Kategori: Djurrätt

Sverige har med internationella jämförelser en stabil andel veganer. Men intresset för veganism fick konkurrens med framväxten av klimatfrågan. I Sverige kan klimatfrågan möta en tillbakagång i samband med felsatsningar inom den s.k. Gröna Omställningen. Intresset för etiska frågor kommer att bestå och förhoppningsvis att öka. Ett exempel är framgången för Djurens Rätt att kräva kornas rätt att beta. Djurens Rätt anser att betesrätten bör utvidgas till att även omfatta tjurar och kalvar. Etik är ett vidsträckt område för mat, från primärproduktion till sätten att producera och distribuera mat. 

En stark drivkraft för vegansk livsstil är matprisernas utveckling och ökat intresse för hälsa. Etikfrågorna kommer med ökad kraft. Under ett par decennier har matkonsten haft en explosionsartad uppgång med innovativa restauranger och matkreatörer. Är den bubblan över? Den veganska matkonsten har minst lika stora möjligheter, men hittills har marknadsandelen varit för liten för ekonomiskt risktagande. Grand Hôtel i Stockholm ingick samarbete med en av Sveriges främsta matkreatörer i en satsning med en meny bestående av olika rätter baserade på kålrot (sic). I djärvaste laget. Men på’et igen säger matfuturister!

AI-översikt:
Kålrot relaterar till Grand Hotel i Stockholm genom att Mathias Dahlgrens vegetariska fine-dining-restaurang som låg på hotellet hette Rutabaga, vilket är ett annat namn för kålrot. Restaurangen öppnade 2017 och hade ett vegetariskt koncept på hög nivå. Dessutom har hotellet varit värd för evenemang som rör kålrot, såsom ett test av olika kålrötter arrangerat av Kålrotsakademien.

Sjukdomar i laxodlingar är ett gigantiskt problem. För att utöva kontroll över laxens överlevnad och tillväxt har djurteknokraterna satt in s.k. putsarfiskar. De senaste åren har miljontals putsarfiskar skeppats från svenska vatten till laxodlingar i Norge. Där används de för att äta laxlus och andra parasiter på laxarna. Hur mår putsarfiskarna och laxarna i odlingen? Vilka är de största problemen kopplade till s.k. djurvälfärd vid fiske och fiskodling idag? Odlad lax är en industriprodukt där människan styr allt från avel, uppfödning av smolt, utsättning av smolt till kassar i havet, intensiv utfodring med fiskråvara bl.a fiskmjöl av norsk lodda och svensk strömming/sill, upptagning, slakt, packning och distribution över hela världen. Laxindustrin upprätthålls och växer med hård mänsklig kontroll.

Djurteknokraterna har uppfunnit en plastring som håller det naturliga beteendet under kontroll. En plastring spänns över näbben för att förhindra hackning.

Den här produkten finns att köpa hoa Amazon. Jeff Bezos kan inhösta beställningar även när han var i Venedig för att fira bröllop. Den inhemska maffian måtte blekna över hur lätt man kan tjäna pengar på att plåga djur istället för människor.

Intresset att kontrollera djur har inga gränser. Nu har djurteknokraterna hittat ett nytt sätt att stängsla kor. Det går ut på att sätta upp virtuella stängsel som ger elstötar när kon passerar en gränslinje. Det tänker man testa innan problem med överkänslighet kan avhjälpas hos vissa individer. Risk för djurplågeri således.

När vi här kan känna oss osäkra om djurrättsrörelsen har tappat intresse är det glädjande att få inbjudan till Oxford. Säkerhetsläget i världen och klimatfrågan globalt har tagit stor plats. Vilka frågor kommer att vara viktiga för dagens ungdom?

Dear Fellows and Friends   At long last, I can share with you the provisional programme for this year’s Annual Oxford Animal Ethics Summer School.   This year’s Summer School topic is Animal Thinkers: Celebrating the Pioneers of Ethical Sensitivity to Animals. It is being held at Merton College, University of Oxford, on 5-8 August, 2024.   Places for the Summer School are selling out fast, but there is still time to book your place. Booking will close at the end of June.   We wish to thank our sponsors the Kirkpatrick Foundation, Susan and Dan Boggio, and Kimberly Moore. Without their support the Summer School would not be possible.   We hope to see many of you there.   Warmly Clair   Clair Linzey Director of the Annual Oxford Animal Ethics Summer School

Om vi nöjer oss med att sätta sökarljuset på veganism och vegetarianism kan man subjektivt finna betydande moderation. Strikt veganism har ersatts med veganism där vilt som komplement accepteras eller lovordas. Detta har utvidgats till vegansim, växtbaserad kost som kompletteras med kött, fisk, ägg, ost under en eller två dagar i veckan. Motivet sägs vara att undvika bristsjukdomar eller näringsbrist av mer eller mindre väldefinierat slag. Utöver dessa moderationer finns ett otal kombinationer. Att vara strikt har stämplats som fundamentalism. Och det är ju fult, något som vi ständigt påminns om i samband med strikt religionsutövning. Så om du vill göra intryck på någon torde det vara gångbart att tala om din inrikting för mat men modererat i något avseende. Annars blir du inte trodd eller respekterad.

Kanske har det under lång tid varit så att striktheten varit överdriven och att diskussionen nu kommit närmare verkligheten. Det vore sorgligt om intresset för djurrätt minskat beroende på kaos i matdebatten och inflationen i klimatdebatten. Under pandemin ökade innehavet av sällskapsdjur. När läget normaliserades fanns många, särskilt enpersonhushåll som fick problem med att sköta sin hund eller katt. Detta ledde till fler hundar som fick vara ensamma alldeles för länge under dagen. Avlivning torde ha blivit lösningen för många som lett till personligt lidande hos djurägare. Ensamma djur är ett stort problem som förtigs.

Ingenting är som förut, eller så är det. Som förut. Veganism i sin rena form är förändrad genom att veganer har börjat äta kött och fisk i begränsad utsträckning, bl.a med motivet att motverka näringsbrist. Det är inte tal om acceptans av djurhållning, något som inte nämns i sammanhanget. Celebritetskulturen har brett ut sig mer med hjälp av sociala medier. Nu är det antal följare och likes som räknas. Icke kvantifierbara fenomen får begränsad uppmärksamhet och analys. Även med fler personer som utger sig för att besitta analytisk förmåga. En finstämd skildring av en persons görande av celebritet får inte plats i en alltmer högljudd miljö.

Djuretik som fick en världsomfattande utveckling har i mångt och mycket ersatts av gulliga bilder på hund och katt. Gärna med gulliga barn också. Fall med grov misshandel av djur får absolut ingen plats i populära media. Vem vill utsätta sina vänner för bilder med hugg och slag som i vanskötseln av tävlingshästar? Men en bild på ett dressyrekipage i en internationell tävling kan gå för sig.

På många sätt ser vi exempel på manipulativa signaler som ger en falsk bild om en bättre värld. Men, handen på hjärtat, så vet vi att vi är utsatta och att vi utsätter andra för manipulation.

På tiden att denna långkörare tar upp djurplågeri, nu inom hästsporten. Samtidigt kan sägas att det är relativt riskfritt för SR och programmakaren. Detta sker efter det att andra media har gått före, t.ex Aftonbladet som visat blå tunga hos hästar, vilket visar på att blodtillförseln till tungan strypts. Det finns en lång rad andra exempel. Filosofer kan föra resonemang utan att veta så mycket om hästar som biologiskt varelse, t.ex om hästar som kännande varelse. Hästar har liten plats som livsmedel. Man äter ju inte cowboyens bästa vän, brukar man säga.

Hoppas nu att Filosofiska rummet vågar ta upp villkoren för andra djur. Forskningen gör ständiga framsteg i sökandet efter djurs kommunikativa förmåga. Det kan gälla allt från elefanter till encelliga djur. Men vilka djur är kännande varelser?

Fisken har en betydande roll för havets ekosystem och för vårt samhälle – allt från husdjur till livsmedel och mittpunkten för sport- och fritidsfisket. Men till skillnad från ko, gris och fågel behandlas de ofta som känslolösa och oförmögna att kommunicera genom ansiktsuttryck eller ljud. Men det är nu på väg att ändras.

Länk.

Uppdrag granskning SVT onsdag kl. 20 visar reportage om djurplågeri som filmats av Djurättsalliansen. Ingen nyhet för någon som vågat ta in tidigare reportage. Bara i Sverige levererar Aviagen Swechick 100 miljoner dagsgamla kycklingar per år till Kronfågel, Guldfågeln med flera. Filmen visar bl.a hur förädlardjur s.k. grand parents dödas utan bedövning genom att gripa tag om huvud/nacke på fågeln och snurra kroppen varvid nacken krossas. Händelsen visar på det orimliga med en sådan organisation av kycklingproduktion.

Från Norge rapporteras massdöd av lax hos Lerøy på Vestlandet. Gälarna angrips av sjukdom som försvårar andningen så att den kvävs till döds. Användning av antibiotika och mediciner ökar.