Efter att idag hört om djurförsök i Vetenskapsradion SR 1 finns anledning att vara både optimist och pessimist.
Försök med hundar i forskning om diabetes är på väg att ersättas av djurfria metoder, enligt forskare vid Linköpings universitet. Två av tre forskare som medverkade ansåg att det är omöjligt att avskaffa alla djurförsök. Det kan kanske vara möjligt i en oviss och avlägsen framtid.
För helhetsbilden är det viktigt att följa Djurens Rätt och deras bevakning. Men också rapporter om affärsprojekt som vi berättade 2020.
Under lång tid kommer vår paroll tyvärr vara nödvändig: Stoppa djurförsök!
Djurplågeri och tortyr av människor är fruktansvärda brott. Vi får rapporter om det nästan dagligen i media. När det gäller djurplågeri kan det också kallas tortyr av djur. Djurhållning och slakt medför fruktansvärda brott trots lagstiftning.
I det här fallet gäller det en motion som Markus Wiechel (SD) är avsändare till. Läs hans motivering.
Vilka moraliska betänkligheter kan en icke-sympatisör till SD ha i detta fal? Är det bättre att stödja någon annan organisation i samma fråga? Är det bättre att avstå, kanske att avvakta. Eller kan det var bra att stödja mer än en, kanske alla organisationer med liknande mål.
Du avgör själv om du vill begränsa stödet till den motivering som här framställs. Du kan skicka ett mail till motionären med ditt stöd och eventuella förbehåll. Förhoppningsvis kommer ditt förbehåll att respekteras, men du kanske inte kan känna dig helt säker. Ändrar det ditt beslut om stöd? Vad är bäst för vilda djur?
Finns det risk för att ett parti i värvning av sympatisörer använder falska bevekelsegrunder? Är några partier mer trovärdiga än andra?
Djurplågeri och tortyr av människor är fruktansvärda brott. Vi får rapporter om det nästan dagligen i media. När det gäller djurplågeri kan det också kallas tortyr av djur. Djurhållning och slakt medför trots lagstiftning brott som pågår. En liten del kommer till kännedom genom berättelser och rapporter i media. Anmälarna är rädda för personliga konsekvenser. Många tittar bort när en hundägare sparkar på sin hund eller när en mjölkbonde har kor som går i sin egen avföring. När vi ser något på TV tänker vi att missförhållanden har avhjälpts genom länsstyrelse eller polis. Då slappnar vi av och gör inget mer.
När ett slakteriföretag avslöjas för djurplågeri, t.ex skållning av levande djur, grisar eller kyckling, då nöjer vi oss med att det ”varit i TV”. Vad kan vi göra för att förbättra den folkliga, den konsumentmedvetna kontrollen? Vi kan vidga kretsen av personer som görs ansvariga för djurplågeri. En VD som sitter i TV och lägger fram bortförklaringar är något som vi fått vänja oss vid. Om inte företagsledaren klarar av att avskaffa allt vad djurplågeri heter, så kan vederbörande få hjälp av den övriga familjen genom att konsumenter sätter tryck utifrån. En leende hustru eller make som inte visar några tecken på reaktion efter ett skandalreportage kan få hjälp att förstå allvaret genom sina medmänniskor.
Om du känner någon anhörig till en lögnaktig företagsledare som har ansvar i ett företag som producerar animaliska livsmedel:
Återigen ropar media, konsumenter och f.d anställda i slakterier på strängare straff. Näringsministern Ibrahim Baylan vill i höst föreslå riksdagen ett maxstraff på fyra år för ”grovt djurplågeri”.
Straffen kan göras längre både för grovt djurplågeri och alla former av djurplågeri. Djurplågeri skapar farliga förebilder som paradoxalt nog kan leda till mer djurplågeri. Vi hoppas att de nya reglerna införs så snart som möjligt. För att förebygga djurplågeri bör även andra åtgärder undersökas. Det råder en tystnadskultur om djurhållning som bör bekämpas och lösas upp. Grannar till notoriska djurplågare har en benägenhet att hålla tyst. Både inom sin egen familj, med sina grannar och kontakter i samhället överhuvudtaget. Ämnet djurplågeri är oerhört känsligt, ofta med rädslan att själv råka illa ut genom spridning av info om missförhållanden. När det gäller människor har vi inte ett angiverisystem, något som skulle riskera att skapa ett angiverisamhälle som i gamla Östtyskland, men när det gäller vissa former av kriminalitet måste möjligheter skapas för att vittna anonymt. Djurplågeri är en form av kriminalitet som måste bekämpas med större befogenheter för polisen och med anonymitetsskydd för vittnen. Även andra åtgärder måste sättas in till skydd för djuren. Information och utbildning kan undanröja brister i kunskaper, särskilt för stadsbor som kan ha mindre kontakt med djurhållning än landsbygdsbor.
I en uppsats av Ruben Madsen, Ulvöhamn blir surströmmingen belyst ur alla möjliga synvinklar. Ett perspektiv som dock saknas är folkets bedömning av surströmmingens angelägenhetsgrad i jämförelse med annat för livets nödtorft. Statistik ger följande vid handen ifråga om svenska folkets intag av surströmming:
58% äter Surströmming 1 gång per år
36% äter Surströmming 2–3 gånger per år
3% äter Surströmming 4–10 gånger per år
1% äter Surströmming mer än 10 gånger per år
Vilken kvantitet ger detta? Detta ger att 2.076.625 personer äter 2.840.850 surströmmingsmåltider per år.
Och så här mycket per person och år ned till tredje decimal:
Varje person äter i genomsnitt 1.368 surströmmingsmåltider per år.
Varje person äter i genomsnitt 5.472 Surströmmingar per år.
Inte så pjåkigt, eller hur? I år har vi tagit del av larmrapporter om den dåliga tillgången på råvara. Problemet tillskrivs det storskaliga, industriella rovfisket. Huvuddelen av strömmingen blir fiskmjöl som används i foder för odling av lax, troligen norsk lax. Den minskade tillgången av strömming styrs också av den försämrade vattenmiljön i Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken.
Att genomföra långsiktig och hållbar förbättring av havsmiljön kostar oerhört stora pengar. Att mota bort industrifiskets rövare kräver också resurser, om det ens är möjligt. Dessa pengar finns inte, lika lite som pengar för bygget av Norrbotniabanan. Varför inte folkomrösta om valet mellan att rädda Bottenhavet/Kvarken/Bottenviken eller att bygga Norrbotniabanan! Det är tänkbart att en stor del av Norrlands befolkning väljer surströmming om man tvingas prioritera Sveriges resurser. Självklart får de stöd av surströmmingsfantaster i övriga delar av Sverige som inte har något som helst behov av Norrbotniabanan.
I augusti brukar många förfasa sig över kokning av levande kräftor. Krav har ställts om att bedövning bör ske med el av kräftor och hummer före kokning. Mindre uppmärksammat är hur nejonöga läggs levande i salt, för att därefter köras i degblandare och sedan rökas eller stekas. Så gör man i Finland.
Hur fångst och förädling av nejonöga ska bedrivas utan grovt djurplågeri bör utredas snabbt om denna uråldriga näring ska bevaras. Ett slut för kokning av levande kräftor tycks kräva bred folklig opinion. Djurens Rätt arbetar sedan flera år med opinionsbildning.
Att stora bilfabrikanter återkallar bilar med farliga fel har vi vant oss med sedan länge. Även i andra branscher är det vanligt, som i livsmedelsbranschen. Det behöver inte handla om risker för liv och hälsa, men väl om etik. 2013 fick Dafgårds krypa till korset för att de använde hästkött i sin lasagne.
Nu har företaget gått ut med ett pressmeddelande om en gummipackning i kycklinglasagne. Det låter fullständigt ofarligt. Gratis reklam i media när det råder nyhetstorka om händelser i Sverige. Många minns skandaler i livsmedelsbranschen, djurplågeri och fusk i livsmedelstillverkning. Då är det kanonläge att komma med ett återkallande av ett parti av en produkt som kan innehålla större eller minde spår av något så obetydligt som en gummipackning.
Se här alla Sveriges konsumenter, så ärliga vi är hos Dafgårds familjeföretag!
Så här beskrivs mathållningen av byråkraterna på livsmedelsverket.
”Sjukhusmat” är för många ett värderande uttryck för matens karaktär och smaklighet, helt på den negativa delen av värdeskalan. De som legat på sjukhus har egna erfarenheter. Vegetarianer och veganer har ett perspektiv som inte sammanfaller med allätarnas omdömen. Båda kategorier kan ha negativa omdömen, men med olika utgångspunkter. Trots råd och anvisningar kan skillnaderna mellan regioner och institutioner i Sverige vara betydande, inte minst i förhållande till det intryck som SLV:s publikationer visar. För att tydliggöra detta skulle en omfattande kartläggning behövas, vilket såvitt känt inte har gjorts av någon som ger öppen info. Möjligen har livsmedelsproducenter gjort kartläggningar men som tyvärr inte offentliggjorts. SLV:s publikationer ger intryck av att det mesta är möjligt och att dessutom servering av maten är tilltalande för brukaren, vilket måste betraktas som mycket varierande i verkligheten.
För veganen och vegetarianen som är vårdtagare på sjukhus krävs att önskemål om kosten framförs särskilt. Mina erfarenheter är då att frågan går vidare till någon som kommer åter med förslag på en rätt eller två. Ouorn, som inte är en vegansk rätt förkommer. Ris med varma grönsaker är en annan, men ändå vegansk. Frukt kan förekomma. Erbjudandet är synnerligen torftigt och som är svårt att kritisera för en vårdtagare. I de fall som det ser ut ungefär som beskrivits här kan vi tala om ett lågenergikrig mot veganism. Lösa anklagelser gripna i luften? Leverantörerna av institutionsmat mäste tänka på sin lönsamhet. Om inte institutionen ger rätt incitament till leverantörerna går frågan om anpassad kost i baklås. En nyckelfråga är att vårdtagaren i det konkreta fallet har minimala möjligheter att påverka. Hen kan inte vägra betala, hen kan inte hota med att byta matställe, hen kan inte med framgång avhålla alla sina bekanta att bli vårdtagare på samma institution. De som inte gör något åt problemet – år ut och år in– kan med rätta beskyllas för att bedriva lågenergikrig både mot veganism och andra kostideal. Med den intensiva produktutveckling som skett de senaste åren för vegansk mat kan det inte vara ett oöverstigligt problem.
Reklam för att sända sina barn till konfirmationsläger sommartid finns i stor omfattning. Efter att ha surfat runt på ett tiotal sajter framgår att info om mathållningen är sällan förekommande. Ett undantag är dock Vitsgarns seglarskola som informerar om mat på tre rader+bild i en presentation (pdf) på 12 A-4 sidor.
Oscars församlning Vi arrangerar dessa läger i samarbete med Oscars Församling i Stockholm. Det är Oscars Församlingskyrkoherde som ansvarar för att innehållet i konfirmationslägret följer Svenska Kyrkans direktiv och det är också Oscars Församling som sköter den största delen av den ”kyrkliga” administrationen. Oscars Församling står även för kyrka under konfirmationsgudstjänsten och förträffslokaler.
Presentationen upptar 12 A-4 sidor, med bl.a
DET HÄR ÄR UNGDOMSFÖRBUNDET SVERIGES FLOTTA ÖSTRA DISTRIKTET KONFIRMATIONSUNDERVISNINGEN OSCARS FÖRSAMLING VÅRA PRÄSTER DOP KONFIRMATIONEN KURSLITTERATUR MÅL FÖR KONFIRMATIONSARBETET SEGLINGSUNDERVISNINGEN LÄGRETS LEDARE SEGELBÅTARNA FÖRLÅGGNING MAT ÖVRIGT LÄGER 2022 ANMÄLAN Betaling & Bokningsregler för läger 2022
Som syns upptar konfirmationsundervisningen en begränsad del. Maten upptar 3 rader i en presentation på 12 A-4 sidor:
MAT Vi intar alla måltider på ön Märsgarn,där Sjövärnskåren som är en del av frivilligförsvaret bedriver sina sommarskolor. Märsgarn ligger mitt emot Vitsgarn i Märsgarnssund. Elever somär överkänslig mot viss typ avmat får inte glömma att anmäla detta till kansliet.
Vår kommentar: Ungdomar blir i ökande omfattning veganer eller vegetarianer, ofta i konflikt med sina föräldrar eller vårdnadshavare. Valet av matbild får ses mot den bakgrunden. Med valet av bild kan det antas att arrangören vill sopa problemet under mattan. Ärtsoppa, pannkakor med sylt, smörgås med skinkskivan maskerad med två gurkskivor. Presentationen avser sommarläger 2022. Hur kommer matbilden att se ut inför 2023?
Smusslandet med maten kan ses som ett fenomen i det lågintensiva kriget mot veganism. Tids nog kan det blåsa upp till storm som kräver ställningstagande av både arrangörer och vårdnadshavare.
