NSD enda som bevakar miljöfrågor?

altNSD Norrländska Socialdemokraten tycks ha god bevakning av Outokumpu och deras utsläpp. Länk. Uppmärksamheten riktas på utsläpp till luft och vatten av sexvärdigt krom.

Detta ligger inom intresseområdet för säkramiljön.nu. Dessutom vill vi visa att det finns en dagstidning i Norrbotten som engagerar sig i miljöfrågor. I grannlänet Västerbotten har bevakningen varit eländig, särskilt på lokalsidorna. Tidningarna rapporterar vad som kommer från myndigheter och verksamhetsutövare. Egen research och intervjuer med sakägare och drabbade är mycket sällsporda.

Så har det varit under 6 år i Västerbottens-Kuriren i fråga om RagnSells Fagerliden AB, anläggning för farligt avfall. När anläggningen startade 2006 hade samma tidning ett helt uppslag med platschefen som centralfigur. Ingen research och intervju med närboende till anläggningen. När en chef i RagnSells dömdes för mut- och skattebrott våren 2012 fanns ingen rapportering i VK om att denne person varit platschef på Fagerliden. Anläggningen har haft två stora haverier 2006 och 2009/2010.

Vad kan vi lära av detta? Två aspekter kan framhållas.

  • Det krävs engagemang och kunskap om miljöfrågor för att klara av sitt publicistiska ansvar i miljöfrågor.
  • Det krävs att tidningen talar med alla parter, inte bara med näringslivet och myndigheterna.

Om man eftersträvar att täcka hela fältet och publicerar utan sidohänsyn, då kan man som journalisterna i NSD sträcka på sig och möta blicken hos alla.

PS:

Borgerliga Norrbottens-Kuriren i Luleå tar det försiktigt i miljörapporteringen kring det finska storföretaget. I artikel med text från Tidningarnas Telegrambyrå i Stockholm citeras Norrländska Socialdemokraten i Luleå angående Outokumpus utsläpp. Länk.

Måste redaktören i Kuriren ha ett TT-meddelande i botten för att inte få skit från högre ort?

 

RagnSells s.k. miljöredovisning 2010 ger falsk bild av miljöbrott vid Fagerliden

RagnSells har kommit ut med sin s.k. miljöredovisning för år 2010. På sidan sju finns endast några rader om RagnSells Fagerliden och det miljöbrott som företaget inte kan förtiga, eftersom uppmärksamheten i media har varit stor. RagnSells vill skapa en illusion av öppenhet. 

Men man är mycket återhållsam med informationen om storhaveriet årsskiftet 2009/2010. Det framhålls att länsstyrelsen sedemera gett "tillåtelse att ta anläggningen i full drift igen" efter det att miljödomstolen inte velat återkalla tillståndet efter begäran.

RagnSells hänvisar till att anmälan har gjorts av en "privatperson". I verkligheten gjordes anmälan av Urban Zingmark, som driver en skogsgård i omedelbar närhet till RagnSells anläggning för farligt avfall.

Men det skulle förmodligen skada RagnSells att erkänna att man skadar näringsutövningen i ett företag. Skadorna på naturen nämns överhuvudtaget inte.

RagnSells föredrar att ge en falsk bild. Att robertsforsborna och grannarna blev skrämda av det stora utsläppet av giftigt lakvatten, 2000 kubikmeter – två miljoner liter – med oöverskådliga skador för natur, djur och människor – det undviker man helt att rapportera i sin s.k. miljöredovisning. 

Läs miljöredovisningen här (pdf).

RagnSellscheferna nu dömda för mutbrott

Sambanden mellan mutbrott och miljöbrott rapporteras inte av media.

Ett stort antal media i hela landet har rapporterat om domen som avkunnats i Umeå tingsrätt den 21 juni 2012. Domen har stor betydelse av flera skäl, inte minst med tanke regeringens initiativ att bekämpa den stora och ökande korruptionen i hela landet.

Lokala media i Västerbotten har visat återhållsamhet i rapporteringen. SVT Västerbottensnytt gav en summarisk rapport och uppgav inte några namn på inblandade och berörda företag, ej heller på dömda personer. Medias policy kan sägas följa god publicistisk sed, men ett problem är att viktiga samband tappas bort i rapporteringen. Det kan också finnas andra motiv hos media. Den "tredje statsmakten" Media vill inte störa Politiken och Kapitalet. Lokalsidorna i Västerbottens Kuriren och Norra Västerbotten har inte rapporterat om denna dom med avseende på sambandet till RagnSells Fagerliden AB i Robertsfors. Lokalsidorna har varit selektiva i rapporteringen om mutbrott och miljöbrott. Dessa tidningars objektivitet kan ifrågasättas, inte minst av lokalbefolkningen – "vanligt folk" – som på andra vägar får fragment av information. SVT Västerbottensnytt och P4 Västerbotten har inte rapporterat om sambandet till RagnSells Fagerliden AB. Kommunerna har egna hemsidor, men där får negativ information om kommunen eller näringslivet sällan eller aldrig plats.

Det ser ut som att vi här har att göra med systematiska fel i demokratisk spridning av samhällsinformation. Det handlar inte om tillfälligheter eller slarv från media. Papperstidningar, nättidingar, TV, tidskrifter, kommunernas hemsidor uppvisar likartade brister. I diskussionen om media i Västerbotten kan man en sådan här dag inte låta bli att tänka på anklagelserna mot kyrkoherden i Burträsk med koppling till STASI och en mörk period i svensk och tysk efterkrigshistoria. Här rapporterar media utan synbara begränsningar. Bra VK, Norran, SR och SVT! 

Varför inte våga steget och rapportera om korruptionen? Här gäller det avfallsbranschen i Västerbotten. Människor här kommer till skada på grund av denna nya kriminalitet. Varför tiger media?

Giftfri miljö omöjlig när anläggning för farligt avfall inte fungerar

Regeringen kan inte nå giftfri miljö när företagen för sanering och avfall inte fungerar

Regeringen beslutade den 26 april 2012 om reviderade preciseringar till miljökvalitetsmålet. Läs "Minska riskerna med farliga ämnen! – Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö", SOU 2012:38, som publicerades den 14 juni. Giftfri miljö preciseras så att med målet avses att:

  • den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden
  • användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört
  • spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten, och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga
  • förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön
  • kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning, och
  • information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig. 

Trots de stora ansträngningar som har gjorts blir det mycket svårt att inom en generation från det att målet antogs, skapa förutsättningar för att nå målet i sin helhet (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:142). Kunskapen om hur farliga ämnen påverkar människors hälsa och miljön är ofullständig. 

Effekten av samverkan mellan olika ämnen, s.k. kombinationseffekter, är fortfarande till stor del okänd. Farliga ämnen rör sig genom långväga transporter via vatten och luft och via produkter och varor. Långlivade och bioackumulerande ämnen från gamla utsläpp såsom dioxiner, kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel, kommer att finnas kvar i förhöjda halter i mark och vattendrag under lång tid framöver. Det faktum att målet är mycket utmanande ger särskilda skäl att kraftsamla kring de viktigaste insatserna för att säkerställa att målet kan nås.

Säkramiljöns reaktion

Utredningen har i sin sammanfattning följande inledning:

Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kommer inte att vara på plats till 2020 trots att åtgärder har vidtagits. Med nuvarande arbete kommer det dröja mycket länge innan målet kan nås. 

Det finns all anledning att studera denna rapport från Miljödepartementet, SOU 2012:38 som publicerades den 14 juni i år. Med de erfarenheter som Säkramiljön.nu har sedan 6 års aktivt engagemang leder läsningen till omedelbar reaktion.

En del av regeringens mål för Giftfri miljö är:

förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön

Utredningen behandlar inte det praktiska genomförandet av privata och kommunala företag. Ett viktigt område är sanering av giftiga jordar med rening, lagring, deponering mm. Säkramiljöns efarenheter från Västerbotten, Robertsfors kommun visar på regionala och nationella problem. Här har sanering och planer mött allvarliga hinder på grund av icke fungerande företag och anläggningar. På en av anläggningarna har skett två stora haverier 2006 och 2010.

En av anläggningarna har haft en platschef som åtalats för mutbrott – bara ett exempel hämtat från en enda plats i Sverige. I Mellansverige har korruption och svarta affärer avslöjats av media.

För att uppfylla framtida mål om giftfri miljö måste alla led mellan regeringen och det praktiska genomförandet granskas. Med dåligt fungerande företag i saneringsbranschen och med inslag av korruption och annan brottslighet är utsikterna mycket sämre än vad utredarna visar. Med varnande exempel från andra länder som Italien kan det gå så illa att miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö aldrig kommer att uppfyllas. 

I galen tunna?

RagnSells gjorde brakförlust år 2011. Hoppade länsstyrelsen och miljödomstolen i galen tunna år 2005?

RagnSellsföretagen AB uppvisar stor förlust för år 2011 som framgår av årsredovisningen. Rörelseresultatet, förlusten är 33.166.000 kr. Bolaget har ännu inte skickat in årsredovisning för RagnSells Fagerliden AB. För år 2010 var förlusten 2.188.000 kr bara i detta dotterbolag.

Verksamheten i Robertsfors på Fagerliden, anläggning för farligt avfall har haft återkommande och stora problem. Två stora haverier har inträffat år 2006 och år 2010. Fagerliden är ett fuskbygge enligt branschexpertis.

Länsstyrelsen Västerbotten och Robertsfors kommun verkade aktivt för att RagsSells skulle etablera en anläggning för farligt avfall. Utvecklingen alltsedan starten år 2006 har varit en mardröm.

Tre frågor som nu länsstyrelsen och kommunen måste ställa sig är:

  1. Är RagnSells rätt samarbetspartner för länsstyrelsen och kommunen?
  2. Med fortsatta problem, kommer RagnSells att klara sitt ekonomiska ansvar att betala garantin på 10.500.000 kr?
  3. Kommer RagnSells någonsin att uppfylla tekniska krav och miljökrav, det vill säga villkoren för det tillstånd som de fick år 2005 för verksamheten på Fagerliden?

RagnSells image håller inte när man skrapar på ytan. Läs rapport!

PM Kommentarer till "Periodisk besiktning av Ragn-Sells, Fagerliden deponi och avfallsanläggning 2011".

Läs rapporten PM kommentarer till periodisk besiktning 2011.2012-03-05.pdf 

Vår granskning visar på allvarliga brister i efterlevnaden av de villkor som finns i tillståndet, som bekräftar argumenten och kravet att tillståndet ska återkallas. PM av Göran Bergström, WSP ställer egenkontrollen i fokus. Vi tvingas konstatera att tillsynen brister och företagets egna drivkrafter saknas för att genomföra egenkontrollen på ett professionellt sätt, vilket har medfört att verksamheten vid RagnSells Fagerliden AB ligger långt från efterlevnad av gällande lagar, villkor och beslut. Besiktningen har tydliggjort tidigare okända brister i verksamheten som oklar organisations- och ansvarsfördelning, okunnighet om gällande provisoriska föreskrifter och verksamhetsutövarens egen bedömning beträffande säkerheten i lakvattendammarnas konstruktion.

RagnSells miljökonsult har väldigt klart för sig vad en besiktning enligt balken skall innehålla, se här Ragn-Sell Miljökontults egen text!

RagnSells är ett företag som har en image utåt som inte håller när man skrapar på ytan. Man kan konstatera att bolaget inte vill att för mycket når offentlighetens ljus! Förhållandena på RagnSells Fagerliden bör föras ut till offentligheten av dem som bär ansvaret!

Chefer i RagnSells misstänkta för ekobrott – del 1

Vi kommer att presentera utdrag ur offentliga handlingar gällande brott som gäller bestickning, mutbrott, skattebrott som åklagaren riktar mot två chefer i RagnSells och en företagare med affärer i Västerbotten och internationellt. 

Vi börjar med den brottsanmälan som gjorts mot Lars Göran Lindgren som varit platschef för anläggningen RagnSells Fagerliden i Robertsfors.

Klicka här för att läsa brottsanmälan.

Mark- och miljööverdomstolen, Svea Hovrätt ger bakläxa till Umeå tingsrätt

Mark- och miljödomstolen MMD, Umeå Tingsrätt har tidigare avvisat ett överklagande från SäkraMiljön angående beslut av Länsstyrelsen Västerbotten, angående lakvattendammarna på RagnSells avfallsanläggning för farligt avfall i Fagerliden, Robertsfors.

Detta beslut överklagades av Urban Zingmark i Mark- och miljööverdomstolen, MMÖD. Domen kom den 2 februari 2012 från Svea Hovrätt.

MMÖD återförvisar målet till mark- och miljödomstolen MMD, Umeå Tingsrätt. 

Nu har Umeå tingsrätt fått bakläxa för andra gången på kort tid från Svea Hovrätt när det gäller Länsstyrelsen Västerbotten och RagnSells Fagerliden.

Förra gången var i ett mål som avgjordes 12 december 2011.

Jobbet för SäkraMiljön att driva denna och andra rättsprocesser är tungt och tidskrävande. Framgång gör jobbet lättare…

Läs hela domslutet här.

Ragnsellscheferna ska inför rätta för miljonmutor!


Umeå Tingsrätt har vilandeförklarat målet!

För att inte brottslingarna ska få dubbla straff har tingsrätten lagt locket på i målet med Ragnsellscheferna. Anders Carlbaum, rådman vid Umeå tingsrätt har informerat om att målet är vilandeförklarat. Grund för beslutet är att rätten avvaktar besked från högre instanser, hovrätten och EU-domstolen. Beskeden kommer att dröja till våren 2012. Då har det gått många år från det att de grova mutbrotten och skattebrotten sattes i verket.

En av de åtalade var platschef från start 2006 för RagnSells Fagerliden AB, Robertsfors. Det är således den anläggning för farligt avfall som WSP:s tekniska expert har visat vara ett fuskbygge. Anläggningen har haft två stora haverier. Länsstyrelsen vill trots detta inte stänga anläggningen.

Faran med fördröjningen i detta brottmål, att fälla brottslingar för mutbrott i mångmiljonklassen, är att andra beslut har koppling till detta mål. För närvarande ligger ett miljömål i Mark- och miljödomstolen och två miljömål i Mark- och miljööverdomstolen. När dessa mål avgörs av domstolen har mutbrotten i mångmiljonklassen inte klarats ut.

Rättsröta!