Kategori: Djurrätt

Representanter för Djurens Rätt hade sin första aktivitet redan första dagen 1 juli. I programmet presenteras evenemanget och djurrättsperspektivet glöms bort i skuggan av hållbarhetsperspektivet.

Djurrätt har sedan mer än 100 år arbetat för samhällsförändringar som bygger på insikten att djuren är kännande varelser. Djurrättsrörelsen har varit antiauktoriitär med djurens väl och ve i fokus. Då kan de som är trogna de ideologiska idealen reagera över institutionalisering och byråkratisering. 

Varför arbetar man med auktoritär organisation som bl.a avspeglas i befattningar och titlar som används där  andra ideal är förhärskande. Enhetschef. Politiskt sakkunnig. Hur tänker man? Om det är en skuggorganisation som ska kunna överta makten när tiden är mogen, så kan det möjligen förstås. Om det är att höja självkänslan hos bäraren, så är svaret att det är fel väg att gå. Självkänslan byggs up med nära kontakt med de varelser som djurrätten vill värna om.

Varför gör Djurens Rätt en tydlig knytning till ett av många politiska partier? Varför inte knyta an till individer med djurrätt och hållbarhet som livsstil från flera politiska partier? Djurens Rätt visar vägen genom sitt program att spana hos de politiska ungdomsförbunden.

Nu behövs i stort sett all fisk för konsumtion beroende på säkerhetsläget. Det kanske blir som under andra världskriget. Jag har faktiskt träffat en äldre dam som klagade över att behöva äta sill varje dag under andra världskriget. Så hon tackade nej när jag hade köpt en hel tunna och delade ut som julpresent till vänner och bekanta, jag tror året var 1985.

Fiske för foderändamål bör regleras eller helt förbjudas. Nästan allt går till laxfoder, där laxen har exporterats över hela världen, bl.a till Ryssland. Ett problem med sill och vissa andra fiskeslag som matfisk är att en stor del går till Kina för rensning och förädling. Det har varit mycket billigare trots dubbla frakter, till och från Kina. Men det kan ändra sig.

World’s first vegan-certified paracetamol goes on sale in Europe

I programmet Vetenskapsradion Nyheter SR1 redovisas uppfödning av olika köttslag – ”Därför får svensk kyckling rött ljus i köttguide”. Kyckling som kännande individer måste tas med full respekt när du står där i butiken vid kyldisken med en förpackning med kycklingfilé. Vilket lidande har just denna kyckling fått utstå? Är det moraliskt försvarbart att äta kött? Idag vet man mer, att en kyckling kan känna som andra individer, som människor.

Diskussionen om djurens lidande har åter blivit en stor fråga i media. Förmodligen kommer de upprörda känslorna – med all rätt – att växa och bli outhärdliga innan de åter fadar ut. Sen kommer diskussionen att återuppstå, fada ut, återuppstå… När kan vi få uppleva slutet på djurens lidande?

Djurskyddsbrott i hanteringen av kyckling har påvisats av engagerade personer och myndigheter. Först nu har WWF- Världsnaturfonden genom Anna Richert tagit aktiv del i den mediala uppmärksamheten. Det visar på att tröskeln är väldigt hög för att ideella organisationer ska ta till orda. Djurplågeriet i kycklingbranschen har pågått i decennier. Varför har inte WWF använt sin status att agera tidigare? Djurens Rätt och Djurrättsalliansen har som aktivister under decennier drivit frågor om djurskydd och djurplågeri.

Fågelbranschen har ett gemensamt bolag Svensk Fågel för att sprida information. Djurplågeri finns inte ens omnämnt på deras webbsajt. Inte heller djurplågeriet i Kronfågels slakteri som Expressen rapporterade om.

Ställ frågor till Svensk Fågel här.

Om du frågar om ”skållning av levande kycklingar” så får du svar på något annat istället. Men om du söker med en fråga om ”Djurskyddsbrott” så kommer svaret ”Din sökning gav inga resultat”.

Det finns en lång rad texter med bilder hos Svensk Fågel, men inga som ger svar på frågor om t.ex Djurplågeri och Djurskyddsbrott. Det är brott som kan ge fängelse.

Fågelslakterierna i Sverige har ett gemensamt företag med webbsida. Där inbjuds du att ställa frågor om kyckling och annan fågel. Massmedia har skrivit mycket om djurplågeri den senaste tiden. Därför är det viktigt att höra vad Svensk Fågel har att säga om djurplågeri.

Svaret de ger är: ”Din sökning gav inga resultat”. Gör samma sökning själv här.

Svensk Sigill, Helena Allard har gått ut med öppen kritik av odlad lax. Läs om Svenskt Sigill.

Svenskt Sigill är en märkning med en symbol Svenskt Sigill som äga av LRF – Lantbrukets Riksförbund. En stor mängd branscher ingår, så även kycklingbranschen.

Svensk Sigill berättar: ”Målet blev nu att ta fram hållbara regelverk för andra produktionsgrenar som mjölk, nötkött, griskött och kyckling, men även för transporter, slakt och livsmedelsförädling.”

I januari 2921 rapporterade Djurens Rätt om djurplågeri på KRAV-gårdar. Efter spaning mot företaget Kronfågel har en rad missförhållanden upptäckts. Många former av djurplågeri bedrivs bl.a skållning av levande kycklingar, klämskador med mera.

Vad vi ser är också att branscher inom livsmedel försöker konkurrera genom att ha mindre hemskheter, mindre djurplågeri och djursjukdomar än sina konkurrenter. När hemskheter finns i praktiskt taget alla branscher går vi en hemsk framtid till mötes. Anklagelser med bildbevis med mera mot varandra förs inte fram i reklamen, men väl i ett system av PR-aktivteter. Dessa aktiviteter når konsumenter och handel i alla media som TV, dagspress, fackpress, sociala media med mera.

Scandinavian Standard AB är ett internationellt livsmedelsföretag, med säte i Stockholms kommun. Det bildades 2013 genom en sammanslagning av svenska Kronfågel och danska Danpo. Vid samma tillfälle förvärvades norska Den Stolte Hane. Företaget föder idag upp kycklingar och säljer kycklingkött och produkter av kycklingkött i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Irland. Företaget hade 2020 en omsättning på 9,9 miljarder kronor och 3.220 anställda, varav 922 i Sverige, 856 i Danmark, 322 i Norge, 183 i Finland och 937 i Irland. (källa: wikipedia, läst 2021-10-29)

Aktien Scandi Standard noteras på Stockholmsbörsen. Under de senaste 12 månaderna har värdet gått ned från SEK 68,9 till SEK 42,85. Det innebär att aktieägarna förlorat SEK 1.717.583 tkr. Aktier i allmänhet har ökat rejält under 12 månader. Om vi utgår från aktieindex OMX har förlusten varit SEK 2.774.557 tkr. Tio ägare har 52,9% av kapital och röster. Den största ägaren har 15,3% av kapital och röster. Resten fördelar sig på ett ett stort antal ägare, även många småsparare. Om aktieägarna i stället hade köpt aktier som följt index OMX hade de haft ett dubbelt så högt kapital som idag.

Nedgången i aktiekursen kan till stor del tillskrivas det djurplågeri som avslöjades hos Kronfågel i våras. Med andra ord: Djurplågeri kostar stora pengar för ägarna, närmare bestämt i storleksordningen 2 till 3 miljarder under 12 månader.