Kategori: Djurrätt

Hur ofta har vi inte tänkt tanken att oskyldiga barn ska slippa medverka till eller uppleva djurplågeri? Hur tänker anställda i ett slakteriföretag när det gäller sin egen och familjens konsumtion av gris, fågel, fisk och andra djur. För den som undrar finns det laxslakterier också där man föder upp lax i kassar i havet. Många som arbetar i företag som driver slakt besöker sällan slaktlinjen och andra delar i produktionen. Chefer gör kortvariga besök i produktionen utan att behöva plågas av att komma nära djurens lidande. De håller masken så gott det går. Det finns andra som avlönas för att stå hela dagarna och uppleva det monotona och plågsamma vid produktionslinjen. De har inget val.

Frågan är nu i vilken omfattning som anställda själva konsumerar det företaget producerar. Det skulle vara intressant att kartlägga genom undersökningar. Hur gör de anställda i slakteriföretaget där Aschberg i Aftonbladet avslöjade förekomsten av att kyckling skållas levande? Hur talar man om händelserna hemma vid köksbordet? Är det förnekelse och bortförklaringar som gäller? Ljuger man inför barnen och familjen? Äter familjen fortfarande kyckling eller blir det något som är så olikt som möjligt? Vad säger barnen till sina kamrater i sociala media?

Är inte djurplågeriet en källa för lögner, som vänjer människorna att ljuga och bedra? I listan på de sju dödssynderna från medeltiden finns inte djurplågeri upptaget:

• Högmod – påfågel
• Girighet – räv
• Lust – get
• Avund – hund
• Frosseri – gris
• Vrede – varg
• Lättja – åsna

Läs mer.

Då fanns djur som minneshjälp. Djurplågeri hade kunnat passa bra som första dödssynd. Då hade djuret människan varit en bra minneshjälp.Men dödssynd är för många bara ett moraliskt fel bland andra moraliska fel. Ordet dödssynd ligger inte lika högt på djävulsskalan som det kan låta. Därför passar inte djurplågeri på listan över de sju dödssynderna. Plågeri av människor och djur är oändligt mycket mer av människors råa ondska.

Så sent som i fjol gjorde Uppdrag granskning reportage om mjölkgårdar med leveranser till Arla.

Partsintresse trumfar djuromsorg

Provocerande beslut av JO angående Arla-gården

Det är mycket provocerande att bonus i mångmiljonklassen betalas till VD i Arla.

Bondestyrda organisationer och företag tycks sakna både vilja och förmåga att städa upp i en näring som berör så många, människor och djur.

För veganer och vegetarianer är den mest spridda hållningen att avstå från allt kött, även vilt. Bland etiskt medvetna finns emellertid ett viktigt undantag där viltkött är förenligt med värderingarna hos vegetarianer och veganer.

Lä mer i Svensk Jakt, SVT och Jaktjournalen

Denna konsument har fått ett eget namn, ferinarian..

En ny kategori söker etablera sig på marknaden för vegansk och vegetarisk mat. Produkterna är ofta imitationer av produkter med köttråvara och fiskråvara, huvudsakligen nötkött, griskött, kyckling och fisk, skaldjur. Hur kommer det sig att så många produktlanseringar görs med stora pengar. Två orsaker ligger nära till hands.

1. Med ett komplext innehåll och ett unikt varumärke kan produkten skyddas mot konkurrens.
2. Ägarna till produkten är själva inte övertygade veganer och vill inte sätta pengar på veganprodukter som de uppfattar som tråkiga, utan ansikte och dragningskraft som kan tävla med det animaliska utbudet. Det måste till något extra för att plutokrater ska satsa.

Kategori 1 har ganska få framgångsrika lanseringar att visa upp. Kategori 2 har många lanseringar som varit framgångsrika. Åtminstone på kort och medellång sikt. I Sverige, med norska ägare, har Anamma expanderat med ett sortiment bestående av en lång rad imitationsprodukter.

Den lansering som pågår Sverige, efter start i Danmark 2014 – simple feast- är ett nytt koncept. Maten som borde vara kärnan är inte unik eller märkvärdig. Men det är kommunikationen som arbetar med nya medel.

Hur detta ska fortsätta kan man bara gissa. Men onekligen intressant att följa.

Efter upprepade fel i skötsel av mjölkor får nu bonden i Bjurholm djurförbud. Veterinärer har under mer än två år försökt se till att bonden att genomföra åtgärder, utan framgång.

Felen som upptäcktes redan den 23 augusti 2019 var bl.a dessa:

• Samtliga ungdjur var för tunna i hullet. De var små för sin ålder och dåligt musklade vilket tyder på att de brutit ned sina muskler för att kunna upprätthålla basala kroppsfunktioner.
• Fodret som användes var av mycket dålig kvalitet och hade tydliga inslag av mögel. De flesta djuren hade diarré.
• Flertalet djur hade gödselpansar.
• En ko visade tydliga tecken på smärta, den låg ner och ville inte resa sig. Kon hade fått sår på kroppen. När kon föstes upp ville den inte räta ut eller stödja på sitt vänstra bakben. Kon avlivades senare under kontrollen.
• En annan ko hostade och hade svårt att andas. Kon stod med halsen utsträckt för att underlätta andningen. Vid andningen uppstod missljud. Även denna ko avlivades under kontrollen.
• En kalv enligt uppgift från bonden knappt två veckor gammal, hade påverkat allmäntillstånd och var tunn i hullet. Den hade långt gången lunginflammation och avlivades på platsen.
• Elkablar var tillgängliga för kalvarna, vilket utgör en skaderisk.

Källa: Länsstyrelsen Västerbotten, 2021-01-20

Läs mer på Jordbruksverket.

Uppdrag granskning har på kort tid haft två program om djurplågeri inom mjölkproduktion och slaktdjursproduktion, senast den 20 januari.

Diskussioner i efterhand pågår med företrädare för Krav, Arla, LRF med flera. Alla talar för sin sak med bortförklaringar och total brist på ansvarstagande. Högt på böndernas maktpyramid finns LRF- lantbrukarnas riksförbund med ordföranden Palle Borgström. Han visar sig på nytt vara driven i bortförklaringarnas konst. Han hävdar att fallen med djurplågeri och vanskötsel är mycket få. UG kunde visa bilder och kopior på ett hundratal fall. Borgström vidhåller sitt påstående om att det är undantagsfall.

Det går inte att dra någon annan slutsats än att han talar i eget intresse som djurbonde med en polisanmälan som nyligen skrivits av.

UG har även gjort platsbesök och försök till intervjuer med skygga och skuldmedvetna djurbönder och mjölkbönder.

Av de intervjuer som fångats framgår tydligt att djurplågarna tycker synd om sig själva, inte om djuren. Ofta tycker djurägarna, trots omfattande bildbevis att anmälningarna och påföljderna med t.ex djurförbud varit obefogade.

Literature is a Strategic Resource in Humane Education, claims Academic, läs mer här.

En aktör i Norrans område har fått tillstånd att föda upp försöksdjur, något som inte är helt ovanligt i länet. ”Västerbotten är ett av de län som har många försöksdjur”, säger Anna Bäckvall vid länsstyrelsen Västerbotten.

Artikeln i Norran har betalvägg.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) meddelade på onsdagen att alla minkar i landet ska avlivas på grund av coronasmitta på danska minkfarmer, och rädslan för en mutation som kan hota ett vaccin. En mutation av viruset har påträffats hos minkar och ska även ha smittat människor.

Minkarna får avsluta sitt liv på ett plågsamt sätt. De dödas vanligen genom att de placeras i en täckt låda som fylls med koldioxid. Inandning av koldioxid är plågsamt för alla djur och metoden kan ta lång tid. Minkvalpar som är yngre än 14 dagar får avlivas genom slag mot huvudet.

Det finns över tusen minkuppfödningar i Danmark. Det är ett avgörande ingrepp mot en hel bransch med många små och medelstora företag. Alla som motarbetat pälsdjursuppfödning hade naturligtvis föredragit att stängningen hade skett långt tidigare och på djurrättslig grund. Samtidigt försvinner den främsta symbolen för djurrättsaktivisterna. Men det finns många andra områden för djuruppfödning och djurhållning som måste beivras främst på grund av djurplågeri.

Säg mig vad du äter och jag ska säga vem du är. Yttrandet tillskrivs Jean Anthelme Brillat-Savarin, som levde 1755-1826 som är en av gastronomiens allra största. Aftonbladets Elisa Amorelli har gjort ett avslöjande reportage om presidentkandidaternas val av mat och dryck. De är båda nykterister. Det brukar höra ihop med torftiga matvanor. Tyvärr tycks matens lustar blivit lidande av alkoholproblem i deras respektive familjer.

Aftonbladet 1 – Aftonbladet 2

Junk food dominerar menyn för dem båda när de åker kors och tvärs över USA i kampanjarbetet. Genom att hålla sig till de stora märkena slipper de överraskningar i form av konstig mat enligt deras smak, eller brist på smak. Genom att bo i sitt flygplan och käka samma mat veckan runt kan Trump alltid känna sig hemma. Med samma dam varje dag, hans fru fulländas den repetitiva rutinen i hela kampanjarbetet. Något liknande gäller troligen Biden som har med sig sin fru som är lärare. Hon har också vid ett tillfälle visat talang att med kraft mota bort demonstrerande veganer.

Fast food från kända märken minskar risken för magsjukdomar eftersom fast food håller hög hygienisk standard. En magsjuk presidentkandidat skulle vara förödande för McDonalds eller Kentucky Fried Chicken. Men fast food håller inte etisk standard för medvetna konsumenter som jobbar för djurskydd eller djurens rättigheter. Vegansk mat är det inte tal om för Trump eller Biden. Trots att de stora märkena har Vego-burgare, Plant beef som det heter i United States of America. Nästa presidentval kommer med säkerhet ha nya kandidater som tagit till sig Plant Beef med tillbehör och bättre drycker än Coca Cola light. Vad matpreferenserna beträffar är de två kandidaterna så likställda att Brillat-Savarin skulle ha svårt att säga vem som är vem.

Men låt oss spekulera om säkerhet! Genom att furnera fast-food från märkesrestauranger minskar risken. McDonalds eller Kentucky Fried Chicken eller annan restaurankedja finns överallt där kampanjen går fram. Inköpen kan göras slumpmässigt av utsänd säkerhetspolis. Risken för terrordåd genom förgiftning är nära noll.