Nu tar vi lilla Essingen…

Så sjöng Totte Wallin i översättning av First we take Manhattan, Leonard Cohens klassiker. Varför denna nostalgiska tillbakablick? Jo, Djurens Rätt arbetar fortfarande med att pälsdjursuppfödningen ska avvecklas helt i Sverige som i många andra länder. Det kommer också att drabba kycklingindustrin som tappar en hel bransch som är köpare av biprodukter efter slakt av fågel.Tarmpaket, huvud, fötter och så vidare går idag i stora volymer till minkuppfödarna och till andra pälsdjursuppfödare. För många fågelslakterier är det skillnaden mellan förlust för verksamheten och vinst. Blir det säljstopp på tarmpaket, huvud, fötter så kommer det att slå ganska hårt för slakterierna. Men först måste pälsdjursuppfödning stoppas för all framtid.

Djurens Rätt och hela djurrättsrörelsen har en klar strategi att stoppa pälsdjursuppfödningen. Then we take Berlin…

Belarus idag måndag

Generalstrejk idag måndag. Det finns ingen anledning tro att folkets fredliga demonstrationer kommer att bemötas fredligt av diktatorn Lukasjenko. Han har polis och militär till sitt förfogande och kommer att använda övertaget. Han är oförmögen att ta in varningar från både Ryssland och EU. Vi vet lite som om vad som händer med dem som arresterats, det handlar om många tusen. Det har ryktats om tortyr. Redan det faktum att vara arresterad och skild från sin familj och vänner är tortyr. Vad gör Sverige? Varför vänta på beslut från EU? Det blir bara undanflykter för att fortsätta vara passiv. Låt Ann Linde framträda oftare i media. Hon kan ta i ordentligt. Stoppa handel med Belarus!

Och du Dagens Nyheter, när du ändå ha börjat hyra in folklig chefredaktör som Greta – skriv kontrakt en dag med någon typ Karlsson på taket! Det har respekt med sig i öst!

Oro och längtan i Corona-tider

En bra början att fundera över ängslan, oro eller ångest är att börja med sig själv. Det har förmodligen de flesta gjort. Forskning bedrivs inom KI –Karoliska Institutet.

Folkhälsomyndigheten beställer undersökningar med ett statistiskt urval i befolkningen. Förmodligen har aktuella undersökningar gjorts i samband med Corona-pandemin som väntar på analys och publicering..Under tiden kan man göra egna iakttagelser över hur beteenden har förändrats av pandemin. Sedan i somras har media rapporterat om ett kraftigt ökat intresse för att ha husdjur, hund och katt, även andra husdjur. Orsaken har tillskrivits hemester-vågen, en utbredd och påtvingad semester i hemmet istället för resor i Sverige och utland. Alla som kan jobba hemifrån har övervägt den möjligheten. Pandemin har medfört påfrestningar men också stimulans av familjelivet för de som har en familj, väl att märka. Det finns en stor andel 1-personhushåll, särskilt i storstäder. Kärlekslivet i fria förhållanden följer sina egna lagar som har fått omprövas radikalt bland annat med tanke på regeln om social distans. Stora förändringar har således uppkommit som väntar på forskarnas rapporter och analyser.

Dagens industri och Svenska Dagbladet har skrivit flera artiklar om efterfrågan av husdjur. En hundvalp kan kosta 60 000 kr i dagens läge. Smuggling av valpar från östländer har ökat. Det är den kallhamrade beskrivningen av den ena sidan på fenomenet. Längtan och oro finns på den andra sidan. Husdjuret, hunden, katten ingår i en idealbild som skapats under århundraden. I masskommunikationssamhället har filmen varit och är alltjämt en betydande kraft. Disney har skapat en disneyfiering. Romantiseringen av djur tar sig många uttryck. På Internet, i sociala media finns en uppsjö av videos som visar gulliga hundvalpar och kattungar. Det är mycket lätt att ta till sig dessa önskebilder där plats inte finns för djurhållningens mörka sidor med lindande för djuren.

När Corona-pandemin upphör kommer ett nytt stort problem i dagen med alla familjer och ensamboende som upptäcker ett problem med att hålla ett husdjur. Då riskerar hundar och katter att behandlas på samma känslokalla sätt som redan sker med s. k. sommarkatter, dvs överges eller avlivas. Därför är det ändå hoppfullt om hunden kostat en förmögenhet och att ägarna investerat i massor av kärlek och känslor. I bästa fall kan det utgöra ett skydd mot hundens lidande. För katten är det mer ovisst.

Svenska lärare och forskare borde protestera

Christer Nilsson är läraren som har skrivit på Frihetsportalen om halshuggningen av den franske läraren Samuel.

Johan Lundberg är forskaren som har skrivit ”Ljusets fiender”, som handlar om islams ställning och islamismens hot i Sverige.

Namnfrågor för vegoprodukter i EU-parlamentet

Producenter av vegokorv, vegoburgare med mera drar idag en lättnadens suck när EU-parlamentet avslagit ett ändringsförlag nr 165. Köttintressenter har velat stoppa namn som kan förväxlas med köttbaserade produkter. Ett ändringsförslag nr 171 som syftar till att skydda mejeriprodukter blev antaget. Där finns havredryck som inte får kallas havremjölk. Där finns också en trögflytande havreprodukt som inte får kallas havregrädde. Stora namnproblem finns nu för producenterna av flytande havreprodukter. Ett oändligt antal nya växtbaserade produkter står som kameler som ska passera nålsögat. Namnfrågan.

Dessa problem har självfallet varit möjliga att förutse under många år. Det handlar om livsmedelsprodukter som är mycket marknadsföringsintensiva. Det har funnits kompetens inom de flesta företagen att söka nya vägar för nya produkter där nya råvaror används för att konkurrera i gamla stelnade strukturer. Att välja nya vägar i marknadsföring och produktutformning där nya namn är ett krav, kräver nytänkande och stora investeringar. Alla de som försökt välja genvägar har nu gått på pumpen och får börja om från början. Det kommer förmodligen att lyckas, men det kommer att ta tid och stora investeringar.

Även polisen svårt skadad som förebild

Tråkiga saker händer med polisen inblandad, nu senast med misstänkt korruption i samband med tilldelning av lägenheter i ett hyreshus i Vasastan, Stockholm. Korruptionsmisstanken har framkastats av en professor i förvaltningsrätt i Uppsala i en intervju med Dagens Nyheter. Mänskligt är det förståeligt att frestelsen blev för stor, men skadan i tappad respekt hos allmänheten är vida större. Vi har i själ och hjärta väldigt låg tolerans för både brott och bristande etik hos poliser, domare, socialarbetare, sjukvårdspersonal, präster med flera. För att inte tala om politiker som försvarar sig med att de är valda som varande vanliga människor med fel och brister. Ibland kan det nästan låta som att politiker som begår brott och överträdelser vill ha en klapp på axeln för att de underhåller bilden av den vanliga människan.

Skadan är redan skedd, kan man säga. Det finns inget bra sätt att visa sina reaktioner. Vi kan bara hoppas att något parti kan göra korruption och brott i samhällsbygget till sin profilfråga. Det finns inget givet val bland riksdagspartierna. Alla är nersolkade, så det parti som vill kandidera får börja med att sopa rent framför egen dörr.

Kommunicerbara vegoprodukter

Den hastigt uppflammade debatten om köttindustrins krav att förbjuda namn på vetoprodukter som kan förväxlas med köttprodukter visar på hur avgörande produktnamnet och kommunikationen med konsument kan vara. Vi har tidigare ställt frågan om vegoprodukternas aggregationsform. Vilken form har högst potential: Burgare, bulle, korv, färs, snittar? Strängt taget kan man också tala om begreppet format om diskussionen handlar om fler variabler än form. Men redan valet av fysisk form är tillräckligt krävande.

Nya regler för namn på vegoprodukter kommer än mer att visa hur viktigt det är att utveckla produkter som är kommunicerbara. Aggregationsformerna burgare och korv lever farligt. Det verkar vara svårt att finna alternativa namn. Med bullar är det lättare. Där lär det vara orimligt att hävda någon slags förväxlingsrisk mellan exempelvis orden köttbullar och vegobullar. Så här kan man ställa upp binära oppositioner för att begrunda förväxlingsrisker. Den gamla devis som litteraturprofessorn Marshall McLuhan ställde upp är lika relevant idag som för 50 år sedan: The Medium is the Message.

Djurens Rätt på Twitter – Rädda sojakorven

”I början av nästa vecka, 19-22 okt, röstar EU-parlamentet om en ny jordbrukspolitik, och i detta finns ett förslag från parlamentets jordbruksutskott om att sojakorvar och vetoburgare inte längre ska få kallas sojakorvar och vetoburgare.” Twitter.

Om EU försöker hindra användningen av orden korv eller burgare är man farligt ute. Orden har får stor spridning för vegoprodukter i Sverige. I andra länder och språkområden världen runt finns motsvarande ord som fått bred spridning och acceptans. Att förbjuda användningen kommer förmodligen att hämma expansionen av vegoanaloger på kort sikt, men även – samtidigt stimulera expansionen– som ett resultat av den uppmärksamhet som protester skapar. Under tiden kommer nya namn att testas och lanseras om nödvändigt. Men vi har ännu inte sett vad EU kommer fram till efter kraftmätningen med vegoförespråkarna.

Det finns många gränsfall som kommer att skapa problem för köttindustrin som går till anfall. Här några exempel där vi än så länge begränsar oss till det nordiska språkområdet. Hur ska exempelvis ordet vegobullar betraktas? Vegoboller? Sojabullar? Vegosnittar? Vegogrillare? Hundratjugogrammare? Sextiogrammare vego? Man kan också tänka sig s,k. intygsreklam för en korvliknande produkt men där ordet korv inte får användas. Bilda en vänklubb på Facebook med namnet ”Korvens vänner” som byter till vego. I reklamen kan då intygas att denna Vegoprodukt föredras av Korvens vänner. Ja, det finns mer eller mindre lättjobbade förslag, men EU och köttindustrin kommer inte att lyckas stoppa vego. Det är uppenbart att språket sätter begränsningar men öppnar också nya möjligheter för vegansk mat.

Svenska Akademien ”på rätt väg” – ett mantra

Kulturpersonligheter (numera ett besudlat begrepp) och kulturjournalister använder gärna ”på rätt väg” när frågan ska besvaras om vad vederbörande tycker om val av nya ledamöter. ”På rätt väg” kan stå för så mycket. Först och främst kan det vara ett uppriktigt svar att Svenska Akademien tveklöst sköter sin uppgift bättre än tidigare, dvs. bättre än under tiden med skandalerna kring fritt vald promiskuitet men också promiskuitet som passerat vad som kan kallas fritt vald.

Men ”på rätt väg” kan också stå för tvekan. Det kan kanske avgöras på tonfallet och kontexten. Fråga och svar kan uttrycka en förhoppning om att saker och ting ska bli bättre. Men då kanske ett förtydligande vore önskvärt från meddelaren. ”På rätt väg” kan också vara ett svar från någon som inte vill eller vågar uttala kritik. Personer som kommenterar Svenska Akademien förväntas inte generellt vara så sparsamma med orden. Så visst finns en kvardröjande tvekan. Omvärlden –det vill säga hela världen– vill nog få mer övertygande och handfasta belägg för att den forna glansen och respekten för Svenska Akademien kommit tillbaka. Tills dess får vi snåla på berömmet och använda mantrat – ”på rätt väg”.

Bra att Aron Flam blev frikänd

I domen gällande användningen av En svensk tiger som del i en teckning har man gjort ett s.k. parodiundantag som grund för frikännande dom. Diskussionen har varit nyttig men förvirrad. Stor vikt har lagts vid varumärkesrätt, immaterialrätt. Ägaren av rättigheterna har ansett att Aron Flam har gjort sig skyldig till intrång. Flam och läsarna tycker att det är en väl vald variant av En svensk tiger. Det har inte ifrågasatts fullt ut i debatten. Att lattja med en logotyp, ett varumärke kan uppfattas smart och som hur kul som helst, men få tänker på att det också skapar förvirring. Varumärket En svensk tiger var i utgångsläget inarbetat. Hur mycket kan diskuteras och någon mätning av igenkänning och värdering finns inte såvitt känt.

När någon som Aron Flam gör ändringar och använder den nya utformningen på ett sätt som inte var upphovsmannens mening, så blir det oreda i skallen – både intellekt och känslor – på alla som varit i kontakt med originalet. Det kan medföra att de som hade en värdering före mötet med den nya utformningen blir i varierande grad förvirrade eller störda. Det är alls icke så att denna grupp tar in Aron Flams budskap, rakt av. Det är troligt att alla som hade en residual i skallen av originalet inte tillägnar sig och accepterar den nya utformningen, som Aron Flam tänkte sig. Och då är frågan om nazianstrykning underordnad analysen som kan göras om perception och acceptans.

Men som sagt, bra att det blev en frikännande dom. Arbetet att föra fram budskapet på ett tydligare sätt om nazisympatier i Sverige återstår dock.