Trump och Biden blottar sig med matpreferenser

Säg mig vad du äter och jag ska säga vem du är. Yttrandet tillskrivs Jean Anthelme Brillat-Savarin, som levde 1755-1826 som är en av gastronomiens allra största. Aftonbladets Elisa Amorelli har gjort ett avslöjande reportage om presidentkandidaternas val av mat och dryck. De är båda nykterister. Det brukar höra ihop med torftiga matvanor. Tyvärr tycks matens lustar blivit lidande av alkoholproblem i deras respektive familjer.

Aftonbladet 1Aftonbladet 2

Junk food dominerar menyn för dem båda när de åker kors och tvärs över USA i kampanjarbetet. Genom att hålla sig till de stora märkena slipper de överraskningar i form av konstig mat enligt deras smak, eller brist på smak. Genom att bo i sitt flygplan och käka samma mat veckan runt kan Trump alltid känna sig hemma. Med samma dam varje dag, hans fru fulländas den repetitiva rutinen i hela kampanjarbetet. Något liknande gäller troligen Biden som har med sig sin fru som är lärare. Hon har också vid ett tillfälle visat talang att med kraft mota bort demonstrerande veganer.

Fast food från kända märken minskar risken för magsjukdomar eftersom fast food håller hög hygienisk standard. En magsjuk presidentkandidat skulle vara förödande för McDonalds eller Kentucky Fried Chicken. Men fast food håller inte etisk standard för medvetna konsumenter som jobbar för djurskydd eller djurens rättigheter. Vegansk mat är det inte tal om för Trump eller Biden. Trots att de stora märkena har Vego-burgare, Plant beef som det heter i United States of America. Nästa presidentval kommer med säkerhet ha nya kandidater som tagit till sig Plant Beef med tillbehör och bättre drycker än Coca Cola light. Vad matpreferenserna beträffar är de två kandidaterna så likställda att Brillat-Savarin skulle ha svårt att säga vem som är vem.

Men låt oss spekulera om säkerhet! Genom att furnera fast-food från märkesrestauranger minskar risken. McDonalds eller Kentucky Fried Chicken eller annan restaurankedja finns överallt där kampanjen går fram. Inköpen kan göras slumpmässigt av utsänd säkerhetspolis. Risken för terrordåd genom förgiftning är nära noll.

50.000 grisar gasas och kvävs till döds varje vecka

Snart är julhandeln igång med vanemässiga inköp av mat som inte är bra för oss och för djuren. Hela året slaktas grisar som fryses in för att tinas och styckas i takt med efterfrågan på svensk marknad. Grisarna har en mycket plågsam död genom gasning och kvävning. Grisarna hissas ned i ett schakt som fylls med koldioxidgas. Gasen gör ont och orsakar stark stress och ångest. Grisarna får svårt att andas och kämpar för att ta sig ut säger Linda Björklund, sakkunnig etolog på Djurens Rätt. Länk 1. Länk 2.

Har du redan slutat äta grisskinka? Många har slutat. En pionjär var miljöaktivisten Björn Gillberg som redan på 1970-talet valde bort julskinkan och julfirandet. Familjen Gillberg serverade lammstek istället och skapade sina egna helgtraditioner. Många har följt hans exempel genom att lära sig laga god mat. Nu för tiden har det veganska köket blivit populärt till jul och andra storhelger hos alla dem som vågar bryta med dåliga vanor.

Tjurfäktning, ständig debatt

När vi tänker på tjurfäktning är tankarna riktade mot vad vi kan se och känna med våra sinnen på sidan av arenan. De flesta av oss anser förmodligen att det är en grym och plågsam uppvisning. Beundrarna kan beskriva tjurfäktning som underskön och hjältemodig. Under några timmar pågår ett program, strängt ritualiserat och fängslande för habituéerna. De som kommit utan något föregående besök på en arena tänks reagera på olika sätt, med fasa, upphetsning, avsky, beundran etc. Detta är vad som sker inom en begränsad tidsram och upplevelsehorisont.

Det mesta ligger utanför dessa ramar. Tjurfäktning är en näringsgren i de länder som tillåter tjurfäktning. Avel har framkallat tjurar med egenskaper som efterfrågas för just tjurfäktning. Planeringen för verksamheten är långsiktig och kan inte ändras från ett år till nästa. Planeringshorisonten är många år, kanske en generation i ett familjeföretag. På samma sätt som i andra grenar för animalieproduktion är man beroende av lokala, regionala, nationella och europeiska organ som beslutar om spelreglerna i näringen med ekonomi, djurskydd, djurhälsa och sjukdomar. Debatten om tjurfäktning har pågått så länge som tjurfäktning funnits. Turistnäringen har använt tjurfäktning som lockelse gentemot besökare i aktuella länder. Med jämna mellanrum blossar debatten upp för att bli mycket intensiv, något som skapat en illusion för motståndarna om att tjurfäktningens tid snart är förbi. Men så har det inte blivit. Ett exempel är förbudet i Katalonien 2010 som upphävdes efter starka påtryckningar av tjurfäktningens nyckelintressenter.

Djurens Rätt har aktiverat sig med bevakning av EU:s inställning till bidrag. Med en lätt överdrift kan sägas att själva den förfärliga tjurfäktningen upptar 1 procent av tidsåtgången men att 99 procent av tiden ligger på myndigheter, media och djurrättsanhängare. Det är en enorm orättvisa att intresset för tjurfäktning ska drabba så många andra utan demokratiskt inflytande. Tjurfäktning är dyrt och dumt, ett förfärligt djurplågeri.

Nu tar vi lilla Essingen…

Så sjöng Totte Wallin i översättning av First we take Manhattan, Leonard Cohens klassiker. Varför denna nostalgiska tillbakablick? Jo, Djurens Rätt arbetar fortfarande med att pälsdjursuppfödningen ska avvecklas helt i Sverige som i många andra länder. Det kommer också att drabba kycklingindustrin som tappar en hel bransch som är köpare av biprodukter efter slakt av fågel.Tarmpaket, huvud, fötter och så vidare går idag i stora volymer till minkuppfödarna och till andra pälsdjursuppfödare. För många fågelslakterier är det skillnaden mellan förlust för verksamheten och vinst. Blir det säljstopp på tarmpaket, huvud, fötter så kommer det att slå ganska hårt för slakterierna. Men först måste pälsdjursuppfödning stoppas för all framtid.

Djurens Rätt och hela djurrättsrörelsen har en klar strategi att stoppa pälsdjursuppfödningen. Then we take Berlin…

Namnfrågor för vegoprodukter i EU-parlamentet

Producenter av vegokorv, vegoburgare med mera drar idag en lättnadens suck när EU-parlamentet avslagit ett ändringsförlag nr 165. Köttintressenter har velat stoppa namn som kan förväxlas med köttbaserade produkter. Ett ändringsförslag nr 171 som syftar till att skydda mejeriprodukter blev antaget. Där finns havredryck som inte får kallas havremjölk. Där finns också en trögflytande havreprodukt som inte får kallas havregrädde. Stora namnproblem finns nu för producenterna av flytande havreprodukter. Ett oändligt antal nya växtbaserade produkter står som kameler som ska passera nålsögat. Namnfrågan.

Dessa problem har självfallet varit möjliga att förutse under många år. Det handlar om livsmedelsprodukter som är mycket marknadsföringsintensiva. Det har funnits kompetens inom de flesta företagen att söka nya vägar för nya produkter där nya råvaror används för att konkurrera i gamla stelnade strukturer. Att välja nya vägar i marknadsföring och produktutformning där nya namn är ett krav, kräver nytänkande och stora investeringar. Alla de som försökt välja genvägar har nu gått på pumpen och får börja om från början. Det kommer förmodligen att lyckas, men det kommer att ta tid och stora investeringar.

Kommunicerbara vegoprodukter

Den hastigt uppflammade debatten om köttindustrins krav att förbjuda namn på vetoprodukter som kan förväxlas med köttprodukter visar på hur avgörande produktnamnet och kommunikationen med konsument kan vara. Vi har tidigare ställt frågan om vegoprodukternas aggregationsform. Vilken form har högst potential: Burgare, bulle, korv, färs, snittar? Strängt taget kan man också tala om begreppet format om diskussionen handlar om fler variabler än form. Men redan valet av fysisk form är tillräckligt krävande.

Nya regler för namn på vegoprodukter kommer än mer att visa hur viktigt det är att utveckla produkter som är kommunicerbara. Aggregationsformerna burgare och korv lever farligt. Det verkar vara svårt att finna alternativa namn. Med bullar är det lättare. Där lär det vara orimligt att hävda någon slags förväxlingsrisk mellan exempelvis orden köttbullar och vegobullar. Så här kan man ställa upp binära oppositioner för att begrunda förväxlingsrisker. Den gamla devis som litteraturprofessorn Marshall McLuhan ställde upp är lika relevant idag som för 50 år sedan: The Medium is the Message.

Djurens Rätt på Twitter – Rädda sojakorven

”I början av nästa vecka, 19-22 okt, röstar EU-parlamentet om en ny jordbrukspolitik, och i detta finns ett förslag från parlamentets jordbruksutskott om att sojakorvar och vetoburgare inte längre ska få kallas sojakorvar och vetoburgare.” Twitter.

Om EU försöker hindra användningen av orden korv eller burgare är man farligt ute. Orden har får stor spridning för vegoprodukter i Sverige. I andra länder och språkområden världen runt finns motsvarande ord som fått bred spridning och acceptans. Att förbjuda användningen kommer förmodligen att hämma expansionen av vegoanaloger på kort sikt, men även – samtidigt stimulera expansionen– som ett resultat av den uppmärksamhet som protester skapar. Under tiden kommer nya namn att testas och lanseras om nödvändigt. Men vi har ännu inte sett vad EU kommer fram till efter kraftmätningen med vegoförespråkarna.

Det finns många gränsfall som kommer att skapa problem för köttindustrin som går till anfall. Här några exempel där vi än så länge begränsar oss till det nordiska språkområdet. Hur ska exempelvis ordet vegobullar betraktas? Vegoboller? Sojabullar? Vegosnittar? Vegogrillare? Hundratjugogrammare? Sextiogrammare vego? Man kan också tänka sig s,k. intygsreklam för en korvliknande produkt men där ordet korv inte får användas. Bilda en vänklubb på Facebook med namnet ”Korvens vänner” som byter till vego. I reklamen kan då intygas att denna Vegoprodukt föredras av Korvens vänner. Ja, det finns mer eller mindre lättjobbade förslag, men EU och köttindustrin kommer inte att lyckas stoppa vego. Det är uppenbart att språket sätter begränsningar men öppnar också nya möjligheter för vegansk mat.

Frankrike förbjuder pälsdjursfarmer

Djurens rätt skriver:

Idag har Frankrikes regering meddelat att landet förbjuder pälsdjursuppfödning, vilda djur på cirkus samt delfinarier.

På en presskonferens den 29 september meddelande Frankrikes miljöminister Barbara Pompili flera stora förändringar i den franska lagstiftningen som gäller djur. Bland dem finns ett förbud mot pälsdjursuppfödning i Frankrike. Landets fyra kvarvarande minkfarmer får fem år på sig att avveckla sin verksamhet.

–Pälsdjursindustrin faller i land efter land. Tyskland, Polen, Belgien, Storbritannien, Norge, Nederländerna och nu också Frankrike. Ska vi i Sverige bli sist kvar i Europa med vår pälsdjursindustri?, frågar sig Anna-Clara Acevedo, politisk sakkunnig på Djurens Rätt.

Läs mer.

Det är upprörande att pälsdjursuppfödning har fått fortgå så länge, t.om. längre än vad känsliga marknadstrender har påbjudit. Att komma i päls i Sverige är numera jättefel för varje människa med normal känslighet för trender i tiden. Passa på att stirra på
den eller de individer som fortfarande bär pälsplagg eller accessoarer i päls. Det lär inte vara möjligt så länge till. Kommande vinter kan eventuella fynd av päls höra till de absoluta sällsyntheten. Hur pinsamt skulle det inte kännas att komma gående på gatan där bilar kör på varandra av chocken att se en kvarlevande pälshora i Sverige, normkritikens högborg i världen?

När lanseras 3D-grishuvud?

Med skrivarteknik kan man göra nästan vad som helst, allt från reservdelar till ett mänskligt hjärta och till entrecote 3D. Läs om veganbiffen 3D som tillverkas med skrivare där känsliga skrivarhuvuden fördelar soja och solrosolja och andra ingredienser. Tyvärr finns en betalvägg. Ett tips är att utnyttja erbjudandet för 1 kr och säga upp abonnemanget samma dag. Det funkar.

Filosofin att efterlikna animala produkter skapar rubriker, men kommer 3D-tjött att kunna marknadsföras med framgång? Kanske för mycket speciella situationer där konsumenten inte vill visa sin veganska livsstil? Eller motsatsen, där konsumenten med kraft vill visa sitt avståndstagande till att äta djur? Vilka samtal kan inte 3D-tjött skapa vid kommande nobelmiddagar och diskussioner om framtiden. Den stora sensationen med skrivarteknik är nu exploaterad. Nu kan mer drastiska visningsobjekt skapas för att chocka mänskligheten. Vi föreslår veganskt grishuvud 3D med skulpterat animaliskt grishjärta som äpple och dekorerat med kristyr tillverkad av steviolglykosider.

Men grisfötter 3D kommer att bli svåra att tillverka. Kravet måste vara att det kraschande ljudet blir trovärdigt när jag dräglande sätter löständerna i brosken 3D och skinnet 3D. Var god skölj!

Grovt djurplågeri – våga störa!

Nu har alla riksdagspartier enats om en ny brottsrubricering: Grovt djurplågeri som ska leda till fängelse. Läs Expressen och Feber.

Miljöpartiet har enligt uppgifter i media varit emot skärpta straff som botemedel, men i detta fall anses fängelsestraff spegla brottet men utan närmare förklaring från Mp till ställningstagandet. Personer som begår övergrepp på djur genom försummelser och vanvård undgår även i fortsättningen fängelsestraff när brottet inte ses som grovt. Det riskerar att fria många förövare som har råd med advokater som kan försvara gärningspersoner som istället borde låsas in och beläggas med djurförbud.

Tyvärr syns inte någon diskussion om proaktiva insatser att förebygga och förhindra djurplågeri. Djurhållare kan leva ett ensamt liv med liten kontakt med omgivningen.
Grannar och ideellt arbetande personer skulle kunna stiga fram och inleda kontakter i förebyggande syfte. Som ursäkt att inte göra det brukar många skylla på att det kan uppfattas kränkande. Vad är viktigast? Djurens omvårdnad och skydd eller ”vett och etikett” ? Svaret är givet att omgivningen, goda grannar kan göra en insats om man vill och vågar.