Robertsfors långt ner i miljöranking

I tidningen Aktuell Hållbarhet sjunker Robertsfors kommun rejält i miljörankingen, från plats 103 till plats 252. Rankingen mäter aktivitet och ambition på bred front inom miljöområdet.

Den nytillträdda samhällsbyggnadschefen Carin Elofsson har svarat på frågor i artikeln. Nu frågar sig folk varför Robertsfors kallar sig ”Sveriges bästa kommun”. Ledande socialdemokrater och centerpartister tycks ha gott självförtroende! Men samhällsplaneringen avseende miljön verkar vara i botten.

Littfest i Umeå 18–20 mars 2021, digitalt med 450 besökare

Å ena sidan. Samekulturen, eller rättare sagt samekulturerna, utjämnas och anpassas på gott och ont genom att representanter av vitt skilda slag stöps i en form som Littfest. Romerna fick en egen programpunkt. Varför ska Umeå vara samlingsplats för och exponering av språkliga och kulturella minoriteter? 

Om nu en Littfest ska arrangeras i Umeå, är det tillgången på infrastruktur som är avgörande? Eller kommunikationerna? Varför så få deltagande kulturpersonligheter från Umeå, schälva Ume? Men ok, där fanns musikern Dennis Lyxzén från Umeå och författaren Svante Bäckström från Rickleå i grannkommunen Robertsfors. Ja, från samma kommun kom även Karin Smirnoff, Hertsånger som gjort framgång med sin romantrilogi om Jana Kippo från Smalånger.

Veganism som rörelse fick en tillbakablick tack vare Umeås historia från 1990-talet som veganstaden i Sverige. Men dramaturgin från 90-talet kom inte fram. Moderatorn för samtalet var bara 10 år då. Men Dennis Lyxén, musiker, Straight Edge kunde berätta desto mer. Lisa Gålmark, historiker kunde sätta in veganstaden Umeå i ett större och längre perspektiv med feminismen som förhoppningsvis sådde ett frö hos de unga i publiken.

Kulturarbetare fick möjlighet att framträda tack vare finansiering från det offentliga, något som inte redovisades.

Då kommer medaljens baksida : Å andra sidan.

Problemet med exploateringen av Norrlands natur och naturrikedomar berördes endast i förbigående, trots att författaren Po Tidholm* medverkade som en av två programledare. Den andra var kritikern och författaren Yukiko Duke. Po Tidholm hasplade ur sig helt kort att Northvolt, med tre tusen anställda i starten, tänker lösa hela sitt behov av råvaror i Norrland. Storbolag ska lösa sitt energibehov genom vindkraften för totalitär elektrifiering av samhället. Vindkraften inkräktar på samernas rättigheter. Känn på det! Här kommer konflikten i öppen dag. Motsatsförhållanden borde ha fått plats en hel dag. Men då skulle nog det ekonomiska stödet till Littfest från Makten utebli. Littfest i Umeå är i grunden en av många uttryck i kampen för överlevnad för minoriteter mot majoritetsbefolkning. Så länge industrisamhället har de politiska och ekonomiska resurserna är kampen ojämn. Littfest kan bidra genom att öppna ögonen på ett fåtal i befolkningen. 

* Tidholm, Po, Norrland: essäer & reportage, Teg Publishing, Luleå, 2012

Finns en monolitisk kultur i Skellefteå kommun?

Norran har gjort mycket bra undersökningar under november–december 2020 om jäv i samband med tillsättning av chefer som lett till avsked för jäviga högre chefer i minst två fall. Än så länge sitter kommundirektören, kommunstyrelsens ordförande och flera andra i orubbat bo, men ett tips är att mer kommer att hända. För några dagar sedan uppgav kommundirektören att jävsproblemen ska utredas av ”extern part”, EY dvs. Ernst & Young, Stockholm. Det ska ske till höga kostnader där tre konsulter ska utreda, med timarvoden mellan 1600 kr och 2400 kr. En vacker fasad tror man väl, för vedervärdiga handlingar. Nu har man även utsett en personalchef i kommunen som ska leda en del av utredningsarbetet. Räkna med tillkommande kostnader som inte syns, dessutom störande i det dagliga arbetet! Den nu igångsatta utredningen syftar till att undersöka om jävsproblemen har varit enskilda händelser eller om det är en del i kulturen. Så vagt har man formulerat uppdraget. EY har i sin bekräftelse till kommunen benämnt uppdraget ”Utredning av jävslika förhållanden”. Uppdraget ska ej omfatta juridik. Mycket märkligt med tanke på att vissa fall redan har benämnts som jäv av parterna. Ska inte dessa ingå i utredningen? Kan man undra.

Även om de hittills uppdagade jävsproblemen gällt skolförvaltningen, ska vi inte bli förvånade om det finns fler lik i garderoben, enligt Norran. Nu kommer utredningen att ta viss tid. De som inte har rent mjöl i påsen har haft gott om betänketid. Generösa avgångsvederlag i sikte, men inga straff är att vänta. Effekter på längre sikt, anseendet för Skellefteå kommun kan kanske bedömas under de närmaste åren. Sådana skandaler har långtidseffekter, tänk på Göteborgs kommun som folkhumorn döpte till Muteborg!

Robertsfors snålar in på de äldre och på barnen

VK tycks inte klara att ge en sammanhållen bild av s-regimens skötsel av välfärden. På ena stället tycker Petter Bergner att Robertsfors är länets bästa kommunchef. På andra stället rapporterar Lina Wahlnemo om nya sparåtgärder som drabbar de äldre och barnen.

På VK:s blogg ”Tyck till om Robertsfors” finns en lång rad protester mot kommunledningens slöseri. Medborgare har tröttnat på slöseriet med arbetsresor som liknar nöjesresor till Afrika och nu i somras till Gotland. Medborgare föreslår neddragning på löner för ledningspersonal och löneförmåner.

VK orkar inte undersöka om medborgarnas förslag på besparingar kan rädda situationen för de äldre och barnen. Kommunledningen med sossestyre bryr sig uppenbarligen inte över att de svagaste drabbas av neddragningarna. Här på denna blogg anser vi att media har ett ansvar att granska användningen av skattemedel.

P4 Västerbottens nyheter i 15 kommuner

Hur ofta nämns Västerbottens kommuner i de lokala nyheterna? Det var en frågeställning som journaliststudenter från Luleå tekniska universitet ställde för en period av tre månader. Så gjordes kartläggningen av P4 Västerbottens nyheter.

Vännäs, Robertsfors, Vindeln, Bjurholm och Nordmaling gränsar till Umeå kommun men fick ändå inte mycket uppmärksamhet. Västerbottens Kuriren har under en följd av år dragit in den lokala närvaron med lokalkontor. Detta ersattes med inhyrd journalist från ett mediaföretag i norra länsdelen, som sysslade med textproduktion av många slag. Också detta arrangemang upphörde. Därefter har det hänt stora saker t.ex med den utdraga processen med nedläggning av ortens största privata arbetsgivare Element Six. Bevakningen har i huvudsak skötts av två ambulerande lokalreportrar hos VK. Folkbladet har också haft bevakning på distans.

Trenden har varit nedåtgående bevakning om man ser till lokal fysisk närvaro i dagspress och radio. Dagspress och radio har ju under lång tid stått för tillgång av återkommande lokala nyheter. Därmed har dessa media också skapat förväntningar om permanens. Detta förhållande har i viss man brutits, där vita fläckar uppstått som visats i undersökningen om Västerbottens kommuner. Vi befinner oss sedan flera år i en brytningstid med sämre bevakning från ”gammelmedia” och med framväxt av sociala media. Det är en mycket ovan situation för de äldre och de ovana dator- och telefonanvändarna.

Politiskt räddningsförsök i Robertsfors

Hösten 2018 lade kommunledningen fram – genom sin näringslivsansvarige – slutrapport av förstudien ”Högtryckscentrum i Robertsfors kommun”.

Syftet sägs vara att ”utreda förutsättningarna för bildandet av ett nationellt centrum för spjutspetskunnande i högtrycksteknologi i Robertsfors”.

”Grundtanken var att stora delar av den världsledande kompetensen som finns kvar från det nerlagda industri-diamantproducerande företaget Element Six AB i Robertsfors kan erbjuda erfarenhet och kunskap till svensk och internationell industri, oavsett industrityp.”

Det kan förmodas att initiativet väcker förhoppningar hos medborgarna i kommunen med chans till nya arbetstillfällen. Men hur kommer det sig att kommunledningen tror sig kunna skapa nya företag inom högteknologi? Kommunledningen misslyckades med att övertyga företaget Element Six att stanna kvar i kommunen. Att övertyga nya intressenter för högteknologi kommer att bli svårt, för att inte säga omöjligt. 

Man kan fråga sig om det finns en dold agenda. Styrgruppen i förstudien innehåller åtta personer, varav fyra representanter för kommunen och regionen, två professorer med lokal anknytning, två näringslivsrepresentanter. En av dessa är professor emeritus från Luleå tekniska universitet med avfallsbehandling som specialitet. Han och hans kollegor i Luleå sades ha figurerat även i början av 00-talet i samband med skapandet av anläggningen för farligt avfall i Fagerliden, Robertsfors kommun. Den kände miljökämpen Björn Gillberg utropade ”dårarna från Luleå!”  Scenariot 2018 uppvisar likheter med scenariot åren före 2006 då Ragn-Sells fick miljötillstånd för anläggningen för farligt avfall i Fagerliden. Då spelade kommunpolitikerna ut stora och ambtitiösa planer som berörde samhällets och näringslivets alla sektorer. Anläggningen för farligt avfall låg dold i ett fyrverkeri av planer. Det visade sig att det var farligt avfall som var grejen, allt annat var bara fyrverkeri som snabbt slocknade.

Det finns därför anledning att varna för att kommunpolitikerna även denna gång har planer som medborgarna inte får vetskap om, förrän det är för sent att protestera.

Umeå bygger för dyrt men är ändå femte fulaste

Jan Hägglund, gruppledare i Umeå kommunfullmäktige för Arbetarpartiet (tidigare Rättvisepartiet Offensiv) har på sin blogg i VK utvecklat sin kritik av verksamheterna och byggnaderna kulturhuset Väven och äventyrsbadet Navet.

Han tecknar ett skräckscenario med underskott på 7,5 till 10,0 miljarder 2028. Jan Hägglunds parti står inför risken att hamna under 3-procent-spärren vid valet den 9 september. Hans appell till väljarna är att medverka till ett valresultat på 10 procent.

Den estetiska debatten frodas i andra fora, som den i Arkitektuppropet. Folkbladet uppger i en artikel att 100 städer tävlar om titeln ”Sveriges fulaste stad”, där Umeå ligger femma. Enligt Arkitektuppropets nominering vore ett passande smeknamn på stan ”lådornas stad” snarare än björkarnas stad, efter alla lådformade byggen som uppförts på senare år. Folkbladet fortsätter: ”Facebooksgruppens över 34000 medlemmar kritiserar de modernistiska, fyrkantiga nybyggnationerna, som de hävdar inte passar in i stadsbilden.”

Vi har på denna blogg kritiserat utvecklingen i Umeå i termer av stadsomvandling, där Kulturväven medförde flytt av stadsbiblioteket, där rivningen av funkishuset Tornbergska huset gav plats åt ett köptempel, allt byggt av Baltic-gruppen i symbios med stadens sossepolitiker. Många fler skräckexempel finns, var god skölj!

I allt detta är Kulturväven det enskilt värsta projektet som verksamt fört upp Umeå på listan för Sveriges fulaste stad. Rörelsen mot ledning för Umeå som fulaste stad är säkrad genom stadens sossar i kommunledningen och Baltic-gruppen.

S-kommunalråd i Umeå göder politikerförakt

Lyssna på SVT:s intervju med kommunalrådet!

Blev Du irriterad? Blev Du arg? Jättegarv? Hur brukar Du hantera en liknande situation?

Att inte besvara frågan från SVT:s journalist om en allvarlig händelse i kommunens maktutövning kan få konsekvenser. I fallet med kommunalrådet som vid två tillfällen misstänks ha efterforskat källa kan det handla om åtal och fängelse upp till ett år. Hans Lindbergs överträdelse tycks vara ett klockrent exempel. Nu får rättsväsendet ta över fallet och vi ska inte föregripa utgången.

Handlingar som framkallar politikerförakt göder i sin tur populism. Om inte valda politiska företrädare arbetar efter demokratins och lagens spelregler blir det fritt fram för vulgärdebatt och populism. Det har Hans Lindberg, kommunalrådet medverkat till.