Kategori: Djurrätt

Om vi nöjer oss med att sätta sökarljuset på veganism och vegetarianism kan man subjektivt finna betydande moderation. Strikt veganism har ersatts med veganism där vilt som komplement accepteras eller lovordas. Detta har utvidgats till vegansim, växtbaserad kost som kompletteras med kött, fisk, ägg, ost under en eller två dagar i veckan. Motivet sägs vara att undvika bristsjukdomar eller näringsbrist av mer eller mindre väldefinierat slag. Utöver dessa moderationer finns ett otal kombinationer. Att vara strikt har stämplats som fundamentalism. Och det är ju fult, något som vi ständigt påminns om i samband med strikt religionsutövning. Så om du vill göra intryck på någon torde det vara gångbart att tala om din inrikting för mat men modererat i något avseende. Annars blir du inte trodd eller respekterad.

Kanske har det under lång tid varit så att striktheten varit överdriven och att diskussionen nu kommit närmare verkligheten. Det vore sorgligt om intresset för djurrätt minskat beroende på kaos i matdebatten och inflationen i klimatdebatten. Under pandemin ökade innehavet av sällskapsdjur. När läget normaliserades fanns många, särskilt enpersonhushåll som fick problem med att sköta sin hund eller katt. Detta ledde till fler hundar som fick vara ensamma alldeles för länge under dagen. Avlivning torde ha blivit lösningen för många som lett till personligt lidande hos djurägare. Ensamma djur är ett stort problem som förtigs.

Ingenting är som förut, eller så är det. Som förut. Veganism i sin rena form är förändrad genom att veganer har börjat äta kött och fisk i begränsad utsträckning, bl.a med motivet att motverka näringsbrist. Det är inte tal om acceptans av djurhållning, något som inte nämns i sammanhanget. Celebritetskulturen har brett ut sig mer med hjälp av sociala medier. Nu är det antal följare och likes som räknas. Icke kvantifierbara fenomen får begränsad uppmärksamhet och analys. Även med fler personer som utger sig för att besitta analytisk förmåga. En finstämd skildring av en persons görande av celebritet får inte plats i en alltmer högljudd miljö.

Djuretik som fick en världsomfattande utveckling har i mångt och mycket ersatts av gulliga bilder på hund och katt. Gärna med gulliga barn också. Fall med grov misshandel av djur får absolut ingen plats i populära media. Vem vill utsätta sina vänner för bilder med hugg och slag som i vanskötseln av tävlingshästar? Men en bild på ett dressyrekipage i en internationell tävling kan gå för sig.

På många sätt ser vi exempel på manipulativa signaler som ger en falsk bild om en bättre värld. Men, handen på hjärtat, så vet vi att vi är utsatta och att vi utsätter andra för manipulation.

På tiden att denna långkörare tar upp djurplågeri, nu inom hästsporten. Samtidigt kan sägas att det är relativt riskfritt för SR och programmakaren. Detta sker efter det att andra media har gått före, t.ex Aftonbladet som visat blå tunga hos hästar, vilket visar på att blodtillförseln till tungan strypts. Det finns en lång rad andra exempel. Filosofer kan föra resonemang utan att veta så mycket om hästar som biologiskt varelse, t.ex om hästar som kännande varelse. Hästar har liten plats som livsmedel. Man äter ju inte cowboyens bästa vän, brukar man säga.

Hoppas nu att Filosofiska rummet vågar ta upp villkoren för andra djur. Forskningen gör ständiga framsteg i sökandet efter djurs kommunikativa förmåga. Det kan gälla allt från elefanter till encelliga djur. Men vilka djur är kännande varelser?

Fisken har en betydande roll för havets ekosystem och för vårt samhälle – allt från husdjur till livsmedel och mittpunkten för sport- och fritidsfisket. Men till skillnad från ko, gris och fågel behandlas de ofta som känslolösa och oförmögna att kommunicera genom ansiktsuttryck eller ljud. Men det är nu på väg att ändras.

Länk.

Uppdrag granskning SVT onsdag kl. 20 visar reportage om djurplågeri som filmats av Djurättsalliansen. Ingen nyhet för någon som vågat ta in tidigare reportage. Bara i Sverige levererar Aviagen Swechick 100 miljoner dagsgamla kycklingar per år till Kronfågel, Guldfågeln med flera. Filmen visar bl.a hur förädlardjur s.k. grand parents dödas utan bedövning genom att gripa tag om huvud/nacke på fågeln och snurra kroppen varvid nacken krossas. Händelsen visar på det orimliga med en sådan organisation av kycklingproduktion.

Från Norge rapporteras massdöd av lax hos Lerøy på Vestlandet. Gälarna angrips av sjukdom som försvårar andningen så att den kvävs till döds. Användning av antibiotika och mediciner ökar.

Vi kan i kölvattnet för regleringen av minkuppfödning i Sverige se en nära nog perfekt anpassning till de berörda intressegrupperna. Uppfödarna, ca 22 st kommer till full belåtenhet att kunna dela på ca 180 milj kr som är  anslaget från staten. Alla uppfödare lär vara nöjda. Konsumenterna i Sverige lär inte sakna minkpäls. Modet är stendött sedan många år. Att bära minkpäls är provocerande, tantigt och töntigt enligt den förhärskande smaken. Rockvaktmästarna kommer att slippa bevaka pälsar som kostat en förmögenhet. Företagare med kylförvaring kommer att behålla sina kunder en tid tills inte ens kineser köper en begagnad päls för hemtransport med flyget. Djurrättsaktivisterna kommer att kunna rida på framgången under lång framtid. Tanter som i sin blomning som ”femme fatale” kommer att kunna säga ”Egentligen har jag aldrig gillat minkpäls”. Direktörsfruarna kommer att skylla på sin åldrade make och att minkpälsen varit nödvändig för acceptans i de finare kretsarna.

Vi kanske kan göra något bra med erfarenheterna från avskaffandet av minkuppfödning. Minkpolitik kan bli ett användbart begrepp för ett politiskt skeende med långdragna förhandlingar och strider där en av parterna – i detta fall minkarna – tillåts lida gränslöst medan de andra parterna får oceaner av tid för att uppnå konsensus och egen vinning.

Djurrättsrörelsen kan idag glädja sig åt en historisk framgång för djuren och humanismen. Vi har själva deltagit både passivt och aktivt. Aktivt genom att ta tillvara varje tillfälle i det dagliga att tala för djurens sak. Passivt genom att vägra användning av pälskläder. Avveckling i Sverige av minkuppfödning sker under 2024 och 2025. Det återstår att verka för samma mål i alla andra länder.

Läs senaste nyhetsbrevet från Djurens Rätt.

Efter den senaste tidens salmonellautbrott i stora värphönsbesättningar och förekomst av afrikansk svinpest hos vildsvin runt Fagersta finns anledning att analysera vad Sveriges EU-inträde kan ha orsakat. Ökad utrikeshandel med livsmedel har skapat nya smittvägar. Det var ett pris som Sverige fullt medvetet accepterade i och med inträdet i  EU. Det lär inte vara möjligt att återgå till det mycket gynnsamma hälsoläget vad epizootisjukdomar beträffar. Sverige har ansetts ha haft mycket rigorös kontroll främst genom sina besiktningsveterinärer med rapportering till SVA – Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Det var samtidigt ett argument från jordbrukets organisationer att stå utanför EU. Fortsättning följer senare på denna blogg.

Inträffade och potentiella hälsoprobelm beskrivs i en artikel. Microplastics May Be Harming Your Body and Brain (mercola.com) Demenssjukdomar, t.ex ökad risk för Alzheimer påvisas av forskare. På ett ställe sägs att plastpåsen fick gå med i en bearbetning av livsmedelsråvara. 

Under solen intet nytt. En kaxig produktionsledare vid SCAN i Skara berättade för mig och kollegor redan 1979 om hur det kunde gå till vid tillverkning av charkprodukter. En underordnad produktionsman berättade stolt om olika sätt att att öka råvaruutbytet. Den frysta råvaran var förpackad i plastsäck. Hela paketet med plastsäck gick med i malning för tillverkning av korvmassa, en emulsion, som blev grillkorv, falukorv och så vidare. Påsen/säcken vägde förmodligen inte så mycket. Det var attityden till kostnadssänkningar som var berömvärt. Hos Scan kunde VD:s pojkar skrymta med att endast skriket tas inte tillvara i tillverkning av chark. Så kunde det gå till hos Scan, en av Sveriges största livsmedelsproducenter. Branschen har ju alltid haft tvivelaktigt rykte angående råvaruinnehållet. Redan Albert Engström, författaren och tecknaren, skrev om charkuteristens utrop och djupt kända tack när han blev räddad från drunkning: Ät aldrig korv!

Utanför Blekinges kust planeras en havsbaserad vindkraftpark. Ansökan till regeringen gäller 140 verk upp till 300 meter höga. Ursprungligen innehöll planen 240 verk, 330 meter höga. Nu har kunskapen blivit så stor beträffande massmorden på fåglar att motståndet kommer att bli utomordentligt stort. Ansökan har inlämnats till regeringen som har att besluta om vindkraftverk till havs.

I en nyligen genomförd tävling mellan kockar utsågs en segrare som skapat en rätt på temat köttbullar. ”Köttbullar” är ett mycket tänjbart begrepp. I detta fall belönades receptet som innehöll 50% blandfärs och 50% svenskodlade baljväxter.

Motivering är högstämd: ”Årets rätt 2023 är framtagen av Årets kock Jessie Sommarström. En smarrig rätt med 50/50 köttbullar med tomatsås och pasta, där köttbullarna består av 50% blandfärs och 50% färs på svenskodlade baljväxter. Med årets rätt vill Jessie Sommarström bidra till minskad klimatpåverkan och bättre folkhälsa – samt visa att hållbar mat inte behöver vara en klassfråga. Med rätten vill hon lyfta svensk matkultur – och visa att med ett enkelt byte av råvaror, kan man skapa en hållbar variant av en älskad familjeklassiker.”

Denna bulle bidrar till ökningen av antalet färsrätter som redan är en djungel. Receptet hindrar inte kocken att använda 50% så kallat ”småfläsk” som hittills gått till allsköns korvar. Råvaran är mycket fet. Eftersom ”småfläsk” framkommer vid styckning och putsning av griskött kommer bullarna inte att kunna accepteras av konsumenter som följer halal eller kosher. Tillskottet med produkten 50/50 köttbulle kommer inte att främja vegansk livsstil, endast att fördunkla för konsumenten.

Ur innovationssynpunkt kan den nya produkten vara jättesmart för att producera en billigare färsprodukt som ser ut som andra köttbullar. Vi får hoppas att konsumenter kommer att ställa krav på innehållsdeklaration även om konsumtionen äger rum på restaurang eller i storhushåll. Om produkten kommer att säljas som färdigförpackad konsumentprodukt gäller reglerna för märkning. Men tyvärr har förpackningstexten blivit alltmer svårläslig. Förstoringsglas bör i många fall användas.