Idékostymen för Robertsfors framtid

Kommer 2030-talets kommunalråd att ställa frågan vad det blev av den flotta idékostymen? Kommer framtidens chatt-AI svara: ”Det bidde en tumme, en raststuga vid Rickleån”?

I  samband med Norrbotniabanans tillblivelse har stora förväntningar utmålats för framtiden i kommunen. På full bredd – för kommunen, medborgarna och näringslivet. En viss tillvänjning skedde förra gången i samband med ”Hållbara Robertsfors” som var ett fullskaleprojekt i början av det nya seklet, initierat av länsstyrelsen, landsting och kommun. Här gjordes ett försök till genomgång av alla samhällssektorer: Industri, jordbruk, skogsbruk, skola, vård och omsorg. Och så ett kapitel med den anonyma underrubriken ”avfall”. Efter stora anslag och mångåriga byråkratstyrda aktiviteter i Hållbara Robertsfors, visade det sig att det var ”avfall” som var viktigt. Ett bolag hade bildats, BURK, Byautvecklingsrådet, med en av kommunen betrodd person som framskickades som initiativtagare och några andra som skulle vara beredda att verka för ett miljötillstånd för en s.k. C-anläggning för farligt avfall, att drivas av landets och länets största avfallsföretag. Så blev det också. Och det visade sig vara det enda egentliga syftet med Hållbara Robertsfors. Kommunen fick ingen god PR utan blev kallad och utskämd som ”landets skitigaste plats” av media. Under tiden fram till idag har företaget och anläggningen haft skandaler med mutbrott och kollaps i lakvattendamm (läs mer på denna webbplats).

Kulturen, detta vidsträckta fenomen, har levt under knapphetens kalla stjärna i Robertsfors kommun, trots att starka personligheter har gjort stora framgångar inom populärmusiken i Sverige och internationellt. I Robertsfors har man nu i samarbete med arkitekter och ett skogsföretag lyckats ställa ut fantasifulla raststugor längs Rickleån och förberett för byggnader på gamla bruksområdet att tas i anspråk. Av stor potential har resultaten dock blivit små och ganska osynliga, men skulle kunna bli lovande under en handlingskraftig regim. Även uteblivna framgångar kan av politikerna skyllas på försening av Norrbotniabanan – alltings moder bland trångsynta.

Norrbotniabanan har blivit, eller snarare gjorts till förklaringen till allt. Kommunchefen trumfade nyligen alla tidigare framtidsvisioner med att beskriva Robertsfors som blivande centrum i en storstad med restid på mindre än 30 minuter till Skellefteå och Umeå. Dessa städer har att se sin roll som satelliter till Robertsfors om vi ska tolka kommunchefen i ”Robertsfors – Sveriges bästa kommun”. Kommer det att bli så, eller kommer oraklet AI på 2030-talet att svara: ”Det bidde en tumme. En raststuga vid Rickleån.”

Bråk om ekonomi i Robertsfors

Robertsfors kommun kunde ha bättre ekonomi. Med förre kommunchefen missade man en miljon kronor som bidrag till bygget av hyreshuset i centrum. Ett annat exempel är virrvarret med avfallsanläggningar. Där tog kommunen inte ut någon avgift för farligt avfall från Kolkajen i Skellefteå som RagnSells fick lägga på kommunens deponi på Hållmyran. En byteshandel som representerar stora pengar som hölls utanför den ekonomiska redovisningen. Hur har kommunen förhandlat när det gäller etablering av vindkraftverk runtom i kommunen? Hur mycket får kommunen i hyra från Holmen för markområdet nära blivande stationsområdet? 

Sådant vill inte kommunen tala aktivt om. Men när farbror staten hotar med mindre utjämningspengar, då blir det ett himla liv.

Tidningen Mellanbygden (C) – Robertsfors kommuns självpåtagna samvete 

Robertsfors kommun har släppt – har förmodligen aldrig tagit ansvar – för kommunikation med invånarna. Kommunens hemsida har inte tvåvägskommunikation. Tidningen Mellanbygden – en centertidning – är öppen för debatt. Varje vecka kommer påminnelse i tidningen om den möjligheten. Politiskt kopplade personer är ofta förekommande. 

En svaghet är att uppföljningen av gjorda utspel från tidningens ledning inte är tydlig eller synlig i tidningen. Mer eller mindre varje vecka kommer ett angrepp mot kommunledningen (S) eller understundom oppositionen. Här två exempel:

Bergner: Amatörernas julafton i Robertsforspolitiken. 21 okt 2025
Bergner: Vet kommunchefen i Robertsfors verkligen sin plats? 5 juni 2025

Utspelen görs med högt röstläge. Som läsare kan man sakna uppföljning på samma energinivå. Det kan kräva uthållig uppföljning i flera steg.

Hat och hot? Vad med sammansatta motiv?

Det finns argument som inte får ifrågasättas. Dit hör hat och hot. Det krävs inga belägg, det räcker med känslan. Vi bör bli trodda på en sådan utsaga. En partiledare får räkna med att bli ifrågasatt. Om det ska ingå i jobbet att utstå ifrågasättande om hat och hot är inte klart. I fallet med Hatt finns alternativa förklaringar som utgår från det pressade läget för de minsta partierna som riskerar att åka ur riksdagen. Det är fullt tänkbart att spekulera över sammansatta motiv. Det görs inte i fallet Hatt. 

Tidningen Mellanbygden, stor i Robertsfors kommun och delar av Skellefteå kommun, faller pladask och går ut med högstämt försvar av Hatt och uppmanar alla att beskydda Hatt och hennes predikament. Centern i Mellanbygdens hemkommunen Robertsfors kan befara ytterligare nedgång i nästa val. En orsak kan vara att den s.k gröna omställningen är på väg mot kollaps i Sverige. I Robertsfors finns ingen tydlig, politisk opposition av betydelse med undantag av tidningen Mellanbygden. Läget kan ändras med förskjutningar i befolkningssammansättningen. En viss befolkningsökning, men liten, kan komma med Norrbotniabanans byggande. Det handlar om små långsamma förändringar. Sossarnas hegemoni med Centern som lydparti kommer att bestå länge i Robertsfors. Eller?

I kommunens politiska församlingar utfaller omröstningarna strikt efter partitillhörighet. S är dominanten och C spelar rollen som den andre, men är i realiteten ett lydparti. Ett spel för gallerierna.

Vet tidningen Mellanbygden sin position?

Tidningens redaktion har med all rätt ifrågasatt kommunchefen i Robertsfors. Såvitt känt är invändningarna sakligt grundade. Tidningen kanske också borde sopa framför egen dörr. I ett stort reportage som riskerar att bedömas som textreklam, beskrivs ett företag i Flarken som tillverkar inredning till ladugårdar för kor i lösdrift. Marknaden finns i Norrland och Norge. Här finns vad man kan kalla tvångsmedel för korna i livets alla skeden. Kalvar ska sätts i kalvbås. Särskilda sjukboxar finns också. Kvigor fixeras i en konstruktion av metallrör för inseminering. Idén är att med tvångsmedel behärska kornas liv för ett passa i ett storskaligt lantbruk för animalieproduktion. Landskapet och skönheten finns endast i Bregott-reklamen, vilket medvetna konsumenter kan sluta sig till. Företagets ledning avbildas med breda leenden. Texterna till artikeln är ren textreklam i marknadsföringslagens mening. Fortsätt gärna att ifrågasätta politiker och tjänstepersoner i kommunen, men var även sakligt kritiska med öppna ögon till animalieproduktionen! 

Ansvarsutkrävande mot felande i kommunen

Kommunchefen i Robertsfors anser att bötesbelopp på 4 milj kr är ”totalt oproportionerligt” för åsidosättande av lagen för offentlig upphandling i köp av skolskjuts i kommunen. Kommunledningen avser att överklaga domen. Vad har kommunledningen att säga till sitt försvar? Det får kommuninvånarna inte veta. Kommunen har en egen hemsida som lämpar sig för att teckna bakgrund. Dessutom är tidningen Mellanbygden beredd att undersöka och kommentera. Tidningen har begärt fakturakopior men kunde inte få tillgång därtill. Händelsen kommer förhoppningsvis att bli ett memento för anställning av kommunchef i framtiden.

Svårt att underhålla hus för chefer i Robertsfors

Senaste misslyckandet är Tullgården som tvingas hålla stängt tills vidare pga. röta i golv och eventuellt i stommen. Hyresintäkter går förlorade, entreprenör tappar marknad. Tidigare har Centrumhuset skapat huvudbry. Innan det var det biblioteket som stod i månader med läckage som täcktes med dyra presenningar. Byggnader tycks inte vara ledningens grej. Rätt man/kvinna på rätt plats måste bli framtiden i Robertsfors.

Norran yvs på klena grunder

Upplagan har under 2024 ökat med 200 exemplar på en total upplaga runt 20.000 exemplar. Visst, jättebra men på vilka premisser? Norrran har haft den största ekonomiska skandalen i svensk ekonomi att rapportera någonsin sedan Kreuger-kraschen, nämligen Northvolt-konkursen med alla kopplingar till Gröna-Bubblan-Ekonomin. Ändå ökade upplagen inte mer än 200 ex förra året. Framför allt ligger ökningen på den digitala utgåvan av Norran. Det vore än rimligare. Nu stundar vargatider, så även för Norran. Glättigt, ytligt positivt snack håller inte långt.

Posering vis-à-vis Northvolt 

Efter konkursen, mars 2025 pågår en diskussion om ansvariga personer inom och utom företaget. I första hand dras företagsledning och de stora investerarna (pensionsfonder) i smutsen. Lokalpolitiker, allmänhet och debattörer söker nu undandra sig ansvaret. En ny parameter – posering – har tagit plats. Innebörden torde vara den good-will som en  politiker eftersträvar genom att visa sig i händelseutvecklingen, ofta sådant som får utrymme i media. Om en person i framskjuten ställning inom Northvolt framträder inför media så handlar det om att skörda poäng genom att själv närvara på ett sätt som uppmärksammas i media. Ett typfall är när ett bygge ska igångsättas. Då gäller det att synas i bild nära sandhögen och de blanka spadarna som topparna i kommunen och i företaget fått för fotografering. Oppositionsledaren Andreas Löwenhöök (M) har förekommit i många sammanhang med lokalpress, främst Norran, närvarande. En dispyt har uppstått mellan Andreas Westerberg, redaktör Norran och Andreas Löwenhöök, oppositionsråd M. De anklagar varandra för att ha tagit plats framför kamerorna. Förr i tiden kallades sådana för linslöss. Nu har beteendet kommit att kallas ”posering”. Andreas Westerberg, redaktör Norran har resurserna för egen profilering. Under påsken har han dragit in sin frikyrkliga bakgrund där han passar på att göra en prognos om framtida styrkeförhållanden mellan kyrkan, f.d. statskyrkan och frikyrkan. Han basunerar ut sin bakgrund som pingstvän. Men hans etik hindrar inte att anklaga oppositionsledaren för att ljuga om sin posering vis-à-vis Northvolt. Läs dagens Norran.

Tjänstepersoner och kommunledare för debatt genom externt medium

Frågan om Centrumhuset i Robertsfors har blivit en tvistefråga mellan S och C som huvudaktörer. Ett f.d kommunalråd Hans Lindgren (S) har skyllt alla bekymmer på nuvarande S-ledning.

Detta kan studeras i tidningen Mellanbygdens senaste nummer. Kommunchefen Anders Persson har fått tidningens öra genom rubriken ”Grova anklagelser”, som syftar på förre kommunalrådet Hans Lindgrens kritik. Tidningen har även tidigare haft förståelse för kommunchefens divergerande uppfattning, t.ex genom att stödja befolkningsprognosen som påstår att kommunen är på god väg mot 10.000 invånare.

Men varför ska svåra frågor för kommunen bara debatteras i externa media? Har inte kommunledningen upptäckt att det finns en webbsida robertsfors.se?