Författare: Redaktionen

Matens trendnissar talar inte om djuretik

Veganismens största fiende är trendnissarna som tappat bort att det finns djuretiska motiv att minska och helt avstå från kött och animaliska produkter överhuvudtaget. Idag skriver SvD, sidan 16 om vego och dithörande frågor, men diskussionen om djuretiska frågor är nästan noll. Ordet djurhållning förekommer en gång i artikeln, djurriket förekommer en gång, vego förekommer nio gånger, kött förekommer åtta gånger, klimat förekommer noll gånger, etik förekommer noll gånger, moral förekommer noll gånger, djurplågeri förekommer noll gånger.

Näringsfysiologen:

”Sluta prata om vego som en trend”

Hennes budskap är att vi är på väg till ett nytt normaltillstånd med ökad konsumtion av växtbaserat. Vi har sagt det förut, nämligen att vegotrenden riskerar att föra oss bort ifrån djuretiken. Det får konsekvenser. Djuren och djurens lidande blir bortglömda. Igen. 

När allt kommer omkring är begreppet trend användbart. Det är ju ett enkelt begrepp som talar om i vilken riktning vi rör oss, i detta fall gällande matkonsumtion. Men, vi bör undersöka och diskutera minst tre olika trender som visar vår konsumtion beroende på sambandet mellan:

  1. hälsa och växtbaserat
  2. klimatfrågan och växtbaserat
  3. djuretik och växtbaserat

För närvarande tycks de två första varianterna vara ledande, mycket beroende på massmedia och trendnissarnas intensiva aktiviteter om hälsa och om klimatfrågan. Snart är julen och helgerna här. Då kommer vi alla att på nytt bli påminda om djurplågeriet och ändra oss i bättre riktning.

Högprofilerad ekonomijournalist om klimatfrågan

Andreas Cervenka har funnit starka argument mot klimatförnekarna.

Med ett enkelt resonemang om sannolikheter visas att det logiska valet är att ta klimatfrågan på stort allvar. I ett räkneexempel sägs att om det är 10 procents sannolikhet att ökningen av temperaturen blir mer än 4 grader C, är å andra sidan sannolikheten 90 procent att ökningen håller sig under det, men konsekvenserna blir så stora och svåra om utfallet blir mer än 4 grader C. Därför är det enda logiska valet att mänskligheten måste skydda sig genom att ta de stora och svåra konsekvenserna i den ena vågkålen. Och göra allt för att uppväga och förhindra i minst samma grad.

Cervenka ondgör sig över svansen av medelålders män som tror på meterologen Lennart Bengtsson och klimatförnekarna. Hans rekommendation att använda miniräknare och gå på mattekurs för att kalkylera risker är inte lösningen. Svårigheten ligger ju som alltid i byggandet av matematiska modeller. Det bör man vara klimatforskare för att göra, inte högprofilerad börsanalytiker och ekonomijournalist. Men Cervenka är här, liksom nästan alltid, intressant att läsa.

Design Matters

alt

En utställning som pågår i Umeå på Bildmuseet har väckt uppmärksamhet. Bara namnet är en språkövning som drar in besökaren i narrativet. Design matters betyder ”design angår oss” men även ”frågor om design”. 

Att tillverka vardagsföremål med helt nya råvaror, eller att leka med behoven för rymdfärder kan locka de flesta. Mycel från svamp har valts för att tillverka stolar och skor. Mycket utmanande och originella tankar. Apelsinskal som kommer fram som avfall vid tillverkning av juice kan bli en råvara. En råvara med stort symbolvärde är kol, något som vi ska sluta använda till uppvärmning. Kol kan kanske användas på ett uthålligt sätt, t.ex som byggmaterial.

Idéerna är inte möjliga att omsätta imorgon, men kanske modifierade för användning på sikt. Se t.ex kolkuberna som golv.

Ta hoten från Kina på allvar

Yttrandefrihet är självklart i priviligierade länder som Sverige. Det medför att vi har svårt att sätta oss in i rådande system i totalitära stater som reglerar yttrandefrihet som i Kina. Svenska Pen har agerat väl, bl.a genom att intervjua närstående till pristagaren Gui Minhai.

Det gäller nu att inte kröka rygg för Kina, annars får vi göra det allt framgent. Kinesisk bojkott av en viss vara, odlad lax var ett verksamt vapen mot Norge. Mot Sverige skulle t.ex bojkott av trävaror drabba hårt, samtidigt som exporten av trävaror till Engalnd hotas. Då får vi låta den svenska skogen växa för framtiden och för andra marknader än Kina. Kina är femte största köparland av svenska trävaror.

Kina i svenska media

Dagligen rapporteras om Hong Kong, men mycket summariskt. I SVT och TV4 rapporteras om gatukravallerna och våldet som polisen använder. Knappt några analyser, inte alls djupare analyser eller om riskerna för eskalering. Eftersom det finns risk för katastrofala följder är det ett svek av stora mått att inte göra mer. Är man i media rädd för kritik och repressalier från Kinas ambassad?

Elhalsband på hund, snart på betesdjur?

Hundar har tvingats bära elhalsband sedan många år i Norge. Syftet har varit att dressera hundar. Dressyr är ett mänskligt påfund som kan ifrågasättas. Nu har tekniken överförts till betesdjur. De norska försöksledarna rapporterar att djuret får i genomsnitt 0,4 stötar per dygn. Såvitt känt har inte resultatet granskats av utomstående. I Norge (liksom i hela världen) är en stor del av matproduktionen förenad med djurplågeri. Det mest skrämmande är fiskodlingen i kassar där laxen trängs och kämpar för att få foder. 20 kg lax per kubikmeter. All fångst av fisk är djurplågeri, det har de flesta förträngt. Sanningen är ju att fisken kvävs ihjäl efter flera timmars kamp. Både i Norge och Sverige är djurplågeri det normala, normen för all djurhantering.

Så varför ömka för getter och får? Varför ifrågasätta elhalsband? Redan talar branschens företrädare om en game changer. Djuren kan inte föra sin egen talan. Därför bör Djurrättsorganisationer lämna sina yttranden innan försöksverksamhet tillåts. Det handlar om djurrätt. En granskning kan dessutom ge goda förslag som avtrubbade försöksledare och byråkrater på Jordbruksverket inte själva förmår komma fram med. 

Samlingsnamn för klimat+djurrätt+hälsa+växtbas?

Att se behovet av ett samlingsnamn är inte svårt, men att hitta ett samlingsnamn som vinner acceptans, det är svårt det. Sedan 2006 med klimatfrågans raketliknande framsteg har diskussionen om samband till andra områden vitaliserats kraftigt. Detta är ett påstående som känns lätt att göra, men det är ändå ett påstående som är krävande att leda i bevis. En ambitiös diskursanalys skulle kunna göras men kräver ändå en arbetsinsats som bör täcka diskursen i en stor del av världen. För den som genomgått en förändring i kost- och levnadsval är sambanden fattbara och redan insatta i praktisk livsföring.

Skulle det underlätta något att söka ett samlingsbegrepp? Det går ju åt ganska många ord och förklaringar för att berätta om sina kost- och levnadsval. Ett samlingsnamn skulle kunna underlätta men utan att trivialisera. Möjligheten finns ju att komplettera för att uppnå önskad tydlighet.

Såvitt känt finns det inte ett självklart samlingsnamn, såvida det inte uppstår en folkrörelse som bär ett namn som även kan ingå eller användas för att täcka alla delar: klimat, djurrätt, hälsa, växtbas. KDHV eller någon annan ordningsföljd känns måhända inte så engagerande. Men en sådan akronym är ju i gott sällskap med andra förkortningar med begynnelsebokstäver. En fördel kan vara just att förkortningen är tråkig och svår att lära sig, men som ger positiv friktion. Så förslaget är tillsvidare KDHV för ett livsideal, redan med någon halv miljard sympatisörer som inte känner till varandra, men som kan komma att göra det inom snar framtid. Engelska? CAHP (climate, animal, health, plant base).

Hela Sverige är i väntläge

Alla som sett dagens nyhetssändningar väntar nu på att polisen ska uppvisa kvantitativa resultat. Polisledningen har utlyst ”nationell särskild händelse” i bekämpningen av brottslighet. Det är så man verbalt vill informera. Allmänheten har nu att förhålla sig till detta. Kommer polisen att rapportera i form av siffror? Det finns två svagheter med sättet att formulera målen som har gjorts idag:

  • Inga jämförelsetal kommer att finnas, eftersom det är första gången med just denna utformning.
  • Kortsiktig rapportering av resultat ger inte information om underliggande faktorer och resultat på längre sikt.

Risken finns således att rapporterna från polisens aktion kommer att visa glädjesiffror på kort sikt, utan vetskap om effekter på längre sikt. Om polisen väljer att rapportera på ett sätt som politiker och allmänhet helst vill höra, då är misslyckandet ett faktum. Om polisen nyanserar sin rapportering genom att ta hänsyn även till utvecklingen på sikt, då ökar chansen att polisen kommer att lyckas.