerhet”) och 1.5.6 ("Brand”), uppfylls?
  6. a/ Då vibrationer utgör en mycket stor säkerhetsrisk vill vi veta om säkerhetskraven enligt MD 2006/42/EC, bilaga 1 punkterna 1.1.2 (”Principer för integration av säkerheten”) och 1.5.9 ("Vibrationer”), uppfylls?
    b/ Är vindkraftverken försedda med säkra och redundanta detekterande tekniska skyddsanordningar, som uppfyller MD:s och grundläggande säkerhets- och tillgänglighetskrav samt som säkerställer/garanterar, att all is har avlägsnats från rotorbladen under en ev. avisningscykel?
  7. Uppfyller, på uppställningsplatsen i kallt och/eller isigt klimat/miljö, skyddsanordningar/skyddssfuntioner som bland annat styrutrustning, vakter och/eller givare (mätutrustningar, detektorer, sensorer) relevanta fordringar på säkerhetskategorier i enlighet med den harmoniserade standarden EN 954-1:1996 (Maskinsäkerhet – Styrsystem – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper”), som gäller parallellt med SS-EN ISO 13849-1: 2006 (Maskinsäkerhet – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper.)? 
  8. Av MD:s bilaga 1, punkt 2 framgår det att risker som noterats ska åtgärdas med hänsyn till principerna för integration av säkerheten enligt punkt 1.1.2." (Principer för integration av säkerhet). Med anledning härav begärs härmed, att XYZ AB redogör för hur respektive noterad risk skall åtgärdas.
  9. Har vindkraftverkets "Tillverkare" genom bruksanvisningen informerat XYZ AB om kvarvarande risker (MD, bilagan punkt 1.1.2 b), som beror på otillräcklighet i de skyddsåtgärder som vidtagits? Har XYZ AB erhållit sådan information om kvarvarande risker begär vi nu, att få besked om vilka åtgärder som bolaget vidtar för att eliminera risken (-erna).
  10. Uppfylls krav i enlighet med MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.1.2 b), (”Principer för integration av säkerheten” – ”Nödvändiga skyddsåtgärder skall vidtas för sådana risker som inte kan undanröjas”)?
  11. Uppfyller vindkraftverken alla krav enligt MD 2006/42/EC, lågspänningsdirektiv (LVD) 2006/95/EC, direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet (EMCD) 2004/108/EC, direktivet för tryckbärande anordningar (PED) 97/23/EC och direktivet för enkla tryckkärl (SPVD) 87/404/EEC?
  12. ”Tillverkaren”/”Importören skall enligt maskindirektivet identifiera alla risker och för varje identifierad risk skall hänsyn tas till den allvarligaste skada eller ohälsa, som kan drabba person och i förekommande fall husdjur vid varje identifierad risk, även om sannolikheten kan anses som obefintlig. Med anledning härav begär vi, att få uppgift på den allvarligaste skada och ohälsa som kan drabba den person/människa på uppställningsplatsen, som befinner sig inom räckvidden för skyddsområdet enligt fråga nr. 1 ovan p.g.a.:
    Iskast?
    Utkastande bultar, skruvförband och/eller mätutrustning?
    Utkastande delar av rotorblad?
    Utkastande rotorblad?
    Fallande vindkraftverk?
    Skadliga ämnen som finns i vindkraftverk och sprids ut till omgivningen?
    Brand?
  13. Begäran, att gränsvärden för ljudnivån redovisas för de planerade nya vindkraftverken med beaktande av ljudnivån då rotorbladen är isbelagda och ljudnivåers påverkan på människors hälsa enligt relevanta uppgifter i Socialstyrelsen allmänna råd om buller och höga ljudnivåer, som ger stöd för tillämpningen av 9 kap. 3 § och 26 kap. 19 § miljöbalken, beaktas. 
  14. Begäran om, att en kombination av gränsvärden för A-vägd och C-vägd ljudnivå föreskrivs i tillståndet.
Fråga till byggnadsnämnden
Har eller kommer byggnadsnämnden i områdesbestämmelsen eller detaljplanen, att minst beakta tillverkarens krav på skyddsavståndet, på uppställningsplatsen, från vindkraftverket (-en) till allmänna och enskilda vägar? 
Ett ställningstagande i kommunens vindkraftsplan blir juridiskt bindande om den följs upp med områdesbestämmelser eller detaljplan.
Noteringar
Av AFS 2008:3 framgår bland annat, att ”Tillverkaren”/”Importören” skall garantera maskiners säkerhet, det vill säga dess förmåga att under hela sin livscykel garantera att ingen person, egendom eller husdjur kommer till skada och/eller ohälsa.
Det är ”Tillverkarens”/”Importörens” fulla ansvar att en maskin som vindkraftverk, på uppställningsplatsen, helt uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven i enlighet med MD:s bilaga 1. Men också de certifieringsprocedurer som finns angivna i 8-10 §§ skall ha iakttagits innan en maskin får släppas ut på marknaden eller eljest avlämnas för att tas i drift eller tas i bruk. Detta innebär tydligt och klart, att det är tillverkarens grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav som alltid minst måste uppfyllas för att vindkraftverk skall få CE-märkas och tas i drift. Alltså, de av ”Tillverkarens”/”Importören” uppgivna säkerhetskraven kan inte minskas av myndighet.
Innan tillverkaren eller dennes representant släpper ut en delvis fullbordad maskin på marknaden, ska denne försäkra sig om att förfarandet i MD:s 14–15 §§ har fullgjorts.
”Tillverkaren”/Importörens” har ett strikt ansvar enligt produktansvarslagen (PAL, 1992:18). Produktansvar inträder enligt lagens 1 § när en produkt på grund av en säkerhetsbrist orsakar en skada på annat än produkten själv. Med säkerhetsbrist menas att produkten inte varit så säker som skäligen kan förväntas med hänsyn till dess förutsedda användningsområde, 3 §. Skadan måste ha uppkommit som en följd av att produkten i någon mån brister i säkerheten och behöver inte alltid bero på ett fel. Ett fel enligt avtal behöver inte innebära en säkerhetsbrist om produkten inte samtidigt kan anses vara farlig i någon aspekt och brista i rimlig säkerhet. En farlig egenskap kan också stämma överens med avtal och är således inget fel i köprättslig mening, men väl en säkerhetsbrist om säkerheten inte tillgodosetts på ett tillfredsställande sätt. Solidariskt ansvar enligt PAL uppstår då säkerhetsbristen finns i en annan tillverkad beståndsdel till slutprodukten, eller om flera på annat sätt medverkat till farligheten i produkten. Den slutliga ”tillverkaren” svarar då solidariskt med ”Tillverkaren” eller ”Importören” av beståndsdelen.
CE-märkningen anger endast att maskinen – enligt tillverkarens uppfattning – uppfyller direktivets grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Användare/verksamhetsutövare måste också själv förvissa sig om att maskinen verkligen är säker att använda.
En arbetsgivare får endast använda maskinerna/vindkraftverken, om de uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven.
OBSERVERA, tyvärr har erfarenheten entydigt visat, att "Tillverkarna"/"Importörerna" utfärdat EG-försäkran om överensstämmelse och anbringat CE-märkning utan att detta är berättigat. Det är förbjudet att anbringa märkning som kan vilseleda tredje (3:e) man vad gäller CE-märkningens innebörd. Det är också åtalbart att ta en icke CE-märkt maskin i yrkesmässigt bruk.
Underskrifter:
CC: Miljö- & byggnämnden, XXX Kommun.
Länsstyrelsen i YYY län. 

Må marknaden och människorna straffa beslutsfattarna i Umeå!

Rivningen av k-märkta hus i Umeå har gjort oss uppgivna.

Vad återstår att göra? Besluten har fattats och vansinnet får härja fritt.

Rivningen av Thornbergska huset har blivit symbol för det samlade vansinnet.

Om detta vore ett isolerat problem skulle kanske skadan begränsas. Men det är inte så, hela staden kommer att utsättas för en omvandling. Ingen stor estetisk vision kan upptäckas i detta.

Det handlar om att göra om Umeå till en handelsplats och konsumtionsmaskin. Detta bäddas in i Kulturhuvudstadsår 2014 och skrytbygget Kulturväven och andra förledande desperationer. 

Som springschas, springpoke i butiker på somrarna på 1950-talet kan jag drömma mig tillbaka. När jag cyklade ut med blommor från Löfgrens blommor i Thornbergska huset, visste jag inte att huset skulle få en sådan symbolisk kraft. Speditionsfirman Henriksson fanns då på kajen, där nu det vidriga skrytbygget ska byggas. När jag cyklade på Tegsbron mellan färghandeln på Tegsborg vid brofästet och livsmedelsaffären Varuförmedlingen på Storgatan visste jag inte att utsikten från bron skulle förvandlas. Från trästaden Umeå vid älven till ett Umeå med skahajlajn därför att kommunpolitiker och byggmästare kunde få härja fritt. 

En folklig bojkott av kulturhuvudstadsåret kommer icke att bli nödvändig. Medborgarna i Umeå och många, många länsbor kommer att vara så trötta och besvikna att de redan har tappat lusten och tilltron. Marknaden, som Byggmästaren och sossarna trodde vara sin högsta beskyddare, kommer att frammana ett Götterdämmerung, ett kommersialismens Ragnarök.

 


P.S. 

Efter vår artikel ovan syntes följande skrällduser i VK, som förstärker intrycket av Ragnarök kring besluten i Umeå:

Umeå är inte i den bästa av världar (klicka)

Gogols klassiska teaterstycke "Revisorn" är en mästerligt exekverad satir om girighet, dumhet, fåfänga och om krypande inför den som för tillfället tycks ha makten. Likheterna med händelseutvecklingen i Umeå under senare år påtagliga. Mer undersökande journalistik skapar förutsättningar för att någon nutida Gogol författar en knivskarp komedi med stark lokal förankring, färdig att uppföras om tre år.

Det menar Anders E Björkman, webbredaktör på Västerbottens museum och kulturskribent i VK.

Och:

Manifestation mot flytten av biblioteket (klicka)

"Flytta inte vårat bibliotek, det skulle vara ett jävla svek!", ropar demonstranterna som samlats på Rådhustorget i Umeå på lördagen. Bakom manifestationen står nätverket Stoppa flytten av stadsbiblioteket.

Vojmåns Vänner går vidare efter segern

Vojmåns Vänner fick till en folkomröstning om huruvida Vattenfall skulle få anlägga ett nytt vattenkraftverk och överleda Vojmåns vatten dit – och därmed förstöra hela den natur och näring som är beroende av vattnet. Föreningen jobbade i många år för att vinna detta, och Vattenfall gjorde sitt för att vinna: Mutade kommunen med 40 miljoner kr. Läs hur det gick till i vår tidigare artikel här.

Nu har syftet med föreningen uppnåtts, och den kan upplösas och medlemmarna gå vidare med Vojmån räddad. Vad gör de? Jo, startar ett fiskeråd, ÅFF Fiskeråd, tillsammans med de fyra största fiskevårdsföreningarna i Vilhelmina samt fiskeorganisationer ända ned till Kramfors.

Än en gång: Grattis! Läs notisen i VK här.

Studiebesök på Klemensnäs och Scharins – ingen information om vart gifterna ska föras.

Klicka på bilden ovan, för fler bilder.

Säkramiljön.nu gjorde ett studiebesök till Klemensnäs och Scharins. Vid infarten finns en informationstavla som ska berätta om de olika etapperna och områdena som ska saneras.

Inte ett ord om varthän gifterna ska föras. Att flytta gifter och massor från ett ställe till ett annat ställe tycks vara modellen för Skellefteå kommun – med hjälp av hemlighetsmakeri och statsbidrag.

Informationen om saneringen av Scharins är omgärdad av restriktioner. Men sanningen är att dioxiner, arsenik och tungmetaller är lika giftiga för människorna och djuren i Robertsfors och andra som tvingas ta emot gifterna från Skellefteå kommun.

Läs allt annat på denna blog om Scharins – klicka.

Vad händer med Robertsfors rankning om det blir ett tredje storhaveri på Fagerliden?

Miljöaktuellts miljörankning är ett försök att hålla reda på hur kommunerna sköter sina miljöåtaganden.

Robertsfors ligger notoriskt i botten bland Sveriges 290 kommuner. 2009 låg Robertsfors på 179:e plats. 2010 hamnade kommunen på 271:a plats!

Huruvida utsläppet från Fagerlidens andra haveri den 12 februari i år är medräknat i rankningen lär vi aldrig kunna kontrollera, men det borde vara det.

Motsvarande 60 långtradare med släp – ca 1200 kubikmeter avfallsvatten innehållande arsenik, zink, bly och koppar – är en stor miljö-fadäs.

Vad händer med Robertsfors rankning om det blir ett tredje storhaveri på Fagerliden?

Läs hela rankningen här.

Robertsfors får ny kommunchef: Karl-Johan Bergmark, Umeå

Säkramiljön.nu har därför förhoppningar om att kommunen ska börja svara på skrivelser med frågor som rör farligt avfall och vindkraft.
 
Det har inte alls fungerat tidigare. Men vi ger en smekmånad för oktober. Därefter skickar vi kopior på obesvarade skrivelser och mail.
 
Med ny kommunchef och chef för samhällsbyggnad kan nu kommunmedborgare och kommunmedlemmar ställa krav på normal kvalitet i den kommunala förvaltningen och respekt för alla skattebetalare – som är de verkliga uppdragsgivarna till alla politiker och alla tjänstemän.
 
Vi ses kanske!
 

”Alla vindkraftverk måste stängas!”

Ja, det skulle kunna bli rubriken i svensk media om man tar konsekvensen av rapporten som Claes-Erik Simonsbacka nyligen skrivit. Tekniskt, men ändå tillgängligt, klargör rapporten att egentligen är inga av de vindkraftverk som redan är uppsatta – eller planerade – möjliga att godkänna enligt ett regelverk som redan finns för dem.

Därför skrev Claes-Erik Simonsbacka en begäran till Statsrådsberedningen den 12e april i år, med avsikt att åtminstone få svar på varför man åsidosatt detta regelverk, och att regeringen yttrar sig över det alarmerande i rapporten. Hörsammar man allvaret i den bör man dessutom upphäva alla tillåtlighetsbeslut och bygglov för uppförande av vindkraftverken.

Läs denna begäran själv och informera dig. Kontakta gärna redaktionen om du vill samverka till att informationen sprids till rätt personer eller har synpunkter. Dokumenten kan du ladda ner och läsa här.

Norran tiger om giftiga jordmassor med dioxin och arsenik mm. på Scharins

På sin nätupplaga har Norran rapporterat om saneringen av Scharins sedan 2006-10-06 när den första artikeln Dödens ansikte infördes. Detta åtföljdes av: 
Norrans nätupplaga har ökat i betydelse och har större täckning än papperstidningen – 68.000 webbläsare per dag. Alla dessa läsare har fått en ofullständig och därför falsk bild! 
Tidningens chefredaktör Anette Novak har infört nya satsningar, bl a îBygg Norrbotniabananî. I samband med detta har diskussioner blossat upp om pressetik. Kritikerna har kallat detta för kampanjjournalistik. Ska en tidning driva egna frågor? Novak har försvarat sin linje och samtidigt passat på att ifrågasätta andra tidningar som kan välja att hålla tyst i frågan. Novak antydde i TV att Västerbottens Kuriren ligger lågt när det gäller Norrbotniabanan med avsikten att gynna byggandet av en bro över Kvarken. Men här finns ett talesätt som bör komma in i kritiken av Norran: "Den som sa det var det!"
Om vi ser på Norrans rapportering om Scharinssaneringen kan konstateras: 
  • Rapportering har skett sedan 2006 med åtta artiklar fram till och med 2009 
  • Många delar i projektet har rapporterats 
  • Frågan om bortforsling, vart de giftiga jordmassorna ska föras med 2000 lastbilar har inte funnits med i Norran någon gång. 
Vill Norran och kommunens chefer dölja något? Vad har Norrans medarbetare diskuterat när de har gjort intervjuer med cheferna på Skellefteå kommun? 
Om det hade gällt avfall från ett kärnkraftverk, hade man då inte berört frågan om avfallet och vart det ska gå? 
Vi finner det osannolikt att problemet inte varit uppe till diskussion. Vi finner det sannolikt – eftersom Norran och Skellefteå kommun haft fyra år på sig – att något har kommit i vägen för en fullödig rapportering. Varför håller Norran tyst om Scharinssaneringen de kommande åren t.o.m 2013 eller längre? Vart tänker sig kommunens chefer att de giftiga jordmassorna ska gå? Har kommunen råd med en ny miljöskandal? 
Urban Zingmark 
Redaktionens anmärkning:
Anette Novak, Norran har beretts plats för kommentar, men ännu inte utnyttjat möjligheten.

Finns objektivitet om Scharins sanering?

Låt oss skrapa lite på Norrans och Novaks yta!
Debattens vågor går höga om lokaltidningen Norrans journalistik och Norrbotniabanan. Norran med basen i Skellefteå har gjort en stor redaktionell satsning under parollen ”Bygg Norrbotniabanan”. Tidningens chefredaktör Anette Novak har mött kritik från andra media i Västerbotten (t.ex. Folkbladet) och från journalistförbundet, från Publicistklubben och på Journalisten. Kritiken går ut på att Norrans ställningstagande strider mot pressetikens grundsatser. Norran anklagas för att släppa på objektiviteten. Novak säger i en intervju idag den 17 mars i Västerbottensnytt (nedan) att också ett förtigande är ett ställningstagande. Hon har tydlig syftning på konkurrenterna i Umeå, Västerbottens-Kuriren och Västerbottens Folkblad. Novak menar att byggandet av Kvarkenbron kan vara mer intressant för Umeå. Därför tiger media i Umeå om Norrbotniabanan, i vart fall ser hon det som en möjlig förklaring. Hon säger också att det finns ingen neutralitet.
 
  
Låt oss skrapa lite på Norrans och Novaks yta! Vad förtiger Norran? 
Ett stort projekt för Västerbotten är saneringen av förorenade platser, som pågår med ökad intensitet sedan 2005. Scharinsområdet i Skellefteå ska saneras med bidrag på 65 milj kr. Detta projekt som finansieras av Naturvårdsverket och administreras av länsstyrelsen är stort och kontroversiellt. De första besluten kom till när Lorenz Andersson – Skellefteås store son och patriot par preference – var landshövding. Det praktiska genomförandet ska inledas i år. Metoden är att forsla bort de giftiga massorna. Trots att forskare vid Chalmers har visat på bättre och billigare metoder. 
Om den kommande saneringen av Scharins har Norran rapporterat flera gånger de senaste åren. Men den känsliga frågan om vart de giftiga jordmassorna ska föras har Norran förtigit. Inte oavsiktligt, eftersom frågor har ställts av undertecknad bloggare vid flera tillfällen om varför Norran inte berättar om helheten, utan istället tiger om vem som ta hand om Skellefteås gifter. Och det är ingen liten fråga. Totalt handlar det om två tusen lastbilslass med släp som ska föras någonstans. Massorna innehåller arsenik, tungmetaller, dioxin och andra giftiga, miljöfarliga ämnen. Vart ska massorna föras? Ska Skellefteå bete sig som västländer i förhållande till utvecklingsländer? Ska Skellefteås lejda entreprenörer frakta gifterna till någon fattig grannkommun? Kanske till fattiga Robertsfors? Kanske till fattiga Kaliningrad? 
Skellefteå har redan dåligt rykte både i Sverige och utomlands för miljöskandaler i jätteformat. Varför tiger Norran? Eller anser Novak att det är etiskt försvarbart att förtiga sanningen, hela sanningen? 
Urban Zingmark

Grattis Vojmån!

Grattis till segern. Grattis Vojmån i Vilhelmina önskar vi som vill rädda Granån i Robertsfors. 

Det var mycket glädjande att människor som sätter naturen före så kallad ”utveckling” verkligen VANN. Folkomröstningen respekterades, när 53 procent röstade NEJ till Vattenfalls idé, och 47 procent röstade JA. Att leda bort 80 procent av Vojmåns vatten skulle förstöra en hel bygd, insåg nej-sidan hela tiden. För att inte nämna ingreppet i naturen som en 24 kilometer tunnel genom naturreservat skulle inneburit.
JA-sidan innehöll nästan alla kommunpolitiker oavsett parti. De menade att Vattenfalls bygge skulle ”gynna kommunens utveckling”. De 600 årsarbetena som skulle skapas under de fyra till fem år som bygget skulle pågå, hägrade. 
Nej-sidan vägrade att bygget skulle komma att ödelägga Vojmån – 80 procent av vattnet skulle försvinna. Liksom det fina fisket. Jobben skulle bara räckt i några år och det fanns inga garantier för att lokalbefolkning skulle fått anställning. 
Inte ens när Vattenfall ”mutar” bygden med 40 miljoner till kommunen för att bl a bygga ett vindkraftverk, blir lokalbefolkningen övertygad. Tvärtom. 
Kommunledningen lät dessutom Vattenfall själva hålla i den lokala förstudien som pågick i mer än tre år. Motståndarna till planerna var upprörda över detta – de menade att kritiska röster inte fått komma till tals i processen. 
Visst känner vi igen detta? Kortsiktig vinst, utredningar av de som är part i målet, ohörsamhet till lokala kritiska röster… 
Läs mer i DN och Miljöaktuellt, eller gör en bred Google-sökning.