Mercosuravtalet, livsmedel

Frihandelsavtalet mellan EU och Sydamerika får stor uppmärksamhet med avseende på de ekonomiska effekterna.

Etiska frågor i samband med produktion av livsmedel har inte fått den uppmärksamhet som är motiverad. Avståndet mellan producent och konsument ökar på en rad områden, som för produktionen av nötkött och fjäderfäkött. Observationer in situ gjorda av djurrättsaktivister inom djurhållning och slakt försvåras. Nu får det internationella samarbetet för djurrättsfrågor stora utmaningar att bevaka och beivra djurplågeri och missförhållanden av flera slag. Bevakningen av all livsmedelsproduktion, som användningen av bekämpningsmedel, kommer att behöva utvecklas och utökas. Utöver jordbruksområdet finns behov att utveckla bevakningen.

Djurplågeriet har inga gränser hos Arla-bonden

Som visats i film från mjölkbesättning på Öland, har ondskan inga gränser. Filmen som tagits fram av Djurrättsalliansen har visats i TV4 2025-12-09. Utdragen misshandel av liggande och stående kor sker genom en serie hugg och slag med gödselskrapa mot huvud, nacke, bål, ben etc. Redskapet finns för att skrapa undan gödsel för kornas välbefinnande. Det är ett plågeri som sker av personer som jobbar i ladugården. Bonden intervjuas på telefon av TV4:s reporter det men leder inte till personlig träff som skulle ha kunnat ge mer upplysningar. Bonden försvarar handlingssättet med att uppmana reportern att själv pröva på att sköta kor för att se hur det är. Uppenbarligen handlar det om en bonde som bör få djurförbud som myndigheterna omgående bör ta ställning till.

Mottagaren av leveranser från gården – ARLA – har reagerat genom att vägra fortsatt hämtning. Anmälan har skett till länsstyrelsen som har varit avvisande till intervju från TV4. Det hela liknar en organiserad tystnadskultur för att dölja allvarliga missförhållanden. Hur mår korna idag? Fortsätter misshandeln? 

Djurrätt inför helgen

Julen nalkas för grisar och grisätare, liksom för alla kännande varelser. I Sverige finns två väletablerade organisationer, Djurrättsalliansen och Djurens Rätt. Båda arbetar för djurrätt men på vitt skilda sätt och med vitt skilda policies. Djurrättsalliansen förordar vegansk livsstil för dem som engagerar sig, dvs. tar helt avstånd mot animalisk konsumtion, i strikt mening även när djur på något sätt är relaterade, t.ex läderskor eller bihonung. Djurens Rätt har en pragmatisk hållning att sträva efter det som abolitionister (totalt avskaffande) har som mål, men genom att fortsätta utifrån rådande förhållanden. Med begrepp från andra områden kan sägas att Djurrättsalliansen är  lika med Hardcore, Djurens Rätt är lika med Animal Rights Light. Båda beteckningar är författarens egna.

Grundvärderingarna avspeglas tydligt i deras handlingar. Djurrättsalliansen tar inte säkerhetsrisker med vad namnpublicering kan medföra. Djurens Rätt berättar gärna om pionjärer och dagens företrädare och sympatisörer. En tidigare ordförande i Djurens Rätt, Camilla Bergvall har i år utkommit med boken ”Djurfabrikerna. Myten om den glada bondgården” som ger en bred exposé av djurrättsfrågan efter många års aktivt arbete.

Inför julen 2025 kan man förutse att någon eller båda organisationerna gör tydliga avtryck. Plågeriet av grisar brukar vara temat med direkt bäring på julskinkan.

Kommer intresset att öka för vegansk livsstil?

Sverige har med internationella jämförelser en stabil andel veganer. Men intresset för veganism fick konkurrens med framväxten av klimatfrågan. I Sverige kan klimatfrågan möta en tillbakagång i samband med felsatsningar inom den s.k. Gröna Omställningen. Intresset för etiska frågor kommer att bestå och förhoppningsvis att öka. Ett exempel är framgången för Djurens Rätt att kräva kornas rätt att beta. Djurens Rätt anser att betesrätten bör utvidgas till att även omfatta tjurar och kalvar. Etik är ett vidsträckt område för mat, från primärproduktion till sätten att producera och distribuera mat. 

En stark drivkraft för vegansk livsstil är matprisernas utveckling och ökat intresse för hälsa. Etikfrågorna kommer med ökad kraft. Under ett par decennier har matkonsten haft en explosionsartad uppgång med innovativa restauranger och matkreatörer. Är den bubblan över? Den veganska matkonsten har minst lika stora möjligheter, men hittills har marknadsandelen varit för liten för ekonomiskt risktagande. Grand Hôtel i Stockholm ingick samarbete med en av Sveriges främsta matkreatörer i en satsning med en meny bestående av olika rätter baserade på kålrot (sic). I djärvaste laget. Men på’et igen säger matfuturister!

AI-översikt:
Kålrot relaterar till Grand Hotel i Stockholm genom att Mathias Dahlgrens vegetariska fine-dining-restaurang som låg på hotellet hette Rutabaga, vilket är ett annat namn för kålrot. Restaurangen öppnade 2017 och hade ett vegetariskt koncept på hög nivå. Dessutom har hotellet varit värd för evenemang som rör kålrot, såsom ett test av olika kålrötter arrangerat av Kålrotsakademien.

Vet tidningen Mellanbygden sin position?

Tidningens redaktion har med all rätt ifrågasatt kommunchefen i Robertsfors. Såvitt känt är invändningarna sakligt grundade. Tidningen kanske också borde sopa framför egen dörr. I ett stort reportage som riskerar att bedömas som textreklam, beskrivs ett företag i Flarken som tillverkar inredning till ladugårdar för kor i lösdrift. Marknaden finns i Norrland och Norge. Här finns vad man kan kalla tvångsmedel för korna i livets alla skeden. Kalvar ska sätts i kalvbås. Särskilda sjukboxar finns också. Kvigor fixeras i en konstruktion av metallrör för inseminering. Idén är att med tvångsmedel behärska kornas liv för ett passa i ett storskaligt lantbruk för animalieproduktion. Landskapet och skönheten finns endast i Bregott-reklamen, vilket medvetna konsumenter kan sluta sig till. Företagets ledning avbildas med breda leenden. Texterna till artikeln är ren textreklam i marknadsföringslagens mening. Fortsätt gärna att ifrågasätta politiker och tjänstepersoner i kommunen, men var även sakligt kritiska med öppna ögon till animalieproduktionen! 

Exempel 3 för osäkerhet med massdöd i laxodlingar

Sjukdomar i laxodlingar är ett gigantiskt problem. För att utöva kontroll över laxens överlevnad och tillväxt har djurteknokraterna satt in s.k. putsarfiskar. De senaste åren har miljontals putsarfiskar skeppats från svenska vatten till laxodlingar i Norge. Där används de för att äta laxlus och andra parasiter på laxarna. Hur mår putsarfiskarna och laxarna i odlingen? Vilka är de största problemen kopplade till s.k. djurvälfärd vid fiske och fiskodling idag? Odlad lax är en industriprodukt där människan styr allt från avel, uppfödning av smolt, utsättning av smolt till kassar i havet, intensiv utfodring med fiskråvara bl.a fiskmjöl av norsk lodda och svensk strömming/sill, upptagning, slakt, packning och distribution över hela världen. Laxindustrin upprätthålls och växer med hård mänsklig kontroll.

Exempel 2 – Tvångsmedel mot värphöns, anka och annan tamfågel

Djurteknokraterna har uppfunnit en plastring som håller det naturliga beteendet under kontroll. En plastring spänns över näbben för att förhindra hackning.

Den här produkten finns att köpa hoa Amazon. Jeff Bezos kan inhösta beställningar även när han var i Venedig för att fira bröllop. Den inhemska maffian måtte blekna över hur lätt man kan tjäna pengar på att plåga djur istället för människor.

Animal Ethics lever vidare i Oxford

När vi här kan känna oss osäkra om djurrättsrörelsen har tappat intresse är det glädjande att få inbjudan till Oxford. Säkerhetsläget i världen och klimatfrågan globalt har tagit stor plats. Vilka frågor kommer att vara viktiga för dagens ungdom?


Dear Fellows and Friends
 
At long last, I can share with you the provisional programme for this year’s Annual Oxford Animal Ethics Summer School.
 
This year’s Summer School topic is Animal Thinkers: Celebrating the Pioneers of Ethical Sensitivity to Animals. It is being held at Merton College, University of Oxford, on 5-8 August, 2024.
 
Places for the Summer School are selling out fast, but there is still time to book your place. Booking will close at the end of June.
 
We wish to thank our sponsors the Kirkpatrick Foundation, Susan and Dan Boggio, and Kimberly Moore. Without their support the Summer School would not be possible.
 
We hope to see many of you there.
 
Warmly
Clair
 
Clair Linzey
Director of the Annual Oxford Animal Ethics Summer School

Kaos i debatten om etik i valet av mat

Om vi nöjer oss med att sätta sökarljuset på veganism och vegetarianism kan man subjektivt finna betydande moderation. Strikt veganism har ersatts med veganism där vilt som komplement accepteras eller lovordas. Detta har utvidgats till vegansim, växtbaserad kost som kompletteras med kött, fisk, ägg, ost under en eller två dagar i veckan. Motivet sägs vara att undvika bristsjukdomar eller näringsbrist av mer eller mindre väldefinierat slag. Utöver dessa moderationer finns ett otal kombinationer. Att vara strikt har stämplats som fundamentalism. Och det är ju fult, något som vi ständigt påminns om i samband med strikt religionsutövning. Så om du vill göra intryck på någon torde det vara gångbart att tala om din inrikting för mat men modererat i något avseende. Annars blir du inte trodd eller respekterad.

Kanske har det under lång tid varit så att striktheten varit överdriven och att diskussionen nu kommit närmare verkligheten. Det vore sorgligt om intresset för djurrätt minskat beroende på kaos i matdebatten och inflationen i klimatdebatten. Under pandemin ökade innehavet av sällskapsdjur. När läget normaliserades fanns många, särskilt enpersonhushåll som fick problem med att sköta sin hund eller katt. Detta ledde till fler hundar som fick vara ensamma alldeles för länge under dagen. Avlivning torde ha blivit lösningen för många som lett till personligt lidande hos djurägare. Ensamma djur är ett stort problem som förtigs.